VÄrt syfte med denna studie var att med utgÄngspunkt i nÄgra pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att frÀmja barns tal- och skriftsprÄksutveckling. Vi formulerade Àven tvÄ frÄgestÀllningar som hjÀlp för att kunna uppnÄ vÄrt syfte. VÄr studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att bÄde surfplattor och datorer anvÀnds i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftsprÄksutveckling, men pÄ skilda sÀtt. Datorer anvÀnds mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansÄg hade fokus pÄ lÀrande.

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr att "Skolan skall strÀva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lÀra". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lÀra och lustfyllt lÀrande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framstÀllda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lÀrande och beskriva pedagogernas syn pÄ lustfyllt lÀrande som begrÀnsning. I vÄr studie har vi koncentrerat oss pÄ lÀrare i de yngre skolÄren. Vi har dÀrmed valt bort fritidspedagoger och förskollÀrare ur studien dÄ de kommer frÄn en annan yrkeskultur.

Syftet med detta arbete Ă€r att belysa pedagogers erfarenheter om arbetet med de elever som inte vĂ„gar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av rĂ€dsla att vĂ„ga tala. Det resoneras Ă€ven mycket om vikten av att kunna tala för sig, vilket innebĂ€r ett problem för tysta elever. Den litteraturstudie som ligger till grund för denna undersökning berör tolkningar om vad lĂ€roplanen och kursplanerna skrivit om dessa elever. Även som olika forskares uppfattningar om tystlĂ„tenhetens kĂ€nsla, orsaker, konsekvenser och Ă„tgĂ€rder berörs.

Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen av bildskapande i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser pÄ bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frÄgestÀllningar som stÀlldes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnÄ med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.

Inskolningen Àr en stor omstÀllning för förÀlder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut pÄ olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer pÄ tvÄ förskolor belysts genom att undersöka pedagogers förestÀllningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebÀr att mÄlet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning.I analysen av materialet framkom hur tvÄ olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmÀrksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och förÀldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktÀriseras av en balansgÄng mellan lÀrande och omsorg.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svÄrigheter/problem som pedagoger pÄ olika förskolor avser nÀr de talar om barn i behov av stöd. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som Àr i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser Àr barn i behov av stöd.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger pÄ fritidshemmet och hur det har pÄverkats av det utökade samarbetet mellan de bÄda verksamheterna. ProblemstÀllningen Àr: vad anser fritidspedagoger och lÀrare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framstÀller hur lokal, yrkesroll, och tid och planering pÄverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssÀttet som anvÀnts Àr Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien Àr en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskÀlla.

The purpose of this paper is to examine teachers' approach to popular culture in preschool. The questions we want answered are: What approach do educators have to popular culture in preschool and what underlies that approach? Is there a high - and low culture in preschool? If educators bring popular culture into the preschool, how then is it used? Do children?s culture influence everyday life in preschool? We have employed qualitative methods to seek answers to our questions. We conducted seven interviews with educators from four different preschools. The starting point for our study was the socio-cultural perspective because we examined people's cultures and how the meeting between them unfolds. We concluded that educators have a very ambivalent attitude towards popular culture in preschool.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Syfte Avsikten med följande uppsats Àr undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda pÄ utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt fÄ en bild av hur pedagogerna ser pÄ lÀrandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjÀlp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera Är har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi fÄ fram pedagogernas syn pÄ de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i vÄra frÄgestÀllningar. Resultat Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör resultaten pÄ en övervÀgande positiv syn pÄ pedagogiken med mÄnga fördelar och dÀr integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lÀrandet för eleverna. Nackdelarna visar pÄ svÄrigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, klÀder och problem vid dÄlig vÀderlek. Dessutom upptÀckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan pÄ elevernas lÀrande..

Syfte Avsikten med följande uppsats Àr undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda pÄ utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt fÄ en bild av hur pedagogerna ser pÄ lÀrandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjÀlp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera Är har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi fÄ fram pedagogernas syn pÄ de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i vÄra frÄgestÀllningar. Resultat Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör resultaten pÄ en övervÀgande positiv syn pÄ pedagogiken med mÄnga fördelar och dÀr integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lÀrandet för eleverna. Nackdelarna visar pÄ svÄrigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, klÀder och problem vid dÄlig vÀderlek. Dessutom upptÀckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan pÄ elevernas lÀrande..

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Den hÀr studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv Är vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar pÄ att utevistelser kan frÀmja lÀrande, dÀr fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts pÄ tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrÄn pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsÀttningar för arbetet med demokrati och vÀrdefrÄgor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig pÄ pedagogers utsagor. Syftet med arbetet Àr att ÄskÄdliggöra pÄ vilket sÀtt pedagoger förhÄller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma nÀrmare ett svar pÄ syftet stÀlls följande frÄgor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrÄn demokratisk grund skapa en verksamhet dÀr de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som vÀsentliga för att en verksamhet pÄ demokratisk grund ska kunna nÄs? Föreliggande studie Àr genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förstÄelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som anvÀnds för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig pÄ teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

Sammanfattning: Examensarbetet fokuserar pÄ lekens betydelse för lÀrandet i förskolan och pedagogers syn pÄ den reviderade Lpfö98. VÄr problemstÀllning handlar om att fÄ en ökad förstÄelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strÀvansmÄlen kontra den fria leken, dÀr barnen fÄr utforska sig sjÀlva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förstÄelse för hur pedagogerna förhÄller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strÀvansmÄlen i verksamheten. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vÄrt arbete. Vi fick möta sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor.