VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om vad de anser Àr mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. NÀr vi tittade pÄ tidigare forskning fann vi hur svÄrt det kan vara för pedagoger att veta vart grÀnserna för mobbning gÄr samt hur mobbning ska definieras. Vi har Àven funnit faktorer som visat sig framgÄngsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och förÀldrar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvalitativ metod dÀr Äsikter och uppfattningar Àr grundlÀggande.

SÀttet att tala om elevers skolsvÄrigheter har över tid förskjutits frÄn att tala om elever med behov - till elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset pÄ elevers skolsvÄrigheter har varit att se ?problemet? som individbundet, till att mer gÄ i riktning mot att se omgivande förhÄllanden som de bidragande faktorerna till att elever Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att analysera förestÀllningen hur ?behov av sÀrskilt stöd? formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsÀtt.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.

VÄr studie behandlar fenomenet förÀldrarÄd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat pÄ pedagogers och förÀldrars upplevelser av förÀldrarÄd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig Ät och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt. Vi har antagit en fenomenologisk utgÄngspunkt dÀr man fokuserar andra mÀnniskors upplevelser av deras omvÀrld och anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av förÀldrarÄd Àr. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ en förskola.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

LÀrande Àr en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lÀrande kan inte ske utan vissa förutsÀttningar. Trygghet Àr en sÄdan förutsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. FrÄgestÀllningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lÀrande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer.

BAKGRUND: VÄrt intresse för att undersöka konflikter och dess pÄverkan pÄ verksamhetenhar vÀckts dÄ vi har upplevt konflikter ute i förskolan. BÄde vad det gÀller vuxna-vuxna, vuxnabarnoch kanske vanligast barn emellan. I bakgrunden tar vi bland annat upp olika författare ochforskares syn pÄ konflikt, kommunikation och gruppdynamik.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattning omfenomenet konflikt och hur pedagogerna anser att konflikter inom personalgruppen pÄverkarbarngruppen.METOD: Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervju. Detta dÄ vi ville ta reda pÄ vadpedagogerna anser om fenomenet konflikt. Undersökningen baseras pÄ de svar vi fick av de tiopedagoger, som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor och deltog i vÄra intervjuer.RESULTAT: I vÄrt resultat kom vi fram till att konflikter ofta förekommer i förskolan och vifick Àven reda pÄ vilka metoder de ansÄg var bÀst för att förebygga och lösa dem.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..

The purpose of the study is to investigate into professional knowledge of the bilingual teachers, compared to monolingual, and what benefits they give to pre-school. Qualitative method was used to get an understanding of informantÂŽs perspective on bilingual teachers. The informants believe that bilingual teachers are able to understand all the children. A bilingual teacher can make the children feel secure. If one has a positive attitude toward bilingualism, the bilingual children also show a positive attitude that in turn contributes to learning and development of the language..

Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. DÀr en jÀmförelse gjorts mellan tvÄ skilda inskolningsmetoder. FörÀldraaktiv inskolning och individuell inskolning. FörÀldraaktiv inskolning innebÀr att förÀldern Àr aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pÄgÄr. Individuell inskolning pÄgÄr under tvÄ veckor och innebÀr att förÀldern Àr passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har förÀldrar och personal för upplevelser av dessa tvÄ skilda metoder?.

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstÄr. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna LejonhjÀrta? kan vara anvÀndbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn pÄ att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. IntervjufrÄgorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna LejonhjÀrta..

Mer Àn 80 procent av alla 1-5 Äringar gÄr pÄ förskola, vilket betyder att barnen Àter fler mÄltider inom barnomsorgen Àn hemma och att det Àr fler vuxna Àn bara förÀldrarna som har inflytande pÄ barnens kostvanor. SmÄ barn tar lÀtt till sig nya vanor och dÀrför har förskolan ett stort ansvar för att mÄltidsordningen och livsmedelsvalen Àr sÄ bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det Àr dÀrför av stor betydelse att se hur pedagogerna pÄ förskolan agerar och vilka följder deras agerande fÄr nÀr det gÀller att frÀmja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska mÄltiden ses som ett hjÀlpande redskap. Det Àr dÀremot inte enbart kosten och nÀringen som Àr viktigt utan Àven mÄltidssituationen och den omgivande miljön Àr av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till förskolebarns mÄltidssituationer med fokus pÄ frukt och grönsaker.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

 Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ kemins roll i förskolan. Jag valde dÄ att genomföra undersökningen med hjÀlp av intervjuer med pedagoger i olika förskolor. HÀlften av de tillfrÄgade pedagogerna ansÄg att de arbetade med kemi i förskolan. Elva av tolv pedagoger ansÄg att kemi i förskolan gav fördelar. Det upptÀckande arbetssÀttet som uppstÄr ger barnen lust att undersöka och de vÄgar sig pÄ problemlösningar.