Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur Pedagogerna ser på sitt arbete i en större barngrupp. Vi ville undersöka hur barnens lek, samspel och lärande möjliggörs eller begränsas i en större barngrupp, och vilken roll tryggheten har för de yngre barnen i barngruppen. Vi har genomfört observationer i barngruppen samt intervjuat 4 pedagoger med kvalitativ metod på en förskola med en större barngrupp. Det arbetar 7 pedagoger på avdelningen där vi gjort vår studie men de övriga 3 Pedagogerna ville inte ställa upp. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och analyserats var för sig.

Syftet med undersökningen är att belysa hur tecken som stöd (TSS) används i förskolan samt hur Pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gällande barns språkutveckling och kommunikation vid användandet av TSS? Följande frågeställning har formulerats utifrån syftet: Hur/när använder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns språkutveckling och kommunikation? Hur upplever Pedagogerna sin egen roll i användandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att använda TSS? Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en är specialpedagog.Resultatet visar att Pedagogerna är positiva till användningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns språkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika användningsområden när det gäller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flerspråkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det främjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

Syftet med denna studie är att undersöka lärplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur ser Pedagogerna på lärplattan och dess användning? Hur ser barnen på lärplattan och dess användning? Hur samspelar barnen kring lärplattan? Vår studie är gjord på två förskolor i Nordvästra Skåne där vi har intervjuat åtta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde även barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hämtat från Ljung-Djärf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.

Sammanfattning Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. Utifrån relevant forsking och vår empiri, bestående av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vår text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har påverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att Pedagogerna säger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i våra observationer att klassrummen oftast används av lärare och ?fritids? får hålla till godo med resterande rum.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive? Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. Två av Pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien läser svenska som andraspråk.I resultatet av studien framgår det att pedagoger har såväl lika som olika syn på hur man kan använda OneDrive. Pedagogerna känner till fler funktioner som kan användas i undervisningen med OneDrive, och Pedagogerna känner även till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten där intervjuerna genomförts.

Syftet med studien är att utvärdera och undersöka pedagogers inställningen till det pedagogiska dramat utifrån materialet Livsviktigt. Från syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- I vilka situationer används pedagogiskt drama?- Hur anser Pedagogerna att eleven utvecklas i samband med det pedagogiska dramat?- Vilken inställning har Pedagogerna till pedagogiskt drama?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en undersökande enkät med både öppna och fasta svarsalternativ. Enkäten besvarades av 102 pedagoger från Värnamo kommuns grundskolor.Resultatet av studien visar att pedagogiskt drama i undervisningen styrker barns självkänsla. Den visar också på en positiv inställning av Pedagogerna till det pedagogiska dramat..

Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jämställdhet och genus. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad har Pedagogerna för erfarenheter av jämställdhetsarbete? Hur resonerar Pedagogerna kring genus? På vilket sätt arbetar man för att främja ett medvetet tankesätt kring jämställdhet och genus bland eleverna? Med hjälp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger från en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jämställdhet är ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jämställdhet eller genus i elevgrupperna, och de gånger detta diskuteras är vid enstaka tillfällen i undervisningen.

Syftet med den här studien var att undersöka pedagogers beteende och uppfattningar om genus i förskolans verksamhet. Vi har besökt två förskolor och observerat Pedagogerna i tre olika situationer i deras vardag. Detta har vi gjort för att se om de gör någon skillnad på pojkar och flickor i det muntliga bemötandet samt vilka barn pedagogen hjälper mest. Det sammanställda resultatet visade på att Pedagogerna vi observerade arbetade relativt jämställt. Efter att observationerna ägt rum intervjuade vi Pedagogerna för att ta reda på vilka uppfattningar de har om genus i förskolan.

