I vÄrt arbete har vi undersökt hur förÀldrar med barn i neuropsykiatriska svÄrigheter ser pÄ det stöd deras barn fÄtt i skolan. Vi har intervjuat sex förÀldrar i SkelleftÄ kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit Àr att alla barn har fÄtt nÄgon form av stöd, förÀldrarna Àr överlag nöjda med det stöd deras barn fÄtt. Enligt vÄr undersökning Àr de omrÄden skolorna skulle behöva utveckla förÀldrainflytande, skrivande av ÄtgÀrdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers instÀllning till matematik och derasval av arbetssÀtt. Syftet Àr ocksÄ att studera pedagogers erfarenheter frÄn deras egenskoltid av matematik. I en enkÀtundersökning stÀlldes frÄgor dels med fastasvarsalternativ, dels öppna frÄgor. 35 stycken pedagoger besvarade de 21 frÄgorna somenkÀten innehöll. Studiens resultat visar att de flesta av pedagogerna anser att matematikÀr mycket viktigt pÄ förskolan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergÄngen mellan förskola till förskoleklass med fokus pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien undersöks Àven frÄgan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom omrÄdet. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av sÀrskilt stöd vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. De metoder som anvÀnts i studien Àr ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlÀmningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra mÀnniskor? Vi hoppas Àven att vÄrt arbete kan vÀcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling Àr, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tÀnker om samlingar. För att förstÄ varför dagens förskolor har samlingar sÄ anser vi att man behöver kÀnna till historiken om dess uppkomst och har dÀrför Àven skrivit kort om detta.

Fransson, Pernilla & FÀldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur och om utomhuspedagogiken anvÀnds ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den anvÀnds i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda pÄ genom intervjuer med förskollÀrare. VÄrt arbete har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar Hur utnyttjar pedagogerna pÄ förskolan utemiljön, för barns lÀrande? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp Àr: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lÀrande.

Instagram is one of the most common used social media platforms among teenagers today. It is not only one of the most common used social media platforms, but as well one of the most common places where cyber bullying takes action. By using focus groups, netnographic studies and a questionnary we investigate the meaning of technology regarding how the bullying on Instagram takes shape and the strategies used by teenagers to handle cyber bullying.Our research shows five different ways that cyber bullying takes shape and ten different strategies implemented to handle those. The findings are compared with previous research. The ten different strategies are then discussed from aspects that are found to have a big influence on how those are implemented: gender, knowledge, experience and awareness, presence of parents and other relatives, personal experience, trust in the technical solutions and the weaknesses of those. .

Grunden för barns matematikkunskaper lÀggs redan i förskolan. Pedagogers instÀllning till Àmnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlÀrningen. LÀrarutbildningen lade stor vikt pÄ pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lÀrande. Den hÀr studiens syfte har varit att ta reda pÄ vilken instÀllning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var Àven att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförstÄelse i förskolans verksamhet.

Studien baseras pÄ en intervjuundersökning i syfte att undersöka vilka organisatoriska förutsÀttningar som haft betydelse för pedagogers uppfattningar av kompetensutveckling som den genomförts i ett EU - projekt pÄ en skola.Resultatet visar pÄ att pedagogerna uppfattar samverkan och samarbete som en vÀg mot skolutveckling och lÀrande i arbetslivet. Analysen visar ocksÄ pÄ en viss brist pÄ likvÀrdighet i projektet detta gÀller bÄde mellan och inom yrkeskategorier. Mellan kategorierna gÀller det vilka kategorier som fÄr vara med. Inom yrkeskategorierna gÀller det löneskillnader. Delaktighet i beslut om kompetensutveckling vill pedagogerna ha Àven om de i vissa fall sÀger att de inte har tid eller orkar sÄ vill de ÀndÄ vara med och besluta.

Titeln pÄ arbetet Àr Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket ocksÄ Àr syftet med arbetet. De frÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det nÄgra möjligheter och begrÀnsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har anvÀnt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, lÀroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. VÄr studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara pÄ barns intressen och Äsikter.

Att bli mamma har alltid setts som ett sjÀlvklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades pÄ fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhÄllande med en man.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.

Rapporter frÄn bland annat skolverket visar att barn i dagens samhÀlle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhÀllsproblem. Eftersom barnen Àr en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter Àven fram sambandet mellan hÀlsa och inlÀrning. Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk trÀning och syftet med detta Àr att erhÄlla och delge en ökad kunskap och förstÄelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk trÀning. För att uppnÄ detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden.

Syftet med vÄr studie var att fÄ syn pÄ hur tidsbegreppet anvÀnds och synliggörs av pedagogerna i förskolan. Studien genomfördes pÄ tvÄ kommunala förskolor i Mellansverige. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att tidsbegreppet till viss del anses komplicerat för bÄde pedagoger och barn. Pedagogerna anvÀnder mÄnga olika tidsbegrepp i sin vardag, bÄde verbalt och med stöd av olika verktyg och Àr duktiga pÄ att anpassa sig till barnens mognad.

Konflikter Àr en naturlig del av livet och mellan barn pÄ förskolan som uppstÄr dagligen, framförallt nÀr barnen leker tillsammans. En konflikt kan ses som en utvecklingsmöjlighet och det Àr dÀrför viktigt att barnen fÄr lÀra sig om olika strategier för hur man hanterar en konflikt. MÄnga pedagoger inom förskolan kÀnner sig osÀkra pÄ hur en konflikt som uppstÄr mellan barn ska lösas vilket dÄ kan leda till att konfliktsituationerna mellan barnen eskalerar eller förblir olösta. Om förskollÀrarna gÄr in och hjÀlper till att lösa en konflikt utan att involvera barnen, sÄ gÄr barnen miste om en möjlighet till utveckling. Det syfte som detta examensarbete har Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrarna inom förskolan ser pÄ konflikter och vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera dem.