Studiens syfte är att belysa mellanchefers komplexa arbetsvardag och hur detta påverkar deras välbefinnande. Denna undersökning genomfördes inom den privata sektorn med fem mellanchefer. Underlaget för resultatet grundas på delvis strukturerade intervjuer och detta resultat visar att mellancheferna i den studerade organisationen i hög grad uppvisar tillfredsställelse i sin position. Undersökningen pekar på att mellancheferna har de resurser som krävs för att de ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Upplevd kontroll över arbetssituationen, socialt stöd, delaktighet samt stolthet i sin yrkesroll generar ett tillstånd av välbefinnande för mellancheferna i undersökningen.

Sjuksköterskornas vardag innehåller mycket glädje och arbetstillfredsställelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svåra avvägningar gör att de behöver stöd och bekräftelse för att klara av det arbete som ställer allt högra krav. Ett område där sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver är inom den kommunala hälso- och sjukvården där ensamarbete och stor arbetsbelastning med svåra etiska dilemman präglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och växt skapas. I handledningstillfället får sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sätta ord på sina tankar och känslor, bli stärkta i sin yrkesroll, utveckla sin självkänsla, våga vara nära och bjuda in till en gemenskap med vårdtagaren såväl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstår en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vårdare och vårdtagare. Syftet med denna uppsats är att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som används är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med detta examensarbete är att få en djupare förståelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jämföra både barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgår från frågeställningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frågeställningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan använts som metod. Materialet från studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att få en djupare förståelse om lekens betydelse.  Resultatet från studien visar att man kan se både likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken är viktig för barnen av olika anledningar.

Syfte: Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn på och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstå specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgår ifrån Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och män utifrån två grundläggande principer: isärhållande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgår den också ifrån tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet är synsättet på eleven.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga.

Sjuksköterskornas vardag innehåller mycket glädje och arbetstillfredsställelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svåra avvägningar gör att de behöver stöd och bekräftelse för att klara av det arbete som ställer allt högra krav. Ett område där sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver är inom den kommunala hälso- och sjukvården där ensamarbete och stor arbetsbelastning med svåra etiska dilemman präglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och växt skapas. I handledningstillfället får sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sätta ord på sina tankar och känslor, bli stärkta i sin yrkesroll, utveckla sin självkänsla, våga vara nära och bjuda in till en gemenskap med vårdtagaren såväl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstår en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vårdare och vårdtagare. Syftet med denna uppsats är att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som används är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på den fria leken, deras roll i den och vilka strategier som används för att bevara och stimulera pågående fria lekar. Studien utfördes på två olika förskolor och metoderna som användes var observationer samt efterföljande intervjuer. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att alla pedagogerna på båda förskolorna lägger stor vikt vid barnens fria lek. De anser att barnens lärande och utveckling sker på många olika sätt i den fria leken, t.ex. anser pedagogerna att den sociala utvecklingen i leken sker genom språk, turtagning och samspel med andra.

 Syftet med undersökningen är att försöka se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors attityd till matematik. Jag vill även undersöka om det finns någon könsskillnad vad gäller prestation i ämnet matematik. Min förhoppning är att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsskillnader och att kunna underlätta för både pojkar och flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkätundersökning. Resultaten visade på att det finns en skillnad i attityd till matematik bland pojkar och flickor.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i förskolan arbetar med matematiska mönster i utemiljön samt hur de hjälper barnen upptäcka mönster i utemiljön. Som metod använde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer som genomfördes på fem olika förskolor med inriktning mot utomhuspedagogik. Nio pedagoger deltog i undersökningen. Vårt resultat visar att utemiljön lämpar sig bra till att arbeta med mönster i samt att pedagogernas kunskaper, engagemang och intresse för ämnet är viktigt. .

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om det utifrån ett internationellt perspektiv råder jämställdhet i klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus på elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jämställdhet i klassrummet, ökar vår medvetenhet och således möjlighet att bemöta eleverna i vår kommande yrkesroll i enlighet med den rådande läroplanen. Resultatet av vår studie visar att det inte råder jämställdhet i klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur läs- och skrivsvårigheter påverkar elevers lärande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och deras lärande i matematik, i så fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar pedagogerna med språket i matematiken?Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har använts för att belysa pedagogernas förhållningssätt till undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter. I studien har också det sociokulturella perspektivet använts, då två av de centrala frågeställningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med språket i matematiken.

AbstractExamensarbete inom lärarutbildningenTitel: Det här med att leka, det är faktiskt väldigt mycket du ska kunna då ? Vad begreppet lek innebär för pedagoger och hur de arbetar med barns lek i förskolanFörfattare: Anna JakobssonTermin och år: VT 2014Kursansvarig institution: Sociologiska institutionenKurs: LAU390, 15hp. Examensarbete inom lärarutbildningenHandledare: Jörgen DimenäsExaminator: Göran BranteRapportnummer: VT11-2910-112Nyckelord: lek, pedagoger, förskola, lpfö98, arbetssätt, begrepp, förhållningssättSyfte: Att undersöka hur pedagoger beskriver sin uppfattning av samt arbetssätt kring lek i förskolan.Frågeställning: Vad innebär begreppet lek för pedagoger och hur arbetar de med barns lek i förskolan?Metod: Kvalitativa intervjuerResultat: Det finns både likheter och skillnader mellan pedagogernas syn på leken och även arbetssätt. Upplever att pedagogernas medvetenhet är på olika nivåer.Betydelse för läraryrket: Förskolan är styrd av läroplanen, som anger att förskolans verksamhet ska präglas av leken.

Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården.

I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sätt att se på barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser på barnens färdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barnens lek beroende på om de observerade barnen är kända eller okända för dem sedan tidigare?.