Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger frÄn fem olika förskolor, i en kommun i VÀstsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med miljö och natur i förskolan, sÄvÀl praktiska som teoretiska. Att arbeta med Ätervinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var nÄgra av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom ocksÄ i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestÀmmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lÀrande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssÀtt samt miljön pÄ förskolan. Vidare ger vi lÀsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska krÀnkningar, hur barn testar grÀnser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens Älder. Slutligen ges en genomgÄng av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck Ät sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgÄngspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, dÀr vi frÀmst har anvÀnt oss av observation.

BakgrundPersoner som arbetar inom den svenska barnomsorgen har en skyldighet att anmÀlamisstankar om att ett barn far illa till socialtjÀnsten. Barn som utsÀtts för nÄgon form avmisshandel utvecklar olika former av avvikande beteenden. De verksamma pedagogerna har iuppgift att uppmÀrksamma dessa barn och utefter detta arbeta pedagogiskt för att stödja dessabarn i sin utveckling.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka pedagogers tolkningar och erfarenheter kringanmÀlningsplikten samt hur de beskriver sitt arbete för att hjÀlpa barn som far illa. Vidarebehandlar studien socialtjÀnstens arbete kring en anmÀlan.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av öppna intervjuer. Respondenternabestod av tre förskollÀrare, tre förskolechefer samt en socialsekreterare.

The purpose of this study is to get an idea of how active teachers in various stages are defining and working with values in their activities, and to highlight the similarities and differences in the way that they are working on this in the various stages. Qualitative interviews with teachers in preschool, primary education and recreational centres are the basis of the results.The study provides an overview of previous research in the area, and has a theoretical basis in Vygotskys sociocultural theory. The results show that respondents believe that the definition of values lays in relational values, which show us how to behave against fellow human beings. The way to work with value education proves to be different among educators, and we can divide them into different camps based on their attitude to value education. These attitudes are shown to be of importance for how the value education is designed..

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger i förskolan hartill barns lek med fokus pÄ fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan pÄverkabarns utveckling och lÀrande. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer ochobservationer. I resultatet framgÄr det tydligt att barns lek inom förskolan oftainnebÀr styrd lek pÄ bekostnad av fri lek. VÄr slutsats Àr att pedagoger mÄsteobservera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig sjÀlva och vÄga?slÀppa kontrollen? och lÄta barnen pÄverka verksamheten mera..

BAKGRUND:Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle vilket Àven avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebÀr detta att ta tillvara pÄ den kulturella mÄngfalden samt att anpassa verksamheten utifrÄn elevernas olika behov och förutsÀttningar. Vi redogör i vÄr litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vÄrt valdaundersökningsomrÄde. Vi har ocksÄ valt ur mÄl ur styrdokument samt kursplaner som vi anser Àr relevanta för vÄrt syfte.SYFTE:VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ pedagogers förhÄllningssÀtt till mÄngkulturalitet och hur ett sÄdant förhÄllningssÀtt tillÀmpas i skolan. Studiens syfte Àr inte att fÄ en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom omrÄdet.METOD:Studien bygger pÄ osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i Är 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svÄrigheter med att tolka och förstÄ vad ett mÄngkulturelltförhÄllningssÀtt innebÀr.

Undersökningens syfte Àr att se hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av och ser pÄ utomhuspedagogik i den dagliga verksamheten. I undersökningen har sex pedagoger frÄn samma förskola men olika avdelningar intervjuats. Undersökningen som gjordes var kvalitativ för att ge en djupare kunskap inom det som gjordes.Resultatet visar att pedagogerna Àr positivt instÀllda till att bedriva utomhuspedagogik. De ser fördelar som gynnar barnen i deras lÀrande och utveckling nÀr de vistas utomhus. Resultatet visar Àven att barnen blir mer harmoniska och kan koncentrera sig bÀttre om de fÄr vara utomhus mycket.

