Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger pÄ fritidshemmet och hur det har pÄverkats av det utökade samarbetet mellan de bÄda verksamheterna. ProblemstÀllningen Àr: vad anser fritidspedagoger och lÀrare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framstÀller hur lokal, yrkesroll, och tid och planering pÄverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssÀttet som anvÀnts Àr Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien Àr en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskÀlla.

The purpose of this paper is to examine teachers' approach to popular culture in preschool. The questions we want answered are: What approach do educators have to popular culture in preschool and what underlies that approach? Is there a high - and low culture in preschool? If educators bring popular culture into the preschool, how then is it used? Do children?s culture influence everyday life in preschool? We have employed qualitative methods to seek answers to our questions. We conducted seven interviews with educators from four different preschools. The starting point for our study was the socio-cultural perspective because we examined people's cultures and how the meeting between them unfolds. We concluded that educators have a very ambivalent attitude towards popular culture in preschool.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Syfte Avsikten med följande uppsats Àr undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda pÄ utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt fÄ en bild av hur pedagogerna ser pÄ lÀrandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjÀlp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera Är har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi fÄ fram pedagogernas syn pÄ de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i vÄra frÄgestÀllningar. Resultat Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör resultaten pÄ en övervÀgande positiv syn pÄ pedagogiken med mÄnga fördelar och dÀr integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lÀrandet för eleverna. Nackdelarna visar pÄ svÄrigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, klÀder och problem vid dÄlig vÀderlek. Dessutom upptÀckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan pÄ elevernas lÀrande..

Syfte Avsikten med följande uppsats Àr undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda pÄ utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt fÄ en bild av hur pedagogerna ser pÄ lÀrandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjÀlp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera Är har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi fÄ fram pedagogernas syn pÄ de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i vÄra frÄgestÀllningar. Resultat Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör resultaten pÄ en övervÀgande positiv syn pÄ pedagogiken med mÄnga fördelar och dÀr integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lÀrandet för eleverna. Nackdelarna visar pÄ svÄrigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, klÀder och problem vid dÄlig vÀderlek. Dessutom upptÀckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan pÄ elevernas lÀrande..

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Den hÀr studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv Är vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar pÄ att utevistelser kan frÀmja lÀrande, dÀr fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts pÄ tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrÄn pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsÀttningar för arbetet med demokrati och vÀrdefrÄgor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig pÄ pedagogers utsagor. Syftet med arbetet Àr att ÄskÄdliggöra pÄ vilket sÀtt pedagoger förhÄller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma nÀrmare ett svar pÄ syftet stÀlls följande frÄgor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrÄn demokratisk grund skapa en verksamhet dÀr de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som vÀsentliga för att en verksamhet pÄ demokratisk grund ska kunna nÄs? Föreliggande studie Àr genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förstÄelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som anvÀnds för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig pÄ teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

Sammanfattning: Examensarbetet fokuserar pÄ lekens betydelse för lÀrandet i förskolan och pedagogers syn pÄ den reviderade Lpfö98. VÄr problemstÀllning handlar om att fÄ en ökad förstÄelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strÀvansmÄlen kontra den fria leken, dÀr barnen fÄr utforska sig sjÀlva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förstÄelse för hur pedagogerna förhÄller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strÀvansmÄlen i verksamheten. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vÄrt arbete. Vi fick möta sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsÀttningar pedagogerna skapar för barnens lÀrande och vilka mönster som framtrÀder i dessa samspelshandlingar. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar för lÀrandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn sociokulturell teori med sÀrskild förankring kring barns lÀrande. Studien genomfördes pÄ en förskola med barn i Äldrarna 3-5 Är samt med tre medverkande pedagoger.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltÀtheten Àr ofta lÄg irelation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, uppleverfrustration nÀr det gÀller att uppnÄ förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varjebarns behov för att frÀmja deras utveckling. Syftet med vÄr studie Àr att belysapedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssÀtt och organisation avverksamheten gÀllande individualisering av barns sprÄkutveckling i förskolans storabarngrupper. Studien bygger pÄ sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger somarbetar eller har arbetat med barn i Äldern 3-5 Är. Resultatet av vÄr studie visar att ettarbetssÀtt för att se den enskilda individen Àr att dela in den stora gruppen i mindregrupper.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ syn pÄ hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. DÄ jÀmstÀlldhets- och genusfrÄgor Àr nÄgot som ligger i tiden och genomsyrar Àven samhÀllets syn pÄ kvinnor respektive mÀn, fann vi det intressant att forska vidare inom detta Àmne. För att fÄ möjlighet att ta reda pÄ detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen pÄ en förskola som bestÄr av sex avdelningar. För att fÄ en sÄ sanningsenlig bild som möjligt valde vi att bÄde utgÄ frÄn ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebÀr att mÀnniskors avsikter och intentioner kan yttra sig bÄde i sprÄket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstÄs.

Mitt syfte Àr att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, dÄ jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan vÀlja pÄ. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet Àr nÄgot alla ska fÄ och att vara en del i gruppen Àr en sjÀlvklarhet. De kÀmpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas dÀr för de barn som har en resurs knuten till sig.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.