Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. DÀr en jÀmförelse gjorts mellan tvÄ skilda inskolningsmetoder. FörÀldraaktiv inskolning och individuell inskolning. FörÀldraaktiv inskolning innebÀr att förÀldern Àr aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pÄgÄr. Individuell inskolning pÄgÄr under tvÄ veckor och innebÀr att förÀldern Àr passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har förÀldrar och personal för upplevelser av dessa tvÄ skilda metoder?.

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstÄr. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna LejonhjÀrta? kan vara anvÀndbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn pÄ att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. IntervjufrÄgorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna LejonhjÀrta..

Mer Àn 80 procent av alla 1-5 Äringar gÄr pÄ förskola, vilket betyder att barnen Àter fler mÄltider inom barnomsorgen Àn hemma och att det Àr fler vuxna Àn bara förÀldrarna som har inflytande pÄ barnens kostvanor. SmÄ barn tar lÀtt till sig nya vanor och dÀrför har förskolan ett stort ansvar för att mÄltidsordningen och livsmedelsvalen Àr sÄ bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det Àr dÀrför av stor betydelse att se hur pedagogerna pÄ förskolan agerar och vilka följder deras agerande fÄr nÀr det gÀller att frÀmja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska mÄltiden ses som ett hjÀlpande redskap. Det Àr dÀremot inte enbart kosten och nÀringen som Àr viktigt utan Àven mÄltidssituationen och den omgivande miljön Àr av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till förskolebarns mÄltidssituationer med fokus pÄ frukt och grönsaker.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

 Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ kemins roll i förskolan. Jag valde dÄ att genomföra undersökningen med hjÀlp av intervjuer med pedagoger i olika förskolor. HÀlften av de tillfrÄgade pedagogerna ansÄg att de arbetade med kemi i förskolan. Elva av tolv pedagoger ansÄg att kemi i förskolan gav fördelar. Det upptÀckande arbetssÀttet som uppstÄr ger barnen lust att undersöka och de vÄgar sig pÄ problemlösningar.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna pÄverka och ha inflytande pÄ sin verksamhet i enlighet med gÀllande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare syn pÄ vad nÄgra fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande pÄ fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lÀrande och framtida demokratiska vÀrderingar. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har Àven en frÄgestÀllning gÀllande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lÀrande. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr tillvÀgagÄngssÀttet en hermeneutisk kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med flera olika fritidspedagoger frÄn olika skolor i olika kommuner.

Min essÀ har utgÄtt ifrÄn hÀndelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essÀn har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhÄllningssÀtt och syn pÄ barn samt deras förÀldrar har för barnens vistelse pÄ förskolan. Syftet har Àven varit att belysa barns rÀtt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag pÄ förskolan eftersom jag anser att dessa frÄgor inverkar pÄ varandra och har betydelse för hur deras lek och lÀrande ser ut. FrÄgestÀllningarna Àr hur barns medbestÀmmande ser ut vad gÀller leken pÄ förskolan, pÄ vilket sÀtt barns delaktighet syns i förskolan, pÄ vilket sÀtt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.

BAKGRUND: I lÀroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. DÀr stÄr bland annat att barnen ska fÄ chansen att utveckla sin motorik och förstÄ betydelsen av sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande. Det Àr ocksÄ viktigt att barnen fÄr testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som ocksÄ uppmuntrar deras lust till att lÀra. MÄnga forskare anser att det Àr bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om Àven fritidspedagogerna anser detta. SYFTE: Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser pÄ sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i Àmnet. METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats dÀr intervju anvÀnts sommetod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats.

Det har bedrivits mycket forskning kring förskolornas innemiljö under mÄnga Är, men utemiljön har inte alls fÄtt samma uppmÀrksamhet. VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr dÀrför att undersöka hur förskolans utemiljö kan utformas sÄ att den ska tilltala barnen och ge dem möjlighet till möten för utforskande, lÀrande och lek enligt förskolepedagogers erfarenheter.Som metod har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika förskolor. TvÄ av förskolorna Àr s.k. uteförskolor, en har uteprofil och en Àr av mer traditionell typ. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av deltagande miljöobservationer för att fÄ en bÀttre förstÄelse för vÄra intervjusvar.De viktigaste slutsatserna som vi har kunnat dra Àr att en variationsrik miljö med möjligheter till spÀnning och utmaningar Àr utvecklande för barnens lekar enligt de intervjuade förskolepedagogerna och enligt litteratur om förskolors utemiljö.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. För att fÄ fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av litteratur som var relevant för dessa Àmnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgÄngen var vad autism Àr, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av sÀrskilt stöd och att se dessa barn som individer, men Àven resurser och arbetssÀtt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och anvÀnde mig dÄ av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om bÄde extra utbilningar och anvÀndandet av hjÀlpmedel.

Syftet med undersökningen Àr att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att anvÀnda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare Är för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstÀrker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan.I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att personal inom skolan ska arbeta för att frÀmja jÀmstÀlldheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det Àr pedagogers skyldighet att arbeta för en jÀmstÀlld skola.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring omrĂ„det lĂ€rande. De anser att lĂ€randet ses som en process, dĂ€r uppmĂ€rksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger i förskolan beskriver lĂ€randeprocesser, vid vilka tillfĂ€llen lĂ€randet sker och hur de skapar lĂ€rande situationer utifrĂ„n de förutsĂ€ttningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap anvĂ€nde vi oss av self report, vilket innebĂ€r att vi med hjĂ€lp av skrivna frĂ„gor kan ta reda pĂ„ vad pedagoger i förskolan har för syn pĂ„ lĂ€randet. Även observation har anvĂ€nts för att nĂ€rmare studera lĂ€randet i förskolan.ResultatResultatet visar att mĂ„nga av de tillfrĂ„gade pedagogerna anser att det finns lĂ€randesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgĂ„r Ă€ven att det Ă€r viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer pÄ att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skÀlen till att de söker specialpedagogisk handledning Àr pÄ grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekrÀftelse i sitt arbete med barnen och de förvÀntar sig pedagogiska rÄd och tips för att bÀttre kunna hantera olika situationer. Jag kunde ocksÄ konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat sjÀlvförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

VÄr studie behandlar fenomenet förÀldrarÄd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat pÄ pedagogers och förÀldrars upplevelser av förÀldrarÄd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig Ät och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt. Vi har antagit en fenomenologisk utgÄngspunkt dÀr man fokuserar andra mÀnniskors upplevelser av deras omvÀrld och anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av förÀldrarÄd Àr. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ en förskola.