Elever idag ska ges möjligheter att kunna pÄverka och ha inflytande pÄ sin verksamhet i enlighet med gÀllande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare syn pÄ vad nÄgra fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande pÄ fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lÀrande och framtida demokratiska vÀrderingar. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har Àven en frÄgestÀllning gÀllande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lÀrande. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr tillvÀgagÄngssÀttet en hermeneutisk kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med flera olika fritidspedagoger frÄn olika skolor i olika kommuner.

Min essÀ har utgÄtt ifrÄn hÀndelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essÀn har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhÄllningssÀtt och syn pÄ barn samt deras förÀldrar har för barnens vistelse pÄ förskolan. Syftet har Àven varit att belysa barns rÀtt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag pÄ förskolan eftersom jag anser att dessa frÄgor inverkar pÄ varandra och har betydelse för hur deras lek och lÀrande ser ut. FrÄgestÀllningarna Àr hur barns medbestÀmmande ser ut vad gÀller leken pÄ förskolan, pÄ vilket sÀtt barns delaktighet syns i förskolan, pÄ vilket sÀtt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.

BAKGRUND: I lÀroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. DÀr stÄr bland annat att barnen ska fÄ chansen att utveckla sin motorik och förstÄ betydelsen av sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande. Det Àr ocksÄ viktigt att barnen fÄr testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som ocksÄ uppmuntrar deras lust till att lÀra. MÄnga forskare anser att det Àr bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om Àven fritidspedagogerna anser detta. SYFTE: Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser pÄ sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i Àmnet. METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats dÀr intervju anvÀnts sommetod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats.

Det har bedrivits mycket forskning kring förskolornas innemiljö under mÄnga Är, men utemiljön har inte alls fÄtt samma uppmÀrksamhet. VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr dÀrför att undersöka hur förskolans utemiljö kan utformas sÄ att den ska tilltala barnen och ge dem möjlighet till möten för utforskande, lÀrande och lek enligt förskolepedagogers erfarenheter.Som metod har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika förskolor. TvÄ av förskolorna Àr s.k. uteförskolor, en har uteprofil och en Àr av mer traditionell typ. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av deltagande miljöobservationer för att fÄ en bÀttre förstÄelse för vÄra intervjusvar.De viktigaste slutsatserna som vi har kunnat dra Àr att en variationsrik miljö med möjligheter till spÀnning och utmaningar Àr utvecklande för barnens lekar enligt de intervjuade förskolepedagogerna och enligt litteratur om förskolors utemiljö.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. För att fÄ fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av litteratur som var relevant för dessa Àmnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgÄngen var vad autism Àr, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av sÀrskilt stöd och att se dessa barn som individer, men Àven resurser och arbetssÀtt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och anvÀnde mig dÄ av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om bÄde extra utbilningar och anvÀndandet av hjÀlpmedel.

Syftet med undersökningen Àr att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att anvÀnda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare Är för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstÀrker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan.I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att personal inom skolan ska arbeta för att frÀmja jÀmstÀlldheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det Àr pedagogers skyldighet att arbeta för en jÀmstÀlld skola.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring omrĂ„det lĂ€rande. De anser att lĂ€randet ses som en process, dĂ€r uppmĂ€rksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger i förskolan beskriver lĂ€randeprocesser, vid vilka tillfĂ€llen lĂ€randet sker och hur de skapar lĂ€rande situationer utifrĂ„n de förutsĂ€ttningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap anvĂ€nde vi oss av self report, vilket innebĂ€r att vi med hjĂ€lp av skrivna frĂ„gor kan ta reda pĂ„ vad pedagoger i förskolan har för syn pĂ„ lĂ€randet. Även observation har anvĂ€nts för att nĂ€rmare studera lĂ€randet i förskolan.ResultatResultatet visar att mĂ„nga av de tillfrĂ„gade pedagogerna anser att det finns lĂ€randesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgĂ„r Ă€ven att det Ă€r viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer pÄ att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skÀlen till att de söker specialpedagogisk handledning Àr pÄ grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekrÀftelse i sitt arbete med barnen och de förvÀntar sig pedagogiska rÄd och tips för att bÀttre kunna hantera olika situationer. Jag kunde ocksÄ konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat sjÀlvförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

VÄr studie behandlar fenomenet förÀldrarÄd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat pÄ pedagogers och förÀldrars upplevelser av förÀldrarÄd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig Ät och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt. Vi har antagit en fenomenologisk utgÄngspunkt dÀr man fokuserar andra mÀnniskors upplevelser av deras omvÀrld och anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av förÀldrarÄd Àr. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ en förskola.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka matematiklÀrares syn pÄ modern teknik samt pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta anvÀndes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslÀrares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvÀndande i sin undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder den moderna tekniken som belöning, dÀr datortid anvÀnds för att locka elever att fÀrdigstÀlla uppgifter. De anvÀnder Àven modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller Àmnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Det hÀr examensarbetet handlar om vad tvÄ pedagoger pÄ respektive förskola har för syn pÄ barns lek i deras verksamhet; vad dessa tvÄ pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek Àr, samt hur deltagande pedagogen sjÀlv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat omrÄde som behandlas i examensarbetet Àr om respektive förskollÀrare anser att miljön pÄ förskolan kan pÄverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer anvÀnts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad tvÄ förskollÀrare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstÀmmer med praktiken.Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. DÀrför blev valet att behandla just den frÄgan i mitt examensarbete. En intressant jÀmförelse Àr att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna sjÀlva ser pÄ lek, och dÄ har Àven en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det pÄverkar deras uppfattning om lekens betydelse.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger pÄ lÄgstadiet arbetar med musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de gör detta. Jag undersökte hur pedagogerna arbetar nÀr de brukar musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de arbetar pÄ detta sÀtt. Som metod anvÀnde jag mig av en kvalitativ studie i form av observationer av tvÄ pedagogers undervisning samt halvstrukturerade intervjuer med samma pedagoger. Jag gjorde 10 stycken observationer av pedagogernas undervisning och en intervju med vardera informant. Resultatet visar att pedagogerna till största del anvÀnder liknande sÀtt att arbeta pÄ utifrÄn kategorier jag konstruerat, men att dessa sÀtt kan skilja sig nÄgot Ät.

BakgrundLeken Àr en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptÀcka sin omvÀrld med medforskande pedagoger.SyfteSyftet Àr att undersöka och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lek och deras egen medverkan i lek.MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrÄn individuella individers tankar och Äsikter. Genom intervjun har jag kunnat undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.