Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka matematiklÀrares syn pÄ modern teknik samt pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta anvÀndes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslÀrares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvÀndande i sin undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder den moderna tekniken som belöning, dÀr datortid anvÀnds för att locka elever att fÀrdigstÀlla uppgifter. De anvÀnder Àven modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller Àmnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Det hÀr examensarbetet handlar om vad tvÄ pedagoger pÄ respektive förskola har för syn pÄ barns lek i deras verksamhet; vad dessa tvÄ pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek Àr, samt hur deltagande pedagogen sjÀlv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat omrÄde som behandlas i examensarbetet Àr om respektive förskollÀrare anser att miljön pÄ förskolan kan pÄverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer anvÀnts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad tvÄ förskollÀrare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstÀmmer med praktiken.Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. DÀrför blev valet att behandla just den frÄgan i mitt examensarbete. En intressant jÀmförelse Àr att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna sjÀlva ser pÄ lek, och dÄ har Àven en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det pÄverkar deras uppfattning om lekens betydelse.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger pÄ lÄgstadiet arbetar med musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de gör detta. Jag undersökte hur pedagogerna arbetar nÀr de brukar musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de arbetar pÄ detta sÀtt. Som metod anvÀnde jag mig av en kvalitativ studie i form av observationer av tvÄ pedagogers undervisning samt halvstrukturerade intervjuer med samma pedagoger. Jag gjorde 10 stycken observationer av pedagogernas undervisning och en intervju med vardera informant. Resultatet visar att pedagogerna till största del anvÀnder liknande sÀtt att arbeta pÄ utifrÄn kategorier jag konstruerat, men att dessa sÀtt kan skilja sig nÄgot Ät.

BakgrundLeken Àr en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptÀcka sin omvÀrld med medforskande pedagoger.SyfteSyftet Àr att undersöka och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lek och deras egen medverkan i lek.MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrÄn individuella individers tankar och Äsikter. Genom intervjun har jag kunnat undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.

Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..

Studiens syfte Àr att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berÀtta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssÀtt som kan anvÀndas. Kvalitativa intervjuer var den metod som anvÀndes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna frÄn de fyra olika skolorna som intervjuades berÀttade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som anvÀndes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssÀtt pedagogerna anvÀnder utan av flera olika metoder. Den visar Àven deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

Efter att ha jobbat ett antal Är i förskolan vÀcktes frÄgor hos mig om hur vi bemöter nya mÄlomrÄden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt nÀr det Àr nytt, men beror detta pÄ brist pÄ kompetens eller rÀdsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte Àr nÄgot för barn i förskoleÄldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för instÀllningar och hur de anvÀnder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna Àr gjorda i en mellanstor kommun pÄ olika förskolor, med bÄde förskollÀrare och barnskötare.

Syftet med studien Àr att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som anvÀnts i studien Àrfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrandet varit utgÄngspunkt. Studien fokuserar pÄ respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och anvÀnder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det gÄr att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur sjÀlva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens instÀllning till förÀndring. Hur förskolechefer och pedagoger tÀnker om programmet skiljer sig dockÄt.

Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus pÄ förskolan. En uppfattning vi har haft Àr att det sÀllan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen pÄ förskolan som mindre viktig. Det hÀr Àr Àven nÄgot en australiensisk studie visat, att pedagogerna sÀllan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gÄng delvis Àndrats dÄ vi sett exempel pÄ inspirerande och genomtÀnkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det hÀr valde vi att observera pÄ fem förskolor samt intervjua tvÄ peda-goger pÄ respektive förskola för att fÄ en uppfattning om deras tankar kring Àmnet.

SprÄket utvecklas under skoltiden pÄ mÄnga olika sÀtt med mÄnga olika metoder som pedagoger anvÀnder sig av. Syftet med arbetet Àr att se hur pedagogerna arbetar för att stÀrka och stimulera barnens sprÄkutveckling. Fyra pedagoger i F-klass samt Är 1 och 2 intervjuades med utvalda frÄgor, och tre undervisningstillfÀllen spelades in. Undersökningen visade att pedagogerna anser att barnen ska fÄ möjlighet att lÀra genom olika sinnen; de ska fÄ möjlighet att ta till sig kunskap pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt..

Varierad matematikundervisning föresprÄkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger vÀntas följa. De mÄl och riktlinjer som finns uppsatta ska nÄs med hjÀlp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ dit Àr dock tolkningsbara och dÀrför intressanta att undersöka vilket ocksÄ Àr studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillÀmpning, omfattning, pÄverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i nÄgon av Ärskurserna 4-6 pÄ en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en nÄgorlunda samstÀmmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lÀrobok och praktisk matematik sÄsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner stÀlls mot varandra likasÄ enskilt arbete och grupparbete.

Syftet i nedanliggande studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur erfarna pedagoger anvÀnder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala anvÀndandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjÀlp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att sjÀlva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring Àmnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stÀmmer överens..