Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gång kunnat se en utveckling hos pedagogerna. Från att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrån gruppen. Pedagogerna känner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, främst pga tidsbrist. Genom att utgå från pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter på individ, grupp och organisationsnivå..

Många människor har på något sätt ett förhållande till musik, positivt eller negativt. Detta gäller såväl för barn och ungdomar som vuxna. Detta gäller även författarna till detta arbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka musikundervisningen i skolan. Stämmer pedagogernas syfte och mål med vad eleverna själva uppfattar att de lär sig? Hur förhåller sig musikpedagogerna till våra styrdokument och överförs musiken i den övriga undervisningen? Vår undersökning är kvalitativ och utgår från intervjuer med elever och pedagoger samt observationer av musiklektioner.

Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram de yngsta barnen i förskolan. Vi har velat undersöka samspelet mellan barnen och förutsättningarna att göra det i förskolan. Tyngdpunkten har legat på att försöka ta reda på hur detta samspel kan se ut, vad som kan gynna respektive missgynna det samt Pedagogernas syn på och förhållningssätt till detta. Studien bygger på forskning som haft betydelse för den förändrade synen på små barns samspel. Denna syn har ändrats från att ha betraktat små barn som egocentriska till att idag se på dem som kompetenta till samspel.

Huvudsyftet var att ta reda på vad förskolebarn kan och tänker kring vattnets kretslopp och vattnets betydelse för allt liv på jorden. Samtidigt syftade undersökningen till att ta reda på pedagogernas arbetssätt och tankar kring dem. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med såväl pedagoger som barn. Intervjuerna har spelats in och sedan transkribetats för att därefter analyseras. Resultatet av undersökningen visar att barnen har god kännedom om vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet på jorden.

Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för pedagogernas förhållningssätt till barns våldsamma lek i förskolan samt vilka olika faktorer som påverkar förhållningssättet till de olika lekarna. Vi belyser olika teorier om lek och våldsam lek i förskolan av teoretiker som Knutsdotter Olofsson, Hangaard Rasmussen, Almqvist med flera. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt påverkas av den egna erfarenheten av lek samt av barnens ökade exponering av våld i underhållningssyfte. Resultatet visar även att våldsam lek är ett ämne som är svårt att förhålla sig till för pedagogerna..

Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att skapa trygga lärandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till såväl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frågor som ligger till grund för min studie är: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet på förskolan?För att finna svar på frågorna används en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskolan.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur pedagoger och elever uppleverelevinflytande i matematiken. Vi ville även undersöka om Pedagogernas syn påelevinflytande stämde med det som står i styrdokumenten. En kvalitativundersökning med intervjuer av två pedagoger och fyra elever samt observationer ipedagogernas klassrum genomfördes. Vårt resultat visade att elevinflytandet inte ärstort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.Resultatet visade även att eleverna främst har inflytande över praktiska saker somexempelvis vilket material de använder. Gällande planeringen avmatematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade något inflytande idetta.

AbstraktSyftet med vår rapport är att undersöka om pedagoger använder sig av matematiska begrepp vid på- och avklädning i en hallsituation. Vi observerade pedagoger under på- och avklädningssituationer samtidigt som vi löpande gjorde anteckningar om vilka matematiska begrepp pedagogerna använde sig av. Några utvalda pedagoger intervjuades sedan med frågor gällande pedagogernas tankar och användande av matematiska begrepp. Resultatet visar att pedagogerna använder matematiska begrepp såsom rumsbegrepp, jämförelseord, talbegrepp och parbildning samt tidsord. Utifrån observationer och kvalitativa intervjuer har vi fått veta att matematiska begrepp används i en hallsituation, samt pedagogernas tankar angående matematik i förskolan..

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

En undersökning om leksakerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfförskola presenteras. Frågeställningen syftar till att ta reda på vilket syfte leksakerna har enligt Reggio Emiliafilosofin respektive Waldorfpedagogiken och hur pedagogernas tankar kring leksakernas syfte överensstämmer med detta. Metoden jag valt att använda för att ta reda på detta är kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor samt litteraturstudier. Resultatet visar att pedagogernas tankar stämmer väl överens med Reggio Emiliafilosofin och Waldorfpedagogikens syfte men att det också finns vissa skillnader..

Syftet med vår studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken på förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det är främst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod och enkäter samt bearbetat detta utifrån ett fenomenografiskt angreppssätt. Pedagogernas utsagor och enkätsvar har kategoriserats och sorterats utifrån våra frågeställningar.

Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie är att undersöka hur föräldrars förväntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrån ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebär attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda på deras syfte med utvecklingssamtal ochnär vi intervjuade föräldrarna tog vi reda på vad de har förförväntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förväntningaruppfylls. Vårt resultat utifrån det material som vi samlat in har vi settskillnader på pedagogernas syfte gentemot föräldrarnas förväntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förälder mer fokuserar sig på barnets trivsel,omvårdnaden och det sociala i förskolan.

I denna studie belyser vi hur pedagoger ser på bildskapandet i förskolor. Vi har intervjuat fem olika pedagoger som alla är utbildade förskollärare varav en av dem är utbildad ateljérista. För att undersöka området närmare har vi använt oss av öppna kvalitativa intervjuer, vilket innebär att deltagande pedagoger fick möjligheten att samtala fritt och öppet på de frågor som ställdes. Pedagogernas svar har därefter jämförts mot tidigare forskningsresultat. Resultaten visar skillnader på bland annat pedagogernas egen medverkan under barnens bildprocesser samt hur användningen av bildämnet sker i verksamheterna. Studien belyser även hur den skapande miljön ser ut på förskolorna samt materialets tillgänglighet..

Examensarbetet handlar om rörelse i förskolan. I bakgrunden belyses rörelsens betydelse ur olika perspektiv, barns lek och pedagogernas skyldighet att främja rörelse. I undersökning, som är gjord på två förskolor, intervjuade vi 10 pedagoger om deras uppfattning och arbetssätt kring rörelse och 24 barn vad de tycker om att göra som knyter an till rörelse. Vi jämförde barnens svar med pedagogernas. Pedagogerna arbetar med rörelse både inne och ute, fritt och planerat.

Vi är två lärarstudenter som har valt att göra en forskning på hur pedagoger i två förskolor, en som är placerad i en storstad och en som är placerad utanför en storstad, har intresse för utevistelser i förskolan. Vi har valt att jämföra pedagogernas tankar på de olika förskolorna. Syftet med detta arbete är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utomhusmiljön i förskolan. Vi har genom intervjuer, enkäter och observationer tagit reda på vilka tankar som pedagogerna har kring användandet av utemiljön. Vi har kommit fram till att de intervjuade på båda förskolorna har en positiv inställning till att använda sig av utomhusmiljön. Pedagogerna på båda förskolorna använder sig av förskolegården samt närmiljön för utevistelser..