Syftet med vÄr studie var att fÄ syn pÄ hur tidsbegreppet anvÀnds och synliggörs av pedagogerna i förskolan. Studien genomfördes pÄ tvÄ kommunala förskolor i Mellansverige. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att tidsbegreppet till viss del anses komplicerat för bÄde pedagoger och barn. Pedagogerna anvÀnder mÄnga olika tidsbegrepp i sin vardag, bÄde verbalt och med stöd av olika verktyg och Àr duktiga pÄ att anpassa sig till barnens mognad.

VÄrt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet Àr uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter nÄgon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, dÄ de Àr pilotskola för denna metod. VÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. VÄr huvudfrÄga Àr: PÄ vilka sÀtt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har Àven tre stycken underfrÄgor som Àr: Var har pedagogerna hÀmtat inspiration frÄn? MÀrker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke pÄ skolornas olika förutsÀttningar, se nÄgon skillnad i förhÄllningssÀtt och metoder? Vi har anvÀnt oss av intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver tematiskt arbete. Vi ska Àven ta reda pÄ hur de arbetar och vilka för och nackdelar som finns med detta arbetssÀtt. Vi inleder med att titta pÄ vad forskningen visar om barns lÀrande och om det tematiska arbetssÀttet. Genom en historisk tillbakablick följer vi det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram till idag.VÄra teoretiska utgÄngspunkter har vi hÀmtat frÄn Ingrid Pramling-Samuelsson som Àr en kÀnd forskare om barns lÀrande. Hon strÀvar efter en helhetssyn dÀr barn lÀr genom ett kontinuerligt samspel med omgivningen.

Abstract Jessica Jönsson (2011). MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: LÀrarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun dÀr skolorna inte prÀglas av det mÄngkulturella samhÀllet. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun Àr antalet barn med icke svensk hÀrkomst vÀldig lÄg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mÄngkulturella samhÀlle de lever i.

Sammanfattning Kruse Ziegler, Annika & Lazic Hammer, Jeanette (2013). Pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan.( EducatorsŽexperiences of special educatorsŽinstruction in preschool.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde Hur kan specialpedagogisk handledning hjÀlpa till att utveckla verksamheten sÄ att alla barn, sÀrskilt de i behov av sÀrskilt stöd, fÄr ökade möjligheter till delaktighet och utveckling utifrÄn sina behov? Hammarström-Lewenhagen (2006) framskriver tydligt att efterfrÄgan pÄ handledning vÀxer och framstÀlls med starkt positiva tecken. Vi stÀller oss frÄgan om det finns belÀgg för denna tro pÄ handledningens positiva verkan i förskolan? Syfte Syftet Àr att bidra med kunskap kring pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan, dess motiv och effekter. Teoretisk ram Den teoretiska ramen grundar sig pÄ ett holistiskt perspektiv, dÀr helhet och sammanhang Àr i fokus och tar dÀrför utgÄngspunkt i systemteori.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring och upplever pojkar som övertrÀder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. VÄr metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk poststrukturalism med hjÀlp av queerteori. VÄrt resultat visar pÄ att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrÄn deras synsÀtt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bÀrs av pojkar.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda pÄ förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor som finns i tvÄ olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav tvÄ olika kategorier dÀr den ena handlar om att rörelse Àr allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska fÄ kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav ocksÄ tvÄ kategorier dÀr den första handla om att de Àr för att barnen ska lÀra kÀnna sin kropp och för att barnen ska lÀra sig och behÀrska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det Àr hÀlsofrÀmjande alltsÄ att det Àr viktigt och nyttigt samt att man lÀr bÀttre.

BAKGRUND: I lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) finns riktlinjersom förskolan ska följa. DÀr stÄr bland annat att barnen ska fÄ chansen att utveckla sinmotorik och förstÄ betydelsen av sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande. Det Àr ocksÄ viktigt attbarnen fÄr testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som pedagogocksÄ uppmuntrar deras lust till att lÀra. Det Àr lÀtt att ta utomhusverksamheten för givet ochmycket kan kÀnnas sjÀlvklart. MÄnga forskare anser att det Àr bra för barnen att vistasutomhus och studien vill framhÀva varför.SYFTE: VÄrt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad pedagogerna anser omutomhusverksamheten.METOD: Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats dÀr intervju anvÀnts sommetod till att besvara vÄrt syfte.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger som arbetar aktivt med TAKK ser pÄ metoden och dess möjligheter att fungera som ett stöd i andrasprÄksinlÀrningen. Vi har genomfört intervjuer med sex pedagoger i förskolan frÄn fem olika förskolor. Av undersökningen framgÄr att pedagogerna i förskolorna stÀller sig positiva till att anvÀnda TAKK som stöd vid andrasprÄksinlÀrning. Vi har i diskussionen stÀllt tidigare forskning mot det resultat vÄra intervjuer gav. VÄr slutsats Àr att TAKK Àr ett stöd vid andrasprÄksinlÀrning i förskolan och bidrar till trygghet, tydlighet och lugn i förskolans verksamhet..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om anvÀndning av OneDrive Àr ett fungerande hjÀlpmedel i andrasprÄksundervisningen, och mina forskningsfrÄgor Àr formulerade utifrÄn Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv anvÀndning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till anvÀndning av OneDrive? Hur fungerar anvÀndning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lÀrande i undervisningen i svenska som andrasprÄk?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. TvÄ av pedagogerna undervisar i svenska som andrasprÄk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien lÀser svenska som andrasprÄk.I resultatet av studien framgÄr det att pedagoger har sÄvÀl lika som olika syn pÄ hur man kan anvÀnda OneDrive. Pedagogerna kÀnner till fler funktioner som kan anvÀndas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna kÀnner Àven till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten dÀr intervjuerna genomförts.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..