Läroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssätt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn på en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda på vilka kvalitéer som främjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt Pedagogerna och se vilka faktorer som är viktiga för att Pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgångsrikt med tema på en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger på en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och Pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall Pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation.

Studien behandlar barns lek i förhållande till lärande utifrån pedagogers perspektiv. Syftet är att undersöka pedagogers syn på lek i förhållande till lärande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lärande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av metoden fokusgruppsintervju, även kallad fokusgrupp, som innebär att en grupp människor samlas och får under begränsad tid diskutera ett givet ämne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet.

BAKGRUND: Vi har i vår undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgå ifrån konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på några pedagogers syn på laborativ matematikundervisning i förskoleklass till årskurs 6.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ studie, där vi genomförde vår datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vår undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att Pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlärning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lär bättre då de får möjlighet att använda alla sina sinnen, de får ökad förståelse när matematiken är kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar när de har rolig. Resultatet av undersökningen visar också på att det fanns mer laborativ matematik ute på skolorna än vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..

Under de senaste årtiondena har invandringen till Sverige ökat markant vilket också lett till att skolväsendet har blivit allt mer flerspråkig och mångkulturell. Detta ställer nya krav på Pedagogerna då det har uppkommit fler aspekter som de måste ta i beaktning. Samtidigt visar internationella studier att de svenska elevernas läsförståelse har försämrats under de senaste åren. Några av de verktyg pedagoger kan arbeta med för att stärka barnens språkutveckling, redan i förskoleålder, är högläsning och boksamtal. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur Pedagogerna i förskolor med flerspråkiga och mångkulturella barn arbetar med just högläsning och boksamtal samt hur de valde ut böcker för detta.

Studier visar att språket i läroböcker i de naturorienterande ämnena har en hög abstraktions nivå och ofta är skrivna för dem som redan är intresserade av ämnena (Helldén med flera, 2005). Skönlitteratur kan användas som komplement till läroböcker, för att skapa intresse och djupare förståelse (skolverket, 2007). Uppsatsens syfte är att undersöka verksamma pedagogers användande av skönlitteratur i undervisningen av de naturorienterande ämnena samt vilka fördelar de ser med detta.Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med sex pedagoger verksamma i årskurs 4 ? 6, utvalda genom en enkätundersökning. Intervjuundersökningen visar att Pedagogerna till viss del använder sig av skönlitteratur i sin undervisning av de naturorienterande ämnena, men att de ser svårigheter med att hitta passande litteratur.

Den här studien genomsyras av demokratiarbetet i förskolan. Vi lever idag i ett demokratiskt samhälle. Även i läroplanen för förskolan finner man att demokratiarbetet är något som ska genomsyra arbetet med barnen på förskolan. Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger talar kring arbetet med demokrati i förskolan samt vilka aspekter de lyfter fram. Forskningsfrågan lyder därför: Hur talar pedagoger kring arbetet med demokrati i förskolan, och vilka samtalsämnen aktualiseras? Studien har ett dialogistiskt synsätt.

Syftet med denna uppsats är att:? ta reda på om de undersökta förskolorna arbetar aktivt med genusmedvetenhet eller inte.? undersöka om, och i så fall vilka, hinder det finns för att förverkliga läroplanens (Lpfö98) intentioner beträffande genusfrågor på de undersökta förskolorna.? undersöka hur resultaten på de undersökta förskolorna ser ut i relation till vad styrdokumenten kräver.Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer till Pedagogerna och till barnen observationer bestående av en kombination av tidsstudier och löpande protokoll.De slutsatser man kan dra utifrån de av mig genomförda intervjuer och observationer är följande:Om ett seriöst förändringsarbete med genusmedvetenhet ska kunna påbörjas på de två undersökta förskolorna måste tydligare direktiv från statsmakterna komma till stånd, så att en positiv samsyn kring dessa frågor möjliggörs.För att man på de två undersökta förskolorna ska få tillfälle att aktivt arbeta med genusmedvetenhet behövs mer resurser, vilket innebär att staten måste skjuta till ?öronmärkta? pengar till kommunerna.Det är uppenbart att många av de intervjuade Pedagogerna inte har tillräcklig kunskap för att inse hur samhällsnyttigt arbetet med genusmedvetenhet är. Det innebär att man, om man menar allvar, ute i kommunerna måste sträva efter att, i likhet med intentionerna i läroplanen (Lpfö98), ta fram en övergripande ?policy? för hur Pedagogerna ska kunna agera på ett genusmedvetet sätt..

Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn Pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt Pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att Pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att Pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand..

Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även Pedagogernas förhållningssätt till sagor och språk undersöks, samt vilka konsekvenser det får för barnets språkliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan på olika sätt främjar barns språkliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhålla sig till sagan och språket är av stor betydelse. Även vad läroplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens språkutveckling.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolePedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur Pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua åtta pedagoger från två olika förskolor som finns i två olika delar av en kommun. Resultatet visar att Pedagogernas uppfattningar av rörelse gav två olika kategorier där den ena handlar om att rörelse är allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska få kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav också två kategorier där den första handla om att de är för att barnen ska lära känna sin kropp och för att barnen ska lära sig och behärska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det är hälsofrämjande alltså att det är viktigt och nyttigt samt att man lär bättre.

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram Pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur Pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik.

Forskning visar att lek är grunden till allt lärande. Det är i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek får de utlopp för sina känslor, positiva som negativa.I vår studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser på barns lek idag. Vårt metodval föll på kvalitativa intervjuer med ett fåtal förskollärare för att få en djupare insikt i hur de tänker kring styrd lek som stöd för barns lärande och utveckling. Vår studies syfte är att undersöka hur förskollärare ser på lek och då framför allt styrd lek i verksamheten.