Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda pÄ vilket pedagogiskt synsÀtt som tycks rÄda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssÀtt anvÀnds semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god förÀldrasamverkan Àr viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhÄllningssÀtt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrÄn ett relationellt perspektiv dÄ de ansÄg det viktigt att skapa lÄngsiktiga lösningar för eleven och utgÄ frÄn relationen mellan hem- och skolmiljö.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom sÀrskolan samt vilka faktorer som de anser pÄverkar mobbning inom sÀrskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom sÀrskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat pÄ att förekomsten av mobbning i sÀrskolan Àr relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer Àr utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivÄ, besvÀrliga hemförhÄllanden samt avvikande beteende kan pÄverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..

Syftet med denna studie var att belysa hur Ätta pedagoger som Àr verksamma i de lÀgre Ärskurserna ser pÄ klassrummet som arbetsfÀlt, nÀr det gÀller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.VÄra slutsatser av resultatet Àr att pedagogerna visar att de har förstÄelse för barns motoriska utveckling. Trots detta rÄder det en brist pÄ medvetna motoriska rörelseövningar som Àr integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

The aim of this study was to explore and describe how four teachers work with literacy in preschool and grade one, ages 6 and 7. The aim was also to explore the progression of reading and writing as well as the collaboration between teachers in preschool and grade one. The study has a qualitative approach and data was collected through observations and interviews. The findings indicate that teachers in preschool have similar activities and approach to what guides the work. Regarding teachers in grade one it shows that they both are working with reading and writing in a varied way.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskolan och förskoleklassen fungerar som en kommunikativ arena. VÄrt underlag för undersökningen bestÄr av enkÀter och intervjuer omfattande 15 pedagogers tankar och syn pÄ förskolan och förskoleklassen som en kommunikativ arena. Resultatet visar att de flesta av de tillfrÄgade pedagogerna förvÀntar sig att barn ska följa en viss utvecklingskurva nÀr det gÀller sprÄkutveckling och att talet kan stÀrkas och förtydligas med kompletterande kommunikation. Pedagogerna menar att det alltid finns ett behov av kompetenshöjning i Àmnet dÄ det forskas om barns sprÄkutveckling och nya rön lÀggs fram. Slutsatsen Àr att pedagogerna anser att kommunikation inte bara sker genom tal utan med hela kroppen och att det handlar om att göra sig förstÄdd och förstÄ omvÀrlden..

Det huvudsakliga syftet med min studie var att vinna kunskap om höglÀsningssituationen i förskolan med fokus pÄ lÀrarens roll. Med hjÀlp av videoobservationer har jag undersökt hur höglÀsning gÄr till pÄ en utvald förskola utifrÄn tre pedagogers agerande och förhÄllningssÀtt. Observationer har gjorts vid sex tillfÀllen, tvÄ per pedagog. Resultatet av studien har visat att pedagogens agerande och förhÄllningssÀtt absolut pÄverkar hur höglÀsningssituationen Àr utformad vilket framtrÀder betrÀffande bÄde innehÄll och form. Resultatet av det insamlade materialet har analyserats utifrÄn Bernsteins teori om klassifikation, inramning.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi ska fÄ kunskaper om mobbing i allmÀnhet och elektronisk mobbning i synnerhet. Vi vill Àven ge lÀsaren ökad kunskap om den nya mobbningen som sker via Internet och olika mobiltelefontjÀnster. Vi har i den empiriska delen anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka pedagogers och elevers kunskaper om allmÀn mobbning och elektronisk mobbning. Resultatet av intervjuerna och slutsatser med likheter och skillnader mellan pedagogernas och elevernas kunskaper redovisas i denna del.Resultaten av den empiriska undersökningen har vi kopplat till den forskning som redovisas i litteraturgenomgÄngen.Vi kom fram till att den elektroniska mobbningen Àr vanligare bland högstadielever Àn mellanstadieelever. Pedagogerna och eleverna pÄ högstadiet Àr medvetna om den elektroniska mobbningen och vilka arenor som anvÀnds..

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfÀr i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, dÀr deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att utreda i vilken utstrÀckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrÄn observationer och intervjuer Àmnat undersöka i vilken utstrÀckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av bÄde barn och pedagoger.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehÄll, arbetsmetoder och syfte. Eftersom strÀvansmÄlen för naturvetenskap förtydligades i Lpfö 98 (2010) liksom förskollÀrarens ansvar för den pedagogiska verksamheten vill jag Àven ta reda pÄ om förskollÀrarna anser att Lpfö 98 (2010) har inneburit nÄgon skillnad för deras arbetssÀtt och i sÄ fall hur. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att samtliga respondenter poÀngterar det undersökande och utforskande arbetssÀttet med fokus pÄ barns delaktighet och pedagogers lyhördhet. Resultatet visar Àven vikten av att fÄnga upp barns frÄgor och intresse i vardagliga aktiviteter, att ha medforskarperspektiv och att stÀlla produktiva frÄgor.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl förberedda pedagoger Àr att bemöta barn frÄn utomnordiska lÀnder. I vÄr undersökning har vi tillÀmpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar pÄ mÄngkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tÀnka pÄ Àr att visa hÀnsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingÄ en kurs som handlar om hur man pÄ bÀsta sÀtt bemöter barn frÄn utomnordiska lÀnder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har Àven kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta Àmne..

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjÀlpmedel - Hur den anvÀnds och hur upplever elever och pedagoger den? Àr skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana anvÀnds och upplevs, och svarar pÄ frÄgan om den kan anvÀndas som pedagogiskt hjÀlpmedel. UtifrÄn forskning om motorisk utveckling och effekterna pÄ skolprestationr efter motorisk trÀning, framkommer det mÄnga viktiga argument för motorikbanan. Studien bestÄr av observationer, enkÀtunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan.

Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska sprÄksvÄrigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande sprÄk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar att de skapar en lÀrandemiljö som utvecklar och stödjer sprÄket för elever i pragmatiska svÄrigheter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lÀrandemiljön? - Hur ser pedagogerna pÄ sin betydelse för att gynna elevernas sprÄk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svÄrigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat stÀlls mot tidigare forskning inom pragmatiska svÄrigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lÀrandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.