I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vårstudie. Syftet med denna studie är att se hur Pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt Pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många Pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

Syftet med den här studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur Pedagoger uppfattar skolsvårigheter och de påverkande faktorer i arbetet med åtgärdsprogram samt att undersöka om de vidtagna åtgärderna leder till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. I undersökningen ingår Pedagoger från tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolåren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehåller litteraturgenomgång, intervjuer och dokumentanalys. Studien är baserad på tio öppna intervjuer och analys av 48 åtgärdsprogram som har upprättats av de tio Pedagogerna. I intervjuerna har vi utgått från tre frågeområden; Skolsvårigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. Vår hypotes handlade om att Pedagoger tenderar att beskriva skolsvårigheter utifrån den förförståelse de har och den kultur som råder i skolan samt att sättet att beskriva svårigheter präglar de vidtagna åtgärderna. Resultatet visar att hypotesen håller men visar ytterligare ett perspektiv på skolsvårigheter.

Bakgrund: I dag används datorn på allt fler arbetsplatser runt om i hela världen, i olika sammanhang. Allt fler upptäcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit så stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan någon större framgång. Säljö (2000) menar att det inte har kommit tillräckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod används.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken syn på kunskap, kompetens och arbetssätt Pedagoger och lärare har när de arbetar med barn och elever med ett beteendeproblem. Dessutom är syftet att ta reda på vilken hjälp och stöd Pedagoger och lärare anser att ledningen ger sina anställda. För att göra denna undersökning har vi läst in oss på och använt oss av tidigare forskning, samt nyttjat det material vi fått vid våra intervjutillfällen. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ metod, det vill säga att vi har intervjuat informanten genom en semistrukturerad intervju. Våra kvalitativa intervjuer är gjorda på två F-9 skolor och en förskola som vi sedan utifrån våra frågeställningar transkriberat, analyserat och sedan bevarat den information som var väsentlig för vår undersökning.

Vårt syfte med examensarbetet var att få kunskap om hur musik och rörelse gynnar barns språkutveckling samt belysa hur Pedagoger använder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns språk. Vi ville även veta om Pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmål eller i en förskola med barn som har annat modersmål än svenska. Vår fokus har varit riktat mot den verbala språkutvecklingen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med Pedagoger på sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att Pedagogerna använder sig av musik och rörelse för att göra lärandet lustfyllt.

Med den globala fetmaepidemin, har forskning visat att tidiga förebyggande metoder är viktigast. En av strategierna för att främja sunda matvanor är genom att öka konsumtionen av grönsaker hos barn. I detta examensarbete ges en inblick i tidigare forskning som beskriver de olika sätt på vilka förskole Pedagoger kan uppmuntra barn att konsumera mer grönsaker under lunchen. Med hjälp av kvalitativ metodobservation, har två grupper av barn under en pedagogisklunch observerats när de suttit med två olika Pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna för detta examensarbete är baserat på Goffmans dramaturgiska perspektiv och Merleau-Ponty livsvärldsteori.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra två arbetslags tankar och uppfattningar om fysisk lärmiljö. Samt att ta reda på vad tidigare forskning kommit fram till avseende fysiska lärmiljöer. Tillvägagångssättet har bestått av två datainsamlingsmetoder; intervjuer med Pedagoger och observationer av Pedagogernas respektive småbarnsavdelningar på förskolan. Resultatet visade på en barncentrerad verksamhet där Pedagoger och arbetslag aktivt och medvetet arbetar med den fysiska lärmiljön på förskolan. Detta pågående arbete sker i arbetslaget där Pedagogerna tillsammans tar tillvara på barnens intressen.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring området lärande. De anser att lärandet ses som en process, där uppmärksamma Pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur Pedagoger i förskolan beskriver lärandeprocesser, vid vilka tillfällen lärandet sker och hur de skapar lärande situationer utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap använde vi oss av self report, vilket innebär att vi med hjälp av skrivna frågor kan ta reda på vad Pedagoger i förskolan har för syn på lärandet. Även observation har använts för att närmare studera lärandet i förskolan.ResultatResultatet visar att många av de tillfrågade Pedagogerna anser att det finns lärandesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgår även att det är viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att Pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan Pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan Pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och få kunskaper om några Pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att använda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vår under­sökning har sammanlagt sex Pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och två i förskoleklass.Resultatet visade att Pedagogers arbete med matematik är betydelsefullt i förskolan och förskole­klass då barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik både planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga Pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i Pedagogers arbete med matematik..

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och Pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Undersökningens utgångspunkter är att studera hur Pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra Pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra Pedagogerna samt ostrukturerade observationer av Pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av Pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet.

Denna uppsats redogör för en studie vars syfte är att studera Pedagogers syn på den egna förskolans utemiljö och dess betydelse för barns grovmotoriska utveckling. Vidare undersöks också om det finns några skillnader i utemiljön beroende på om förskolan är belägen i stadsmiljö eller utanför tättbebyggt område. Ytterliggare ett syfte är att få en insikt i hur medvetet Pedagogernas arbetssätt är utifrån den egna utemiljön. Som metod har individuella intervjuer av sex Pedagoger som arbetar på sex olika förskolor gjorts. Tre av förskolorna är belägna i stadsmiljö och de andra tre är belägna utanför tättbebyggt område.

Skadliga nivåer av stress och därtill relaterade sjukdomar är ett väl belagt fenomen bland svenska lärare. Dock finns det ingen likartad forskning om svenska förskolePedagoger. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse, stressupplevelse samt empatisk förmåga i arbetet uppvisade samband hos förskole­Pedagoger. En enkätundersökning gjordes där förskole­Pedagoger fick besvara frågor angående arbetstillfredsställelsen, stressupplevelsen och empatisk förmåga. För att mäta dessa tre variabler användes ett svenskt instrument Satisfaction with Work Questionnaires samt en empatiskala om vilka känslor de kände för ett barn i tre fiktiva berättelser.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några Pedagoger vid två skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att få alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrån dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med Pedagogerna. Detta för att först få en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att få en insyn i hur pedagogen ser på inkludering i sin undervisning. De Pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av särskilt stöd och övriga elever.