Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förstÄelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan pÄverka integreringen. FrÄgestÀllningar var: Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan pÄverka integreringen av barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan se olika ut beroende pÄ förskola samt hur lÀnge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom Àven att pedagogernas förhÄllningssÀtt har stor betydelse vid integrering eftersom detta pÄverkar hur villiga pedagogerna Àr att se barnens begrÀnsningar och styrkor, huruvida de Àr benÀgna att göra förÀndringar i förskolans miljö och arbetssÀtt för att anpassa verksamheten till alla barn.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

I denna studie belyser vi hur pedagoger ser pÄ bildskapandet i förskolor. Vi har intervjuat fem olika pedagoger som alla Àr utbildade förskollÀrare varav en av dem Àr utbildad ateljérista. För att undersöka omrÄdet nÀrmare har vi anvÀnt oss av öppna kvalitativa intervjuer, vilket innebÀr att deltagande pedagoger fick möjligheten att samtala fritt och öppet pÄ de frÄgor som stÀlldes. Pedagogernas svar har dÀrefter jÀmförts mot tidigare forskningsresultat. Resultaten visar skillnader pÄ bland annat pedagogernas egen medverkan under barnens bildprocesser samt hur anvÀndningen av bildÀmnet sker i verksamheterna. Studien belyser Àven hur den skapande miljön ser ut pÄ förskolorna samt materialets tillgÀnglighet..

Sammanfattning/Abstract ProblemomrÄde FörmÄgan att koncentrera sig och att hÄlla fokus har stor betydelse för allt lÀrande. Det finns mÄnga olika faktorer som kan pÄverka uppmÀrksamhetsförmÄgan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan pÄverka barnens uppmÀrksamhetsförmÄga och huruvida pedagogerna Àr medvetna om detta. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med mitt examensarbete var att fÄ en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien anvÀnder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmÀrksamhetsförmÄga. Mina frÄgestÀllningar gÀller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns nÄgot samband med barnens uppmÀrksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sÀtt att kommunicera och om uppmÀrksamhet. Teoretisk ram Jag utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lÀrandet Àr situerat, vilket innebÀr att vad vi lÀr oss och hur vi reagerar Àr beroende pÄ sammanhanget, miljön och situationen.

Examensarbetet handlar om rörelse i förskolan. I bakgrunden belyses rörelsens betydelse ur olika perspektiv, barns lek och pedagogernas skyldighet att frÀmja rörelse. I undersökning, som Àr gjord pÄ tvÄ förskolor, intervjuade vi 10 pedagoger om deras uppfattning och arbetssÀtt kring rörelse och 24 barn vad de tycker om att göra som knyter an till rörelse. Vi jÀmförde barnens svar med pedagogernas. Pedagogerna arbetar med rörelse bÄde inne och ute, fritt och planerat.

Studien bygger pÄ hur könsroller skapas i förskolan och hur pedagogen uppfattar och pÄverkar detta. Studien genomförs för att vi vill fÄ kunskap kring hur pedagogen omedvetet eller medvetet pÄverkar barnen i deras skapande av könsroller. Stereotypa könsroller ska inte fÄ begrÀnsa flickors och pojkars möjligheter att pröva och utveckla förmÄgor och intressen.Undersökningen som har utförts Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ videoobservationer och Äterkopplande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att pedagoger stÀndigt pÄverkar barnens skapande av könsroller och pedagogen uppfattar att det Àr sprÄkets funktion, förhÄllningssÀttet samt deras bemötande som pÄverkar..

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, sjÀlvutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lÀrande.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i Äldrarna ett till fem Är av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.FrÄgestÀllningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstÄr fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader pÄ den fysiska kontakten utifrÄn barnens Äldrar och i sÄ fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har anvÀnt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika Äldrar i förskolan.ResultatVÄrt resultat presenterar 22 utdrag frÄn totalt 90 observationer frÄn förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat fÄ fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig Ät mellan de olika Äldersgrupperna. Vi ser att det inte Àr mÀngden fysisk kontakt som skiljer sig Ät utan typen av fysisk kontakt. Den Àr mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrÀttavisande och ledande hos de Àldre.

The goal and purpose of this essay is to study if and how multimodality is used within a Swedish school in Kalmar. This is accomplished by observing the different modalities inside the classroom and how the use of different modalities affects the teaching. Unstructured observations combined with a material-based thematic presentation leads up to an analysis based on social semiotics and multimodality. The essay shows how the teaching uses lots of modalities: sound, images, movies, speeches and literary text in lots of different ways. These different types of modalities are used in a multimodal context, providing good conditions for learning..

Det huvudsakliga syftet med min studie var att vinna kunskap om höglÀsningssituationen i förskolan med fokus pÄ lÀrarens roll. Med hjÀlp av videoobservationer har jag undersökt hur höglÀsning gÄr till pÄ en utvald förskola utifrÄn tre pedagogers agerande och förhÄllningssÀtt. Observationer har gjorts vid sex tillfÀllen, tvÄ per pedagog. Resultatet av studien har visat att pedagogens agerande och förhÄllningssÀtt absolut pÄverkar hur höglÀsningssituationen Àr utformad vilket framtrÀder betrÀffande bÄde innehÄll och form. Resultatet av det insamlade materialet har analyserats utifrÄn Bernsteins teori om klassifikation, inramning.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare pÄ hur detta samarbete kan tÀnkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet Àr Oceanbryggeriet, Gamla SlottskÀllans Bryggeri, Kallebryggeriet och OppigÄrds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudomrÄden undersökts: samarbetsomrÄden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder pÄ att det samarbete som sker Àr av primÀr informell struktur, men att föreningen Sveriges SmÄbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

I denna rapport undersöks pÄ vilka sÀtt grupphandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter grupphandledningstillfÀllena har givit dem. Vi har Àven undersökt vad det Àr i grupphandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vÄr undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen Àr fyra verksamma pedagoger som deltagit i grupphandledning. I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagoger kÀnner en stark mÄ bra-kÀnsla efter att ha deltagit vid grupphandledningstillfÀllen.

Bakgrund. Den svenska förskolan förÀndras oavbrutet. Barns tidiga lÀrande uppmÀrksammas mer och mer. Barnantalet i grupperna har ökat och personaltÀtheten har minskat. Ekonomin har blivit stramare.

De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.

BakgrundDet optimala för barns lÀrande Àr att de fÄr vistas i den miljön som lÀmpar sig bÀst för ÀndamÄlet. Barn skapar kunskap och lÀr genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsÀttningar för barns lÀrande mÄste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det Àr de vill att barnen ska lÀra. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lÀra sig utifrÄn sina erfarenheter. LÀrandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig.

AbstractTill förskolan kommer barn med olika förutsÀttningar och en del av dessa barn kan vara i behov av sÀrskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd kan variera, dÄ det kan finnas olika orsaker till sÀrskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda pÄ nÄgra pedagogers syn angÄende diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleÄldern, vad diagnosen kan innebÀra för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut.De svÄrigheter, vilka ADHD kan bÀra med sig, kan variera i omfattning och grad och framtrÀder framförallt i det sociala samspelet och det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka ett barns beteende, bl. a.