Syftet med mitt arbete Àr att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband hÀrmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stÀmmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har Àven undersökt pedagogers förutsÀttningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och förÀldrar, pedagogernas förhÄllningssÀtt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och mÄlgrupp. Det Àr en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man fÄr inte bestÀmma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) stÄr det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i Àmnet finner mÄnga det svÄrt att sÀrskilja begreppen och vad de stÄr för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger pÄ arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över pÄ förskolan? Som metod för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har Ätta pedagoger och femton barn intervjuats.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förstÄelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan pÄverka integreringen. FrÄgestÀllningar var: Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan pÄverka integreringen av barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan se olika ut beroende pÄ förskola samt hur lÀnge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom Àven att pedagogernas förhÄllningssÀtt har stor betydelse vid integrering eftersom detta pÄverkar hur villiga pedagogerna Àr att se barnens begrÀnsningar och styrkor, huruvida de Àr benÀgna att göra förÀndringar i förskolans miljö och arbetssÀtt för att anpassa verksamheten till alla barn.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

I denna studie belyser vi hur pedagoger ser pÄ bildskapandet i förskolor. Vi har intervjuat fem olika pedagoger som alla Àr utbildade förskollÀrare varav en av dem Àr utbildad ateljérista. För att undersöka omrÄdet nÀrmare har vi anvÀnt oss av öppna kvalitativa intervjuer, vilket innebÀr att deltagande pedagoger fick möjligheten att samtala fritt och öppet pÄ de frÄgor som stÀlldes. Pedagogernas svar har dÀrefter jÀmförts mot tidigare forskningsresultat. Resultaten visar skillnader pÄ bland annat pedagogernas egen medverkan under barnens bildprocesser samt hur anvÀndningen av bildÀmnet sker i verksamheterna. Studien belyser Àven hur den skapande miljön ser ut pÄ förskolorna samt materialets tillgÀnglighet..

Sammanfattning/Abstract ProblemomrÄde FörmÄgan att koncentrera sig och att hÄlla fokus har stor betydelse för allt lÀrande. Det finns mÄnga olika faktorer som kan pÄverka uppmÀrksamhetsförmÄgan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan pÄverka barnens uppmÀrksamhetsförmÄga och huruvida pedagogerna Àr medvetna om detta. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med mitt examensarbete var att fÄ en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien anvÀnder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmÀrksamhetsförmÄga. Mina frÄgestÀllningar gÀller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns nÄgot samband med barnens uppmÀrksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sÀtt att kommunicera och om uppmÀrksamhet. Teoretisk ram Jag utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lÀrandet Àr situerat, vilket innebÀr att vad vi lÀr oss och hur vi reagerar Àr beroende pÄ sammanhanget, miljön och situationen.

Examensarbetet handlar om rörelse i förskolan. I bakgrunden belyses rörelsens betydelse ur olika perspektiv, barns lek och pedagogernas skyldighet att frÀmja rörelse. I undersökning, som Àr gjord pÄ tvÄ förskolor, intervjuade vi 10 pedagoger om deras uppfattning och arbetssÀtt kring rörelse och 24 barn vad de tycker om att göra som knyter an till rörelse. Vi jÀmförde barnens svar med pedagogernas. Pedagogerna arbetar med rörelse bÄde inne och ute, fritt och planerat.

Studien bygger pÄ hur könsroller skapas i förskolan och hur pedagogen uppfattar och pÄverkar detta. Studien genomförs för att vi vill fÄ kunskap kring hur pedagogen omedvetet eller medvetet pÄverkar barnen i deras skapande av könsroller. Stereotypa könsroller ska inte fÄ begrÀnsa flickors och pojkars möjligheter att pröva och utveckla förmÄgor och intressen.Undersökningen som har utförts Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ videoobservationer och Äterkopplande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att pedagoger stÀndigt pÄverkar barnens skapande av könsroller och pedagogen uppfattar att det Àr sprÄkets funktion, förhÄllningssÀttet samt deras bemötande som pÄverkar..