Syftet med vår undersökning är att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar läs-och skrivsvårigheter samt begreppet integrering för att därigenom se till de didaktiska val som Pedagogerna gör vid litteraturundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i så fall hur lärare anpassar och fokuserar litteraturundervisningen är kvalitativa intervjuer. Två av våra informanter är lärare i svenska, en är specialpedagog och en är speciallärare. Resultatet visade att företeelsen läs- och skrivsvårigheter och integreringsbegreppet tolkas på skilda vis beroende på lärarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring läs- och skrivsvårigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val Pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frågeställningar som använts i studiens är: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhåller sig Pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och Pedagogernas förhållningssätt till barns lekar. Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar är relativt stereotypa, något som Pedagogerna förhåller sig till..

Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur Pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra.

Pedagogisk dokumentation är en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger på material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur några pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förståelse för hur Pedagogerna på förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrån begreppen observation och reflektion.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att Pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

Intervjuer och observationer av pedagogers sätt att arbeta med utomhusmiljö i det dagliga arbetet med barnen är grunden för den här studien. Blir utomhusaktiviterer en del av undervisningen eller är de "bara ute"? Observationer gjordes genom att följa avdelningar under en dag, detta gjordes på två förskolor. Intervjufrågorna rörde sig kring deras arbete med utomhuspedagogik. Intervjuerna ägde rum på fyra förskolor, två naturinriktade och två utan specifik inriktning.

Detta examensarbete handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar för att stärka barnens/elevernas inflytande i förskolan till årskurs 2. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom semistrukturerade intervjuer. Vi valde respondenter som arbetar inom förskolan och skolan. Resultatet visade att Pedagogerna inte arbetar aktivt och medvetet med elevinflytande, vilket våra läroplaner ger stort utrymme för. Via analysen kom vi fram till att Lpfö 98 och Lpo 94 uttrycker stort utrymme för elevinflytande vilket Pedagogerna inte utnyttjar i sitt pedagogiska arbete.

Syftet med vår studie är att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag på en förskola är inte den andra lik och inte minst pedagogers syn på utevistelse skiljer sig åt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser Pedagogerna är positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur använder Pedagogerna sin närmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom området visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför något till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer från semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger på tre olika förskolor i olika kommuner.

Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare bemöter flickor respektive pojkar på en förskola i Skåne, genom ett genusperspektiv. Syftet är att visa hur förskollärarna på denna förskola tänker och agerar när det gäller kommunikation, relation samt tillsägelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det några skillnader? Hur? För att besvara dessa frågor, har jag använt mig av observationer vid ett antal tillfällen samt några intervjuer. Den teoretiska delen vilar på litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens.

BAKGRUND: Hur kan pedagogers föreställningar och arbete i verksamheten främja barnsspråkutveckling? Barns språkutveckling kan ses ur olika aspekter som läsning, skrivning ochkommunikation. Detta är något vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avspråkarbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssätt och bemötande är olika områden sompedagoger kan forma för språkutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på några pedagogers föreställningarkring barns språkutveckling, samt hur de arbetar för att stödja språkutvecklingen.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, både ifrån förskola ochfrån förskoleklass.

Syftet med studien är att beskriva, analysera och öka förståelsen för Pedagogernas berättelser om att arbeta med leken som ett lärandeverktyg samt lekens betydelse för barns lärande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte använde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjälp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanställa ett resultat. Studien visar Pedagogernas berättelser om leken som lärandeverktyg och att de anser att leken präglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i Pedagogernas berättelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

Jämställdhet är en stor fråga i dagens samhälle. Det har varit många diskussioner om att pojkar tar mer plats i skolan än flickorna. Syftet med denna studie var att undersöka hur några utvalda pedagoger aktivt bemötte pojkar och flickor utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Målsättningen var att synliggöra om det var någon skillnad på hur pedagoger beter sig gentemot pojkar och flickor. För att ta reda på detta observerades lärarledda klassrumssituationer med fem olika pedagoger samt med kompletterande intervjuer, där Pedagogerna fick svara på frågor som byggde på tidigare forskning och litteratur kring jämställdhet, genus och könsbeteende i skolan.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville försöka få en förståelse av hur den pedagogiska dokumentationen kan användas i vardagen på förskolan och hur den kan användas i utvecklande syfte för verksamheten. Vi vill även få en bild av vilka möjligheter samt svårigheter pedagoger ser med pedagogisk dokumentation. Vår förhoppning var att Pedagogerna som vi intervjuade ville dela med sig av sina reflektioner och känslor kring detta. Resultatet visar att majoriteten av Pedagogerna vi intervjuat varit positivt inställda till arbetet med pedagogisk dokumentation. Det visar sig även i vår studie att det inte finns något specifikt sätt att arbeta med dokumentationen utan alla har olika synsätt på det praktiska genomförandet..

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi har valt att fokusera på Pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor. Vi har följande frågeställningar: #1; Hur ser Pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? #1; På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga verksamheten? #1; Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersökta förskolorna? Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på två förskolor som tillhör våra partnerområden.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vårstudie. Syftet med denna studie är att se hur Pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt Pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.