Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Forskning benämner de barn och ungdomar som föddes under åttio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp är att vi har en hel generation som vuxit upp med nätet som ett ständigt närvarande fenomen samt att detta i sin tur påverkat ungas vardag, socialisation och inlärning. Den omfattande effekt nätet haft på samhället och våra yngre generationer har i sin tur påverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan på pedagogens uppdrag. Pedagogerna är alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nätet redan första året i skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka texters ytstruktur i sju lättlästa böcker samt att undersöka böckernas tillgänglighet ur ett lättläst perspektiv. Det finns flera faktorer som bidrar till en texts läsbarhet där vi bland annat har valt att analysera illustrationer, läsbarhetsindex, ordvariation, svåra ord samt mångtydande ord. Med hjälp av olika analysverktyg har texterna analyserats. Resultatet visar att de analyserade böckerna kategoriseras som mycket lättlästa enligt läsbarhetsindex men att svårighetsgraden per sida varierar. Några utav de analyserade texterna kan upplevas som mindre läsbara då det bland annat förekommer svåra ord vilka inte förklaras i texten.

SammanfattningTitel: Budgetlös styrning ? en studie om en styrelses arbete och ansvar i en organisation medbudgetlös styrning. Författare: Katarina Permgård och Åsa NordquistHandledare: Britt AronssonInstitution: Institutionen för industriell ekonomi Blekinge Tekniska HögskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomiSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bolagsstyrningens struktur och den budgetlösa styrningen är utformad på ett SME för att öka förståelsen för vilka faktorer som har inflytande på styrelsens roll och funktion för att skapa värde för företaget.Metod: Uppsatsen metod är fallstudie. Fallstudien har genomförts på ett ägarlett SME som arbetar med budgetlös styrning. Insamling av primärdata har genomförts med kvalitativa intervjuer.

Abstract Titel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontext Författare: Niemi, Carolin & Widerberg, Susanne Syftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi. Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan.

Introduktion. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till vård- och omsorgspersonal. Delegeringar av arbetsuppgifter får inte görasslentrianmässigt eller på grund av personalbrist eller av ekonomiska orsaker. Delegering får endast ske när det är förenligt med god och säker vård, och den som delegerar har ansvaret för att mottagaren har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Syftet med studien är att beskrivasjuksköterskans upplevelse av ansvar vid delegering, för- och nackdelar med delegering samt möjligheter och hinder för en säker delegering.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                               Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt.Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut.Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar.

This thesis discusses the concept of Corporate Social Responsibility, which means that companies are taking a voluntary accountability towards the society with a view to improve it. Today's stakeholders and people in general have higher demands and expectations on businesses and its products or services than before. This is driving more and more companies to consider questions like voluntary responsibility so that they can maintain public confidence. Confidence towards the banking sector is particularly important to avoid financial crises. Our study focuses on leadership impact on CSR.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

Tidigare i år har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska få den bästa möjliga hanteringen av sina ärenden och för att lyfta på trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsområden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhållande till barnens rättigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att få den bästa möjliga informationen har vi använt oss av den kvalitativa metoden.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..

Vårt syfte var att undersöka hur specialpedagoger upptäcker elever med matematiksvårigheter samt hur de organiserar arbetssättet och skolmiljön för att hjälpa dem. Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger. Utöver intervjuerna har vi sökt kunskap i för ämnet relevant litteratur samt databaser på Internet. Vi har kommit fram till är att det är viktigt att uppmärksamma elever med matematiksvårigheter i ett tidigt skede. Ju tidigare åtgärder sätts in desto större möjligheter till ett lyckat resultat.