Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.

Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod där det handlar om människors uppfattning och deras förståelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi är intresserade av människors tankar och vi har använt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vår empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna själva har benämnt i intervjuerna.Vår diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhållningssätt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.I vår undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser också att de rätta förutsättningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Fransson, Pernilla & Fäldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur och om utomhuspedagogiken används ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den används i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda på genom intervjuer med förskollärare. Vårt arbete har utgått från följande frågeställningar Hur utnyttjar pedagogerna på förskolan utemiljön, för barns lärande? Hur arbetar pedagogerna på förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara på barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp är: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lärande.

Förskolan kan vara en fantastisk arena för barn att lära känna andra barn på och få möjlighet att skapa sig kunskap och förståelse för andra människor. När barn träffas börjar de oftast leka på olika sätt, vilket utvecklar deras sociala samspel. Under vår utbildning som blivande förskollärare har vi problematiserat kring vilken roll pedagoger har i barns lek för att på bästa sätt stödja barnen i deras samspel. Syftet med studien är således att skapa en förståelse för vad pedagogerna anser vara lekens styrkor, hur pedagoger ser på sin närvaro och hur de kan stödja och stimulera det sociala samspelet i leken. Metoden som använts har varit kvalitativ med intervjuer av sex pedagoger på tre olika förskolor.

Föreliggande undersökning är att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andraspråksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som pedagogerna använder för att utveckla barns andraspråk. Forskningsfrågorna för arbetet är hur pedagogerna beskriver de lärarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andraspråk, och även vilka verktyg och metoder pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andraspråksfrämjande syfte lyfts fram. Undersökningen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och består av intervjuer med sex utbildade pedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige. Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andraspråket främjas när barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver även om vikten med barngruppen, där det framkommer att det är bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmål tillsammans. Det framkommer även att pedagogernas roll är viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, pedagogerna säger även att de föredrar att arbeta med små barngrupper där ett förväntat lärande kan ske. De intervjuades uppfattning är att kommunikationen med barnen är den främsta metoden för andraspråksutveckling, även sången och sagan upplevs av pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andraspråksutvecklingen.

Då studier visar att elever idag har en sämre läsförmåga än för femton år sedan, är uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste årens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhållningssätt till detta i undervisningen. Avsikten är även att undersöka vilka faktorer som främst inverkar på elevers läsförmåga. Metoden baseras på en kvalitativ enkätundersökning innehållande öppna frågor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband beträffande ovan nämnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers läsförmåga inte kan påvisas, men att faktorer såsom föräldrastöd och annan kulturell bakgrund är av stor betydelse.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i svenska/ svenska som andraspråk och specialpedagoger arbetar med läsförståelse för sina andraspråkselever. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Alla pedagogerna var ense om att förförståelsen är absolut en viktig faktor för att eleverna ska förstå det lästa texten. Vi är medvetna om att pedagogernas kompetens och sin positiva inställning till läsning kan motivera andraspråkslever och läsförståelseundervisning blir gynnsam..

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrån fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör människan lugn och harmonisk, att grönområden hjälper kroppen att återhämta sig. Det finns studier som visar på att barn mår bra av att vara i naturen och det underlättar vid inlärning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmänheten på grund av avstånd till grönområden och känslan av otrygghet. Uppsatsens bygger på en kvalitativ metod.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Rapporter från bland annat skolverket visar att barn i dagens samhälle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhällsproblem. Eftersom barnen är en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter även fram sambandet mellan hälsa och inlärning. Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk träning och syftet med detta är att erhålla och delge en ökad kunskap och förståelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk träning. För att uppnå detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden.