Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers instÀllning till lÀrarlegitimation samt huruvida legitimationen pÄ olika sÀtt kan beröra bÄde verksamma och nyutexaminerade pedagoger. Syftet med studien var Àven att skaffa oss en djupare förstÄelse kring lÀrarlegitimationen och dess innebörd. Av intresse var ocksÄ att undersöka vad informanterna anser om sin egen utbildning samt om de ser pÄ lÀrarlegitimation som ett svar pÄ att höja lÀraryrkets status. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av bÄde kvalitativ och kvantitativ metod dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer, enkÀter, litteratur och tidigare forskning analyserat vÄrt material. Resultatet visade att instÀllningen till lÀrarlegitimation förhÄllandevis Àr positiv men att det enligt informanterna krÀvs mer för att legitimationen ska vara vÀrdig sitt namn och inte bara vara ?ett utskrivet papper?..

Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt fÄ en inblick i lÀrandesituationen för dessa elever utifrÄn pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lÀrande och har Àven lÀst forskningslitteratur angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever Àr ett positivt förhÄllande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmÄga.

Syftet med studien Àr att förstÄ vilken syn pedagoger i skolans tidigare Är har pÄ begreppet motivation, samt hur de förhÄller sig till arbetet med att skapa och stÀrka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som pÄverkar vilken motivation som vÀcks hos eleven och har sÀrskilt fokus pÄ följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, kÀnslor och affekter, lÀrarens förhÄllningssÀtt, feedback, sjÀlvkÀnsla, relevans, meningsfullhet och mÄl. UtifrÄn en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras Ätta pedagogers syn pÄ motivation och hur de arbetar för att frÀmja elevens lust att lÀra. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hÀnseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande lÀs- och skrivinlÀrningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur detta kan stÀllas i relation till sÄdant som kan tÀnkas pÄverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser pÄ lÀrande och hur de förhÄller sig till lÀroplanerna). För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande lÀs- och skrivinlÀrning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken Àmnar söka mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen, gÄ in pÄ djupet av dessa och ocksÄ söka efter mÀnniskors olika uppfattningar. Vi har alltsÄ i vÄra intervjuer fokuserat pÄ variationen i utfallet.

Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barnens lÀs- och skrivutveckling, dÀrav Àr det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nÄgra pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga lÀs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur nÄgra pedagoger motiverar sina didaktiska val betrÀffande undervisningsinnehÄll och arbetsformer samt vad som pÄverkat dessa val. Studien omfattar bÄde kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrÄn det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gÀllande styrdokument.

I skolan idag bygger lÀrandet frÀmst pÄ texter och genom boklig kunskap och alltmer sÀllan pÄ förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen Àr att ta del av nÄgra verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det ocksÄ intressant att se pÄ vilket sÀtt som de verksamma pedagogerna anvÀnder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra vÀggar.För att nÄ undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i Äldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes pÄ tre olika skolor inom samma kommun pÄ de verksamma pedagogernas arbetsplats. BÀrbar bandspelare anvÀndes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna pÄvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats Àr eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan anvÀndas som ett komplement till den vanliga undervisningen pÄ ett flertal sÀtt, hÀr nÀmns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna fÄr möjlighet att tillgodogöra sig kunskap pÄ flera olika sÀtt.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur sprÄkutvecklingen kan frÀmjas i skolan, med tanke pÄ det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i idag. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sedan fem pedagoger pÄ olika skolor med kunskaper och erfarenheter om det jag Àmnar undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika Àmnen, och svaren Àr sedan redovisade i resultatet enligt dessa. Viss fokus har legat pÄ modersmÄlets och dess undervisnings vikt för utvecklingen av elevens andrasprÄk, men ocksÄ lÀrarna och förÀldrarnas ansvar i denna utveckling.Resultatet frÄn litteraturstudier av den tidigare forskningen samt intervjuerna, visade att sprÄkkunskaper har en stor vikt nÀr det gÀller att erövra nya sprÄk, vilket gör modersmÄlsundervisningen mycket aktuell.

Denna studie syftar till att undersöka vad som ses som huvudinnehÄll för teknikÀmnet i förskolan. I studien undersöks pedagogers uppfattningar om teknikÀmnet och teknikundervisning, samt inspirationslitteratur om teknik som Àr inriktad mot förskolan. Uppsatsens metod utgÄr ifrÄn en kvalitativ textanalys av etablerade sÀtt att se pÄ vad teknik Àr och innehÄller samt en intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om teknikÀmnet och teknikundervisning. Totalt har fyra olika inspirationsböcker inriktade mot förskolan analyserats och tre förskolepedagoger intervjuats.Studiens resultat visar att det hos vissa av de intervjuade pedagogerna rÄder en viss osÀkerhet kring vad teknikÀmnet innehÄller samt att olika typer av pedagogisk inspirationslitteratur anvÀnds som stöd i val av undervisningsinnehÄll. Analysen av inspirationslitteraturen visar att de fyra olika böckerna Äterspeglar en eller tvÄ etablerade synsÀtt pÄ teknik utav de totalt sex tekniksynerna..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel Àr betydelsefullt för lÀrande, fÄ en ökad kunskap om hur barns skrivaktiviteter pÄ förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker nÀr pedagoger deltar i barns skrivaktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergÄr till styrd vid pedagogers deltagande. Studien utgick frÄn en kvalitativ inomhusstudie pÄ en förskola dÀr videoobservationer anvÀndes för samla in vÄrt empiriska material. Studien utgick frÄn de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vad hÀnder nÀr pedagogerna deltar i barnens skrivaktivitet under den fria leken och övergÄr barns fria lek till att bli styrd vid pedagogers deltagande. Studien visade pÄ att pedagogerna Ä ena sidan Àr medvetna om sin roll i den fria leken och pÄ sÄ sÀtt blir som ett stöd för barnen men Ä andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer Àn vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergÄr till en styrd aktivitet.

VÄrt syfte med denna studie var att med utgÄngspunkt i nÄgra pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att frÀmja barns tal- och skriftsprÄksutveckling. Vi formulerade Àven tvÄ frÄgestÀllningar som hjÀlp för att kunna uppnÄ vÄrt syfte. VÄr studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att bÄde surfplattor och datorer anvÀnds i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftsprÄksutveckling, men pÄ skilda sÀtt. Datorer anvÀnds mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansÄg hade fokus pÄ lÀrande.

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr att "Skolan skall strÀva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lÀra". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lÀra och lustfyllt lÀrande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framstÀllda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lÀrande och beskriva pedagogernas syn pÄ lustfyllt lÀrande som begrÀnsning. I vÄr studie har vi koncentrerat oss pÄ lÀrare i de yngre skolÄren. Vi har dÀrmed valt bort fritidspedagoger och förskollÀrare ur studien dÄ de kommer frÄn en annan yrkeskultur.

Syftet med detta arbete Ă€r att belysa pedagogers erfarenheter om arbetet med de elever som inte vĂ„gar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av rĂ€dsla att vĂ„ga tala. Det resoneras Ă€ven mycket om vikten av att kunna tala för sig, vilket innebĂ€r ett problem för tysta elever. Den litteraturstudie som ligger till grund för denna undersökning berör tolkningar om vad lĂ€roplanen och kursplanerna skrivit om dessa elever. Även som olika forskares uppfattningar om tystlĂ„tenhetens kĂ€nsla, orsaker, konsekvenser och Ă„tgĂ€rder berörs.

Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen av bildskapande i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser pÄ bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frÄgestÀllningar som stÀlldes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnÄ med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.

Inskolningen Àr en stor omstÀllning för förÀlder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut pÄ olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer pÄ tvÄ förskolor belysts genom att undersöka pedagogers förestÀllningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebÀr att mÄlet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning.I analysen av materialet framkom hur tvÄ olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmÀrksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och förÀldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktÀriseras av en balansgÄng mellan lÀrande och omsorg.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svÄrigheter/problem som pedagoger pÄ olika förskolor avser nÀr de talar om barn i behov av stöd. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som Àr i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser Àr barn i behov av stöd.