De särskilda undervisningsgrupperna ifrågasätts allt mer. Tanken med dessa grupper var att ge stöd till de elever som behövde det, men istället så har fler av de elever som kommit till en särskild undervisningsgrupp från sina ordinarie klasser blivit kvar tills de gått ut grundskolan. Jag valde att studera en medelstor kommun i Sverige som arbetar med avveckling av särskilda undervisningsgrupper. Syftet var att belysa och tolka vilka de bakomliggande faktorerna var för avveckling av särskilda undervisningsgrupper. Jag ville även ta reda på hur pedagogerna från de särskilda undervisningsgrupperna såg på denna integrering.

Sammanfattning Med denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för pedagoger och elever.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..

Intresset för ämnet uppstod efter en lång yrkesverksamhet i människobehandlande organisationer och den brist på samverkan och förståelse för andra yrkesområdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgränserna ingår som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrån frågetällningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete? För att svara på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen består av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, samverkan och människobehandlande organisationer.

Enligt styrdokumenten är det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nå de nationella målen. De som känner barnen bäst är elevernas föräldrar och ett samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för att eleverna ska kunna nå målen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) är att förbättra detta samarbete och att pedagog, föräldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pedagogerna och föräldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut på en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgående undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda på hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att få svar på våra frågor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkäter på fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och att det går att studera utifrån två skilda perspektiv. De olika synsätten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av särskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bärare av problemet. Dessutom påverkas arbetet med barn i behov av särskilt stöd av vilket perspektiv man väljer att angripa svårigheterna utifrån.

Uppsatsens syfte är att undersöka aktuella mediedebatter om köttkonsumtion ur ett djuretiskt perspektiv. Studien bygger på teorin om karnism och kritisk diskursanalys. Artikelsökningen gjordes genom Mediearkivet Retriever och avgränsades till de fyra största tidningarna i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet, från 2014 fram till idag. Det empiriska materialet bestod av 25 artiklar och ur dessa framkom fem diskurser: köttnormsdiskursen, djurrättsdiskursen, hälsodiskursen, marknadsdiskursen och miljödiskursen. Diskurserna gick ofta in i varandra och hade ofta fler än ett perspektiv.

I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hållbar utveckling, utifrån fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn på begreppet hållbar utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ intervjustudie låg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning främst ser begreppet som naturvetenskpligt där de i praktiken arbetade med källsortering och återvinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssätt var att arbeta utifrån ett socialt perspektiv, där undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .

Denna uppsats förklarar ur ett spelteoretiskt perspektiv varför det uppstår temporära priskrig på bensinmarkanden. För att kunna förklara detta fenomen måste först jämviktspriset definieras. Detta förklarats genom tillämpning av prissättningsteorin Bertrand. Teorin bekräftas genom verkliga observationer av jämviktspriset. Vidare för att kunna ur ett spelteoretiskt perspektiv analysera fram varför aktörer väljer att avvika från det rådande jämviktspriset måste aktörerna identifieras samt deras agerande märkas..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och barnen får vara med och välja, så uppfattar barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor.

Syftet med studien var att, ur ett kritiskt perspektiv beskriva och problematisera, utifrån pedagogers perspektiv, det som gynnar respektive försvårar koncentrationsförmågan i klassrummet. Vi ville ta reda på hur pedagoger tänker och agerar kring denna problematik och vad det är som hindrar att tankarna kring detta begrepp inte har förändrats. Vi har, genom litteraturstudier fördjupat oss i olika teorier som berör koncentration, både som förmåga, samt som svårighet. Litteraturstudierna berörde även bakomliggande faktorer till koncentrationsförmåga/svårigheter och pedagogiska perspektiv. Studien har genomförts genom det ovan nämnda, samt intervjuer och observationer av verksamma pedagoger i de tidigare åren.

Vi har under vår utbildning fått ta del av mycket litteratur och forskning om samspel i leksitatuationer, men däremot inte så mycket om samspelet i andra situationer på förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka matsituationens betydelse för pedagogerna och de bakomliggande tankar som de grundar sitt handlande på i samspelssituationen. Det är i gemensamma samspelssituationer som barn lär sig av och tillsammans med varandra, och med de vuxna på förskolan. En grupptillhörighet skapas som sedan används för att bygga upp en god värdegrund. Det är viktigt att barn får vara med och påverka och ha inflytande över sin situation i samspelet så att de känner sig som en viktig del av det.

Denna uppsats handlar om integration och de olika uppfattningarna om vad integration är. Syfte med studien är att dels ta reda på hur man arbetar med integration i en glesbygdskommun. Att försöka förstå vad olika aktörer i integrationsprocessen har för perspektiv och syn på integration. Att sedan jämföra dessa med varandra. Studien utfördes i Ljusdals kommun där Kvalitativa intervjuer utfördes med aktörer inom integrationsarbetet. Dessa aktörer är Arbetsförmedlingen, Vänskap- och integrationsföreningen samt invandrare i kommunen. Att enbart konstatera att det finns olika perspektiv på integration skulle i min mening inte leda till någon vidare intressant diskussion. Med hjälp av Graebers teori kring asymmetrisk perspektivförståelse kunde man finna svar till varför perspektiven på integration skiljer sig och vad det har för konsekvenser på integrationsarbetet. I min studie kunde man se att det inom arbetsförmedlingen fanns byråkratiska strukturer som begränsade integrationsarbetet.

BAKGRUND:I vår undersökning belyser vi vikten av språkets betydelse för samspelet. Vi har läst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med språket menar vi i detta fall kroppsspråk och det verbala språket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjälp av kommunikation samt hur pedagoger agerar när barnenuttrycker sina känslor.SYFTE:Syftet är att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmåga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap där löpande protokollhar använts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn ? barn och barn - vuxnadär åldern på barnen har varit från ett till sex år.