Syftet med vår undersökning är att undersöka Pedagogernas syn på lek ur ett genusperspektiv. Vi vill veta vad Pedagogerna anser att lek är och om de ser någon skillnad i pojkar och flickors val av lekar och om de själva anser att de styr flickor eller pojkars lek mest. Vi vill även se om det går att se någon skillnad i hur Pedagogerna tillrättavisar barnen beroende på kön. Valet att använda oss av två förskolor med olika inriktningar var för att se om den förskola som aktivt jobbat med genus och som fått kontinuerlig utbildning via föreläsningar och litteratur bemötte barnen på ett neutralare sätt än förskolan som inte hade fått samma tillgång till utbildning. Vi valde att använda oss av intervjuer och observationer för att få så mycket information som möjligt.

Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att Pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver Pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek.

Undersökningens syfte är att belysa hur Pedagogerna förhåller sig och uppfattar barns språkutveckling i leken. I litteraturstudier undersöks barns språk och lek. I den teoretiska bakgrunden tas styrdokument upp. Det sker även en genomgång av utvecklingspsykologiska teorier och kulturpedagogiska teorier. Även den nutida forskningen om lek och språk tas upp.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Pedagogerna på en förskola i Halmstad arbetar genusinriktat, genom att jämföra förskolan i Halmstad med förskolan Tittmyran. Teori kapitlet kommer att ta upp ett par viktiga saker såsom vad genus innebär eftersom det ska ge en bild av begreppet. Därefter kommer genusprojektet Tittmyran att tas upp med fokus på Pedagogernas arbetssätt före den stora förändringen till en mer genusinriktad förskola.  Under metod kommer jag att beskriva hur jag gått tillväga med mitt arbete, vilka val jag har gjort men också hur tillförlitligt jag anser mitt eget arbete är. Jag kommer även att ta upp viss etik såsom att det är viktigt att alla deltagande ska vara insatta i vad arbetet går ut på redan från början. Mitt arbete är en kvalitativ undersökning där jag valt observationer som mitt sätt att samla information angående mitt ämne.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka hur de intervjuade Pedagogerna beskriver sin pedagogiska verksamhet med att främja barns matematiklärande.Denna kvalitativa studie använder intervjuer som datainsamlingsmetod och fem pedagoger från fem olika förskolor deltog i intervjuerna. Förskolorna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och ligger i en stad i Mellan Sverige. I studien framgår hur det redan i förskolan är viktigt att starta med matematik och vilken betydelse Pedagogerna har.Av resultatet framgår det att de intervjuade Pedagogerna menar att medvetenheten hos pedagoger har stor betydelse för hur barns matematiska lärande främjas. Det framkom även att det är i vardagssituationer som barnen kommer i kontakt med de matematiska begreppen som finns och det är i dessa situationer som barnen blir medvetna om att matematiken finns i allt som görs. Det är av vikt för att barnen ska utveckla och bli medvetna om matematiken som finns i deras omvärld.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, genom samtal med pedagoger på fältet, vilka läsmetoder Pedagogerna säger sig använda och hur Pedagogerna säger sig använder dem samt att, genom observation, se hur läsmetoderna används i undervisningen av de deltagande Pedagogerna. I litteraturgenomgången presenteras flertalet läsmetoder samt vad dagens aktuella forskning säger om läsinlärning. Detta relateras även till vad Lpo94 samt kursplanen i svenska. Huvudresultatet visar att samtliga deltagande pedagoger säger sig välja att blanda flera olika läsmetoder för att på så sätt kunna anpassa till varje elevs egna behov. Resultatet visar även att Pedagogerna, vid våra observationer, inte alltid använder sig av de läsmetoderna de sagt sig använda i intervjun.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur Pedagogerna i förskolan arbetar med matematiska mönster i utemiljön samt hur de hjälper barnen upptäcka mönster i utemiljön. Som metod använde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer som genomfördes på fem olika förskolor med inriktning mot utomhuspedagogik. Nio pedagoger deltog i undersökningen. Vårt resultat visar att utemiljön lämpar sig bra till att arbeta med mönster i samt att Pedagogernas kunskaper, engagemang och intresse för ämnet är viktigt. .