Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a.

BAKGRUND: Kränkningar förekommer över allt i samhället så även i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som Pedagoger i förskolanhar att rätta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhållningssätt förskolan skaförespråka. Barn blir påverkade av de Pedagoger de möter och det är därför av vikt att lyftafenomenet kränkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om kränkandehandlingar i förhållandet mellan Pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats som är lämplig att använda vidstudier där man vill beskriva människors uppfattningar. Målet är att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om Pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 Pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även Pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda Pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att Pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma Pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 Pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga Pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla"..

Den här studien handlar om vad Pedagoger ute i verksamheten anser om förskolans roll att främja barnens rörelse och hälsa. De frågor som besvaras är: Hur tänker Pedagoger om begreppet hälsa och hur kan förskolan bidra till en sund hälsa? Hur ser Pedagogerna på barn och rörelse utifrån den dagliga verksamheten? Vilken betydelse tillskriver Pedagoger miljön i samband med barns rörelse?Den teoretiska del tar upp olika synsätt på rörelse ur historisk synvinkel. Det presenteras även två olika perspektiv att se på rörelse och lek. Miljöns betydelse för barnens möjligheter till rörelse, samspel, identitet och lek kommer också att behandlas.

Enligt läroplanen framgår tydligt att, alla som arbetar i skolans verksamhet aktivt ska motverka diskriminering, samt kränkande behandling. Det är pedagogens uppdrag att förebygga samt motverka alla former av detta. Med stöd av skollagen blir det klart att om det åsidosätts har barnet som utsätts för kränkningen, rätt till skadestånd. Idag existerar metoder att förebygga samt åtgärda mobbning effekterna är dock diskuterade. Syftet med följande studie var att beskriva hur Pedagoger inom förskolan, arbetar mot mobbning.

Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare och grundskollärare värderar leken inom förskoleklassen och årskurs 1. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Vad uppfattar dessa Pedagoger som det viktiga i leken?  Hur uppfattar dessa Pedagoger att leken kan användas som en resurs i lärandesituationer inom förskoleklassen och årskurs 1? samt Hur uppfattar dessa Pedagoger att möjligheten till lek förändras i årskurs 1 i förhållande till förskoleklass?Studien har genomförts med en kvalitativ ansats enligt fenomenografiskt analyssätt. I studien har sex Pedagoger intervjuats, dessa Pedagoger har vi valt ut från tre olika skolor, det vill säga en förskollärare och en grundskollärare från respektive skola. Intervjupersonerna är även utvalda utifrån att de har minst tio års yrkeserfarenhet.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om Pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om Pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.Våra frågeställningar är följande:? Vad gör Pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever Pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland Pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar på att Pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder Pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen av bildskapande i förskolan utifrån Pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur Pedagoger ser på bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur Pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver Pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill Pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver Pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju Pedagoger intervjuades.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, Pedagoger och forskare. Den tillåts att ta störreplats och på förskolor är den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara på detlustfyllda lärandet och vara lyhörd för vad barn är intresserade av är viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillägna sig en förståelse för sig själv och sin omvärld genom att lära och upptäcka tillsammansmed inspirerande och trygga Pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte är att undersöka, tolka, beskriva och analysera några Pedagogers syn på lekensbetydelse för barns lärande och utveckling. Samt undersöka hur dessa Pedagoger beskriver att de använder sig avleken i lärandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har använts med intervju som redskap.

Min undersökning handlar om hur Pedagoger i förskolan arbetar med barn för att underlätta framtida läsförståelse, samt vilka resurser förskolan har för det. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer i min undersökning.Undersökningen visar på flera likheter och skillnader mellan metoder att lära barnen läsa och skriva som används vid de studerade förskoleavdelningarna, strävan att ge barnen en god läs- och skrivförståelse kommer till uttryck från samtliga Pedagoger.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur Pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur Pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju Pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Syftet med examensarbetet är att synlliggöra Pedagogers uppfattning om hur de arbetar för jämställdhet i förskolan. Studien har sin utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genussystemet (1988). Fem Pedagoger från fem olika förskolor har deltagit i kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att Pedagoger syn på jämställdhet och hur de jobbar för att uppnå det är varierat. En slutsats är att Pedagogerna explicit vill jobba för jämställdhet och att det finns tendenser att arbetet inplicit formas av genussystemet. .

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad som ligger till grund för de åtgärder man som pedagog väljer för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har även syftat till att ta reda på om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av åtgärder beroende på om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder där data har samlats in via intervjuer av Pedagoger och specialPedagoger. Det vi kommit fram till är att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant på för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att Pedagoger i allmänhet tycks ha en positiv inställning till genomförandet av kartläggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har någon betydelse vid val av åtgärder som Pedagoger använde.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur Pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika Pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa Pedagoger är grundskollärare, två är specialPedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att Pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer.