Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad pedagogerna har för uppfattning kring jämställdhet och hur de jobbar för att främja jämställdhet i förskolan. Vilka är pedagogernas tankar och känslor kring jämställdhet? Hur arbetar pedagogerna och vilka strategier använder de för att främja jämställdhet i förskolan? Vilket inflytande har pedagogens insatser i främjandet av medvetenhet kring begreppet jämställdhet som en del av barnens lärande och utveckling? Utgör våra huvudfrågeställningar i denna studie. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om könsidentitet och könsroller samt presenterar teorierna om könsutveckling: den psykoanalytiska teorin, den socialinlärningsteorin, den kognitiva teorin och den interaktionistiska teorin. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex pedagoger kommer vi att tydliggöra deras syn, tankar och insatser kring jämställdhet i förskolan. Vi har kommit fram till att pedagogerna har en god inblick i jämställdhetsfrågor och ganska homogen uppfattning.

Detta arbete är en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet är att belysa elevernas syn på bedömning och på så sätt även belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lärare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur så har jag kommit fram till att fördelarna med att använda formativ bedömning har nått ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning så efterfrågar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lärarna, elevexempel och kontinuitet för att lära sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg.

Syftet med detta arbete var att undersöka om mobbning visar på några skillnader i förskolan jämfört med skolan, enligt specialpedagogers, förskollärares och lärares uppfattningar. Arbetet gick även ut på att klargör olika uttryck av mobbning i förskola och skola. Genomförandet av arbetet skedde genom intervjuer med grundskolelärare, förskolelärare, specialpedagoger samt en förskolechef. Vi har även presenterat litteratur kring ämnet mobbning samt tidigare forskning. Respondenterna i vårt arbete ansåg sig se en skillnad i utförandet av mobbning mellan förskola och skola.

Vid en kronisk sjukdom gäller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvård. Vårdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvårdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka på lärandet i egenvården i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lärandet, trygghetens betydelse för lärandet och förebilders betydelse för lärandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan på lärandet för personer med kronisk sjukdom i egenvården..

Forskning har visat att mekanisk rekryteringsmetod är den metod som bäst kan predicera framtida arbetsprestation. Många rekryterare litar dock på sin intuition istället och det finns således ett gap mellan vad forskningen visar och hur rekryterare gör i praktiken. Syftet med undersökningen var att studera individfaktorers relativa betydelse för rekryterares grad av subjektivitet vid beslutsfattande. En webbenkät skickades ut till rekryterare och 106 svar erhölls. En multipel regressionsanalys visade att en känslobaserad beslutstil i vardagen var en statistiskt signifikant prediktor för rekryterares grad av subjektivitet.

Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden.

Att beskriva och tolka några pedagogers upplevelser av sina långsiktiga arbeten ur genus-perspektiv, har varit mitt syfte med det här arbetet. Vad upplever de har varit av betydelse för att kunna hålla arbetet vid liv under längre period? Studien bygger på kvalitativa intervjuer av sex olika pedagoger på tre olika förskolor i en stad i Norrbotten. Samtliga informanter påtalar att ledarens stöd och engagemang har haft eller kommer att ha avgörande betydelse för deras arbete av långsiktig karaktär. Även kunskapen om deras eget förhållningssätt och att få syn på genusmönster i barngruppen har varit avgörande.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ?att upptäcka?, ?att få ett seende? och ett ?tänk?, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan använda datorn för att främja barns lärande. För att motsvara syftet har sex förskollärare från två olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förväg formulerade frågor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna ställdes också ett antal uppföljningsfrågor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att därefter sammanställas och presenteras som resultat.

Tidigare forskning kring pojkars självkänsla och kroppsmissnöje i relation till massmedieanvändning, extraversion och BMI har utfallit något olika och är inte lika omfattande som forskningen kring flickor. Syftet med denna undersökning var att ta reda på om massmedia, extraversion och BMI har betydelse för tonåriga pojkars självkänsla och kroppsuppfattning. Kvantitativ metod i form av en enkätundersökning användes. Sjuttiotvå gymnasiestuderande pojkar besvarade enkäten som innehöll instrument för att mäta BMI, extraversion, kroppsmissnöje, massmedieanvändning och självkänsla. Resultatet visade att massmedieanvändning inte korrelerar med vare sig självkänsla eller kroppsmissnöje.

Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera olika arbetssätts betydelse för elevers motivation för läsning. Vidare ville vi undersöka elevers uppfattningar om vad som skapar och utvecklar deras läslust i skolan. Undersökningen utgick från fyra arbetssätt vilka var högläsning, tyst läsning, läslogg samt boksamtal. Utifrån litteratur har vi kunnat fastställa att samtliga av dessa fyra arbetssätt har betydelse för skapandet och utvecklandet av läslusten samt motivationen för läsning. Vi använde oss av enkäter för att göra ett urval av undersökningsgrupp.

Studien handlar om hur och vad pedagoger i förskoleklass gör för att synliggöra barnet i den pedagogiska samlingen och hur detta är kopplat till lärandet, samt vilken effekt pedagogernas olika metoder kan få på barnens läroprocess. Syftet i studien är att diskutera och beskriva dessa problemområden. Denna studie är utförd i tre olika förskoleklasser, med två pedagoger från varje klass. Ett kort historisktperspektiv av hur och vad samlingen haft och har för roll i skolansvärld presenteras i början och sedan förtsätter studien med att lyfta barnets interaktion i samlingen, vad barn lär sig i samlingen,att synliggöra barnen i det pedagogeiska arbetet, pedagogens roll, pedagogers fokus på barnens lärande och förankring i styrdokument. Sedan presenteras den kvalitativ undersökningen vilket är utförd genom intervjuer och observationer.

Syftet med vår studie var att undersöka om det fanns några skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt till och arbetssätt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att på så sätt få ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi använde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet från våra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhållningssätt till utomhuspedagogik och upplevde sig själva som medupptäckare då de vägledde barnen till att utforska sin närmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utsträckning som förskola och skola använde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nämnde närmiljön och gården som en plats där utomhuspedagogik främst sker.

Syftet med studien är att se vilken uppfattning barn, fem och sex år gamla, har av begreppet tid inom matematikområdet. Vi vill även undersöka vilka tänkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier från Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgångspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssätt och styrdokumenten kommer även redovisas. I vår studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen då företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om chefer verkligen har så stor betydelse som den allmänna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med särskilt hänseende till bibehållandet av företagskulturen då ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda på och klargör chefens betydelse för bibehållandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhållandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi därefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien.