Sökresultat:
1376 Uppsatser om Pedagogens synsätt - Sida 20 av 92
Barns lÀs- och skrivutveckling: ett arbete med tyngdpunkt pÄ
"Stor och liten bok"
Syftet med arbetet var att undersöka om metoden ?Stor och liten bok? utvecklar elevens lÀs- och skrivförmÄga. Bakgrunden baseras till stor del av tidigare forskning kring lÀs- och skrivinlÀrning. Den tar Àven upp vikten av motivation vid inlÀrning, pedagogens roll samt varför kunskapen att lÀsa och skriva Àr viktig. Bakgrunden belyser olika lÀs- och skrivmetoder dÀr ?Stor och liten bok? har en central plats.
SprÄkutveckling i förskolan : en observationsstudie
Det huvudsakliga syftet med vÄr studie var att undersöka hur sprÄklig medvetenhet kan frÀmjas i förskolan. Studien har genomförts med 14 barn Älder 1-3 Är samt tre pedagoger pÄ en förskola i en mindre tÀtort. Undersökningen har genomförts med observation med hjÀlp av videokamera under tvÄ dagar pÄ en förskola.Resultatet av vÄr studie visar betydelsen av pedagogens förhÄllningssÀtt till barnens sprÄkutveckling. De var delaktiga och engagerade i barnens vardag och visade stort intresse för deras tankar och idéer. Pedagogerna var tydliga i sin pedagogroll och utmanade och uppmuntrade barnen.
De yngsta barnens bildskapande
Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse om hur förskollÀrarna förhÄller sig till de yngsta barnens bildskapande. Med de yngsta barnen menar jag i Äldrarna 1-2 Är. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med nio förskollÀrare pÄ sju olika förskolor inom tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar pÄ vikten av att förhÄlla sig till alla barns villkor och behov. DÄ 1-2 Äringar möter de flesta material för första gÄngen sÄ Àr det viktigt som pedagog att utgÄ ifrÄn barnens behov för att barnen ska kÀnna sig sÀkra i sig sjÀlva.
Pedagogens pÄverkan pÄ barns kost i förskolan
I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Ăvrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..
FörstÄr du mig? : Pedagogens kunskap om bliss, punktskrift, pictogram och teckensprÄk.
Syftet med min fallstudie Àr att ta reda pÄ mer om massage ? positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap sÄ att fler förskolebarn fÄr förmÄn att fÄ massage ? positiv beröring. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr jag har genomfört sju intervjuer med förskollÀrare och barnskötare pÄ en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda pÄ hur och varför de har massage ? positiv beröring i verksamheten.
Pedagogernas didaktiska förhÄllningssÀtt till barnlitteratur i förskolan
VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka pedagogens didaktiska förhÄllningssÀtt till barnlitteraturen i förskolan. Vi utförde en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade fem pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av följande huvudfrÄgor: varför anvÀnds barnlitteratur i förskolan?, hur förhÄller sig pedagogen till barnböckerna pÄ förskolan? och vad anses vara en bra barnbok? Genom vÄrt intervjumaterial fann vi att pedagogerna har ett bra didaktiskt förhÄllningssÀtt och Àr medvetna om barnlitteraturens betydelse för barns lÀrande. Under intervjuerna framkom det att pedagogerna anser att barnlitteraturen Àr ett mycket bra verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling, förstÄelse och fantasi.
Vi syns pÄ Facebook! : En etnologisk studie av identitetsskapande pÄ en virtuell community
MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig pÄ den virtuella arenan Facebook. UtifrÄn intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhÄllande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur vÀrderingar och normer i samhÀllet pÄverkar aktiviteter pÄ Facebook. För att förklara detta utgÄr vi frÄn valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhÀllet. De begrepp vi anvÀnder oss av för att uppnÄ vÄrt syfte Àr roller och identiteter i anknytning till den virtuella vÀrlden samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.
Digital portfolio i förskola: ett verktyg med möjligheter
Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förÀndra den. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio Àr ett arbetssÀtt som synliggör barns lÀrande för pedagogerna, barnen sjÀlva samt för förÀldrarna. Studien visar Àven att digital portfolio anvÀnds till att förstÄ och förÀndra den egna verksamheten men att pedagogerna inte pÄ ett medvetet sÀtt anvÀnder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..
Individanpassning i förskolan : En studie om individanpassning i förskolan utifrÄn förskollÀrares barnsyn, bemötande och miljö
Examensarbetets syfte Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för individanpassning i förskolan. Avsikten Ă€r att ta reda pĂ„ betydelsen av förskollĂ€rarnas barnsyn, förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande nĂ€r det gĂ€ller individanpassning i förskolan. Ăven betydelsen av den sociala och fysiska miljön undersöks.Metoden som anvĂ€nds Ă€r kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. I studien framkommer det att de intervjuade förskollĂ€rarna har en likartad syn pĂ„ individanpassning. FörskollĂ€rarna anser att miljön har en stor pĂ„verkan pĂ„ hur individanpassningen kan ske.
Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin
I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.
Mat och hÀlsa i skola och fritidshem
Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vad elever har för Äsikter gÀllande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger pÄ fritidshem arbetar med hÀlsa. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger frÄn fyra olika skolor. PÄ dessa skolor delades Àven enkÀter ut till 148 elever i Ärskurs tre med frÄgor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn pÄ hÀlsa spelar roll för hur de arbetar med hÀlsa pÄ fritidshem. Genom enkÀtsvaren gick det att utlÀsa att de flesta elever Àter skolmaten varje dag men fÄ tycker det Àr gott, vilket kan tolkas som att elever ser vÀrdet i att fylla pÄ kroppen med energi för att orka med hela skoldagen.
Leken som verktyg för samspel
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att visa pÄ hur man med leken kan hjÀlpa barn att utveckla samspelet. Uppsatsen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad har leken för betydelse för samspelet?PÄ vilka sÀtt kan man arbeta med leken för att utveckla samspelet?Metoden som anvÀndes var kvalitativ enkÀt. Fem personer som arbetar i förskolan fick besvara enkÀten skriftligt. Resultaten visar att informanterna anser att lekens roll Àr viktigt för barns samspel.
Att stödja förskolebarn inom autismspektrat : En studie av fyra pedagogers yrkeserfarenheter
Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogers arbete med barn med svÄrigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrÄn olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gÀllande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in frÄn öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav ocksÄ positiva effekter dÀr lyhördhet, trygghet och stabilitet frÀmjades.
Matematik i förskolan
Denna studies syfte Àr att beskriva det förhÄllningssÀtt som pedagoger i förskolans verksamhet har till att arbeta med och synliggöra matematiken för barn. En ny lÀroplan för förskolan Àr under planering och i den kommer matematiken att fÄ ett mycket större utrymme och dÀrmed blir det ocksÄ betydelsefullt att visa hur det ser ut i förskolans verksamhet idag. Pedagogernas tidigare erfarenheter speglar av sig i det sÀtt de förhÄller sig till matematik och dÀrmed syftar denna studie till att ta reda pÄ hur. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer med och observationer av pedagoger har gjorts i förskolans verksamhet. Studiens resultat sammanfattas som att pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik speglar av sig i sÀttet de arbetar och det synsÀtt som de bÀr med sig gör att de synliggör matematiken pÄ skilda sÀtt.
Billiga mikrofoner kontra dyra mikrofoner: ett test med ljudet som utgÄngspunkt
Anledningen till uppsatsen kan beskrivas genom den pÄgÄende utvecklingen inom den kommersiella marknaden. Mikrofoner som kostar flera tusen kronor har i dag fÄtt konkurrenter hos ÄterförsÀljare som kan köpas för nÀstan en tiondel av priset och hÄller, enligt tillverkare, en lika hög ljudkvalité. För att ta reda pÄ detta fick ett antal vana lyssnare genomföra ett lyssningstest dÀr billiga mikrofoner jÀmförs mot dyrare ur ljudsynpunkt, utan att deltagarna vet vilka mikrofoner det handlar om. Efter genomförandet av lyssningstest och analys av svaren visade det sig att ingen signifikant skillnad fanns mellan mikrofonerna. Detta kan exempelvis bero pÄ, mikrofonval, val av stimuli, lÄgt antal testpersoner, frÄgeformulering i lyssningstestet.