Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat.

Abstract Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.) Författare: Anette Nilsson Bakgrund: Fokuserar på ?det nära? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan ställas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som är skrivet i styrdokument och i lärares yrkesetiska regler. Problemområdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tänker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter. Frågeställningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tänker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svåra? Hur beskriver pedagogen förhållandet mellan egna erfarenheter (bakåt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten på förskolan? Metod: Intervjuer med förskollärare i två steg - en skriftlig och en med hjälp av ljudupptagning.

I den här studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och användas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn på trygghetsbegreppet kan visa sig i lärandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet växte fram från egna minnen från vår första tid i skolan då vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lära. Med hermeneutiken som forskningsansats används och problematiseras vår egen förförståelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lärande.

Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohälsa i dagens samhälle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser på sitt arbete till de barn vars föräldrar lider av psykisk ohälsa på olika förskolor i södra Skåne. I studien används begreppet psykisk ohälsa och med det menar vi föräldrar som inte mår bra, det kan bero på flera olika anledningar, till exempel på grund av skilsmässa, dålig ekonomi, depression eller stress. Våra teoretiska utgångspunkter baserar sig på Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nära och känslomässiga förhållande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling. Genom kvalitativ metod har vi intervjuat åtta förskollärare och två barnskötare från fem olika förskolor. Vi har sedan sammanställt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, där det empiriska underlaget är grundat på både strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill säga ett semi strukturerat intervjusätt. Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundläggande för pedagogerna är att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson..

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av särskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn på bästa sätt. För att få fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssätt har jag använt mig av litteratur som var relevant för dessa ämnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgången var vad autism är, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av särskilt stöd och att se dessa barn som individer, men även resurser och arbetssätt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och använde mig då av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om både extra utbilningar och användandet av hjälpmedel.

BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt språk på ett kreativt, lustfyllt och roligt sätt.Enligt Frid (2005) är bildskapande också ett sätt att kommunicera. Genom bilder utvecklaspråket och då utvecklas också människans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhälle och därför har skriftspråket och bildspråket fått alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet är att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt främja språket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi är intresserade av att ta reda på pedagogernas uppfattningar om språkutvecklinggenom bildskapande använde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna använder bildskapande för attfrämja språkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande är ett redskap som är användbartför att utveckla barns språk. När barnen skapar diskuterar de gärna om det de gör.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka pedagogernas kunskap om hur elever-nas självkänsla påverkar deras lärande. Avsikten med uppsatsen är även att ta reda på vilket sätt pedagogerna arbetar för att stärka och bibehålla elevers självkänsla samt att se vilka hin-der och möjligheter som ligger till grund utifrån elevers självkänsla att utveckla dem till de- mokratiska medborgare. Självkänslan har en central del i människors självbild och litteraturen visar att de finns många olika självbegrepp och forskarna är inte alltid ense om vilka begrepp som bäst beskriver självkänsla. Begreppen självkänsla och självförtroende förväxlas många gånger och det är viktigt att förstå skillnaden mellan dessa då det kan påverka pedagogens förhållningssätt och på så sätt antingen vara en tillgång eller ett hinder i arbetet med elevers självkänsla. Resultatet visade att det är viktigt för eleverna att ha en bra självkänsla för att kunna känna glädje över att vara en lärandeindivid.

Syftet med examensarbetet är att visa hur barn tänker om begreppet hälsa och hur man kan använda tematiskt arbete för att utveckla deras tankar. I teorigenomgången redogörs olika definitioner av hälsa, läroplanerna och hur barn tänker och lär. Metoden har varit intervjuer med hjälp av tankekartor och intervjufrågor. Nio elever i skolår 2 har intervjuats vid två tillfällen. Den första intervjun skedde före temaarbetets start och den andra intervjun skedde efteråt.

Syftet med studien var att belysa barnboken som ett pedagogiskt redskap i ett jämlikhetsarbete på en förskola. Inför studien läste vi in oss på tidigare forskning kring barnböcker i förskolan samt studier kring förskolors jämställdhetsarbete, som är en del av ett jämlikhetsarbete. För att uppnå syftet lästes tre olika barnböcker för en grupp femåriga barn, barnen intervjuades sedan både enskilt och i grupp kring barnböckerna och de teman de tog upp. Vi fann att barnen fångades av barnböckerna och gärna ville skapa sig förståelse kring både bokens handling och dess karaktärer, vilket ledde till samtal mellan barn och barn, men även mellan barn och pedagog. En slutsats från studien visar att barnen ofta relaterade barnböckerna till sina egna erfarenheter.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de tysta eleverna når målen.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de tysta eleverna når målen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet är inte bara gården i anslutning till förskolan utan också naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.Den forskning som presenteras har fokus på samspelet mellan individer och miljö och visar att barn påverkas av den miljö de vistas i. De är aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet är viktigt för barnets utveckling. Därför är pedagogens roll en viktig del att diskutera då det är pedagogen som står för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten.