Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan Pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan Pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, därför ska denna tid kännas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som är samlade i läroplanen bör Pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i läs- och skrivutveckling med utgångspunkt i gällande läroplan. Läroplanens formuleringar innebär stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar på att pedagogerna arbetar utifrån sin egen tolkning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka olika sätt pedagoger säger sig undervisa utifrån i läs- och skrivinlärning, på två kommunala skolor och två Maria Montessoriskolor, och hur undervisningen skiljer sig åt. Vi har i vår uppsats valt att lägga tyngdpunkten på de olika metoder, teorier och undervisningsmaterial i läs- och skrivinlärning, som pedagogerna vi intervjuat säger sig utgå ifrån. Undersökningen grundar sig på intervjuer av pedagoger på två kommunala skolor, en kommunal Montessoriskola och en föräldrakooperativ Montessoriskola. Förskolepedagoger, grundskolepedagoger samt Montessoripedagoger som arbetar med läs- och skrivinlärning i de tidigare åldrarna, F-2, är de målgrupper vi intervjuat. Resultatet är att Pedagogen bör ha stor kunskap om olika metoder och teorier.

Syftet med vår studie var att undersöka några arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor där vi tidigare har gjort vår verksamhetsförlagda utbildning. På dessa skolor valdes sex lärare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. Lärarna intervjuades enskilt och vi använde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende på hur arbetslaget ser ut.

Syftet med denna studie var att undersöka om aktivitetsbaserad matematik förekommer i förskoleklasen. Undersökningen genomfördes i fem förskoleklasser, fyra av dessa i två småstadskommuner i södra Sverige och en på en svensk skola i Europa. Observationer användes som undersökningsmetod och observatörerna var okända för barnen i de observerade klasserna. Resultatet från undersökningen visade att aktivitetsbaserad matematik användes i tre av de fem förskoleklasserna. I en av de två förskoleklasser som inte visade något exempel på aktivitetsbaserad matematik, gav observationen information om att den fortsatta aktiviteten skulle innehålla matematik som var aktivitetsbaserad.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha läs- och skrivsvårigheter, vad det kan bero på, hur skolan kan agera och hur Pedagogen sedan kan hjälpa individen med sin inlärning när det kommer till att hantera text, antingen att själv skriva den eller kunna läsa den. När eleverna gör få framsteg trots stora hjälpinsatser leder det självklart till en enorm frustration hos eleven, föräldern men även Pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser från pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan Pedagogen få en större bild av individen och se såväl möjligheter som svårigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill säga som förklarar vad dyslexi är och vad det kan bero på utifrån de olika synsätt som finns. Jag har även använt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssätt som inriktar sig på läs- och skrivinlärning/träning och statliga utredningar såsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan. Jag har i min uppsats gjort en intervju med två specialpedagoger för att få en djupare förståelse för det arbetssätt som bedrivs i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utifrån intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats är det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knäcka läskoden..

Matematikundervisning på grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptäcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har även en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett särskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlärning. Pedagoger kommer emellanåt i kontakt med elever i inlärningssvårigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt Pedagogen kan agera för att underlätta för elever i inlärningssvårigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlärningssvårigheter i matematik.

Syftet med detta arbete var att utifrån tesen: ?För att kunna leva upp till styrdokumentens mål måste tysta elever tala?, undersöka om och hur tesen tar sig uttryck i Pedagogens dagliga arbete. Syftet var även att ta reda på hur Pedagogen arbetar med tysta elever, hur Pedagogen förhåller sig till de styrdokument som finns samt hur elever upplever den verbala aktiviteten i klassrummet. Med en tyst elev menar vi såväl elever som pratar lite och de som inte säger någonting alls. De metoder som användes vid undersökningen var intervju samt enkät.

Syftet med detta examensarbete är att få en förståelse av vad elever upplever som lustfyllt i lärandet, främst i ämnet matematik. Skolans uppdrag är att tillgodose varje elevs individuella förmåga till inlärning samt att väcka deras intresse. Undersökningar och teorier angående barns lärande pekar på att en varierande undervisning med olika inslag av estetiska och laborativa metoder ökar elevens lust och motivation till lärande. De frågeställningar vi ansåg vara relevanta inför vår undersökning är; hur upplever barn ett lustfyllt lärande (lärande där kreativa och laborativa metoder används)? Hur vill eleverna ha deras matematiklektion? Vilka undervisningsmetoder föredrar eleverna i matematik? I hur stor utsträckning använder Pedagogen lustfyllt lärande? Undersökningar genomfördes i årskurs 2 och årskurs 4 där observationer utfördes.

Viktiga egenskaper för att uppnå goda resultat med elever. Vad jag kan göra som pedagog..

Vårt syfte med denna studie är att se hur pedagoger som verkar inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till ämnesplanen på idrottslektionerna samt vilka ledarstilar som pedagogerna använder sig av. För att få fram ett bra resultat på detta utfördes det observationer på två stycken pedagoger. Detta kompletterades med ett samtal med Pedagogen innan och efter lektionen. Studien har klargjort för oss att det inte går att ge en pedagog en specifik ledarstil utan att det är föränderligt och att pedagogerna ändra sig beroende på olika klasser och situationer. Pedagogen använder den ledarstil som den känner fungerar bäst för den specifika situationen.

Pettersson, Emma och Svensson, Sara (2009) Vad sker i dialogen mellan pedagog och barn? En observationsstudie vid en förskola. Examensarbete 15 hp, Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola Denna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om vad som sker i dialogen mellan pedagog och barn på en avdelning vid en förskola i en mindre stad i Sverige. Studiens frågor var; Hur ser dialogen mellan pedagog och barn ut? Hur ser Pedagogen på dialogens betydelse? För att få svar på frågorna observerades en avdelning under en vecka med stöd av videokamera, även intervjuer med tre pedagoger på avdelningen genomfördes.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av när det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frågeställningar som har varit utgångspunkt för studien är vilka dilemman framträder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda på detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det råder en osäkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det är viktigt för Pedagogen att veta hur Pedagogen ska agera om det uppstår ett kritiskt läge. Det framkom även att förskolan är en miljö som är svår att hålla identitetsskyddad och att öppning och stängning av förskolan är kritiska moment utifrån en säkerhetssynpunkt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar Pedagogen ser med arbetssättet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av Pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att Pedagogens sätt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att Pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov.