Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om Pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser Pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika Pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att Pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan.

De begåvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekräftade och bemötta utifrån sin mognads- och utvecklingsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka hur specialPedagoger och Pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första år definierar begreppet begåvade barn och om och i så fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begåvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begåvning, de begåvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnå vårt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialPedagoger, tre Pedagoger i förskoleklass samt tre Pedagoger i grundskolans tre första år. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att Pedagogerna upplevde att det var svårt att definiera begreppet begåvade barn och att det finns många olika sorters begåvningar.

Detta examensarbete är en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur Pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av Pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.

Syftet med studien har varit att undersöka hur Pedagoger använder serier och multimodalitet i undervisningen som språkutvecklande resurs, samt vad serier får för betydelse och roll i undervisningen. Mitt syfte har även varit att fördjupa mina kunskaper om bilden som kunskaps- och informationsbärare som stöd i elevernas läsning. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjutillfällen med Pedagoger som använder sig av serier i sin undervisning. Resultatet visade att seriemediet tilltalar majoriteten av elever och ger eleverna ökad läslust, eftersom seriemediet går fortare att läsa. Resultatet visar även att elevernas generella kommunikativa förmåga ökar i arbetet med serier och multimodalitet, samt att eleverna blir mer delaktiga i klassrummet eftersom alla elever kan delta på samma premisser.

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. Utgångspunkten för undersökningen var att jämföra två förskolors sätt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i Pedagogers förhållningssätt inom arbetet med matematik i förhållande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att få fram ett resultat föll valet på att studera hur Pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgångspunkt i Läroplanen, Lpfö98. Betoningen ligger på barns lust att lära samt att studera hur medvetna Pedagoger är om matematik i sitt arbetssätt och det matematiska språket.

Syftet med vårt arbete är attstudera hur Pedagoger inom förskolan ser på leken. Leken är en viktig del avbarnens liv. Den framhålls i både läroplan och inom forskning som viktig förbarn och deras utveckling, då man menar att det är i leken som barn utvecklasbåde fysiskt och psykiskt. I vår forskningsbakgrund redogör vi för forskningkring lekens betydelse och leken i förskolan. Vi redogör även för historiskaforskningsteorier om lek, som har haft inverkan på hur förskolan och dessläroplan utformats.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att Pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att Pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att Pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv..

Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier Pedagoger kan använda sig av när relationer mellan pedagog och elev skär sig, eller för att förebygga att detta inträffar. Undersökningen visar också vilka uppfattningar Pedagoger har av att relationer kan skära sig utan orsak. Undersökningen är empirisk och har utförts i enkätform. Den ansats som har använts för databearbetning är kvalitativ. Enkäter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige.

Studiens syfte var att analysera om Pedagoger introducerar existentiella frågor och vad de har för motiveringar till om de gör det eller inte. Syftet var vidare att analysera de förhållningssätt som Pedagoger har och som de tycker är viktiga då de bemöter barns frågor om döden och när de har sorg. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, eftersom målet var att få nyanserade beskrivningar av Pedagogernas förhållningssätt. Fyra Pedagoger med förskollärarutbildning som arbetar i förskoleklass har varit med i studien. Enligt Pedagogerna är barn mottagliga för att kommunicera om vad döden innebär, när de själva får erfarenhet av det då t.ex.

Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och Pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från Pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att Pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter.

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur Pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många Pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många Pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning.

BAKGRUND: Mobbning är ett uppmärksammat problem i samhället. I bakgrundenbeskrivs en begreppsförklaring av mobbning, styrdokument och lagar. I forskning ommobbning beskrivs litteratur som kan relateras till syftet och handlar bland annat om attmobbning är något som förekommer i förskolan. Samspelsteorin och den sociokulturellateorin redogörs i den teoretiska utgångspunkten.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Pedagoger i förskolan uppfattarbegreppet mobbning och att ta reda på hur förskolePedagoger upplever att mobbning visarsig samt deras upplevelser av mobbning i förskolan. Undersökningens syfte är även att tareda på hur Pedagoger i förskolan beskriver förebyggande arbete och om de anser attmobbning för med sig några konsekvenser.METOD: Undersökningen bygger på kvalitativ metod och fenomenografisk ansats.Fenomenografisk ansats handlar om att ta reda på människors uppfattningar om ettfenomen.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrån Pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsättningar för arbetet med demokrati och värdefrågor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig på Pedagogers utsagor. Syftet med arbetet är att åskådliggöra på vilket sätt Pedagoger förhåller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma närmare ett svar på syftet ställs följande frågor: 1 Hur uttrycker sig Pedagoger om sitt arbete med att; utifrån demokratisk grund skapa en verksamhet där de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger Pedagoger uttryck för som väsentliga för att en verksamhet på demokratisk grund ska kunna nås? Föreliggande studie är genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med Pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förståelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig på teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

Lärare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsättningar och intressen så att varje elev möts på sin kunskapsnivå och får den uppmuntran, hjälp och det stöd som krävs för att tillägna sig kunskap. Alla elever är olika och behöver därför olika metoder och inlärningstid. Ämnet är relevant då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att en del Pedagoger är dåligt förberedda att möta varje elev, alltså att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex Pedagoger på fyra olika skolor. Pedagogerna är verksamma i årskurs 4-5.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spärrar när de blir upprörda på grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna Pedagogerna har stött på under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrågor jag kommer att söka svar på handlar om förhållningsättet hos Pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger på intervjuer med tretton yrkeserfarna Pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.