Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka Pedagogers kunskaper och syn på betydelsen av modersmålet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i två kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio Pedagoger. Resultatet visar att Pedagogernas kunskaper generellt är goda kring hur värdefullt det är att ta tillvara på barnens modersmål för att främja andraspråket och för att stödja barnets självkänsla och identitet. Dock tyder resultatet på att det inte alltid är enkelt att ta tillvara på barnens modersmål. Det kan till exempel bero på att Pedagogerna upplever att barnen använder sitt modersmål för att utestänga andra barn ur leken eller menar Pedagogerna på att de själva måste kunna andra språk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten.

Bakgrund:Omsorgs- och rutinsituationer är viktiga hörnstenar i arbetet med de yngsta barnen på förskolan. Trygga miljöer där barnen och Pedagogerna samspelar betyder mycket för barnens utveckling, men hinner barn och Pedagoger interagera i den utsträckning som vore önskvärd? Om inte, vad är det då som hindrar dem? I vår studie ville vi ta reda på hur samspel sker inom ett av dessa områden och valde ut tamburen med av- och påklädning, som den arena vi ville undersöka närmare.Syfte:Vårt syfte med arbetet var att se hur små barns samspel ser ut och hur denna interaktion kommer till uttryck i tamburen. De frågeställningar vi valde var:? På vilket sätt uttrycker de yngsta barnen en vilja eller ovilja till samspel i tamburen?? På vilket sätt medverkar Pedagogen i samspelet mellan barnen?Metod:Vårt resultat bygger på en observationsstudie där vi valde att genomföra videoobservationer på en avdelning vid fem olika tillfällen och samtidigt komplettera dessa genom att skriva ner vad vi såg för hand.

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på Pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre Pedagoger och tre föräldrar på en förskola.

Karlsson, Jörgen & Huqi, Migena (2013). Den manliga Pedagogens roll i förskolan ? en studie om manliga Pedagoger i förskolan. Malmö: lärareutbildningen Malmö Högskolan. Det är för få män i förskolan, barnen behöver manliga förebilder. Detta är ord som inspirerat oss till att skriva detta arbete.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka Pedagogers kunskaper och syn på betydelsen av modersmålet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i två kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio Pedagoger. Resultatet visar att Pedagogernas kunskaper generellt är goda kring hur värdefullt det är att ta tillvara på barnens modersmål för att främja andraspråket och för att stödja barnets självkänsla och identitet. Dock tyder resultatet på att det inte alltid är enkelt att ta tillvara på barnens modersmål. Det kan till exempel bero på att Pedagogerna upplever att barnen använder sitt modersmål för att utestänga andra barn ur leken eller menar Pedagogerna på att de själva måste kunna andra språk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten.

Ny statistik från Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan består av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi läsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska värna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsägelsefullhet i hur man ser på varje barns rätt att utvecklas när man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, där storlekarna kanske hindrar det Pedagogiska arbetet.

Vårt arbete riktar in sig på hur skolor och Pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska händelser som kan drabba någon på skolan eller någon nära anhörig till en skolelev. De frågeställningar vi försöker besvara i arbetet är: Vilket stöd i handlingsplanen har Pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska händelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstå hos barn när de drabbas av traumatiska händelser? Vad kan det stå i handlingsplanerna? Använder Pedagogerna handlingsplanen? Vi har intervjuat Pedagoger för att ta reda på hur de hanterar klassrumssituationen när sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkät fråga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angående dessa frågor. De frågor som ställts har utgått från följande händelser: elevs förälder eller syskon går bort, elev i klassen avlider eller en lärare på skolan dör.

Den här studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg är stort och svårt att förstå. Syftet med studien är att undersöka vilken beredskap några Pedagoger i förskolan känner att de har när det gäller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin närhet. Vidare är ett syfte att skapa en bild av hur man som Pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlätta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd Pedagoger känner att de har för att hjälpa barn i sorg.

Undersökningen redogör för hur fem Pedagoger och en specialPedagog i förskolan resonerar kring utagerande barns svårigheter och behov. Den belyser även hur Pedagogerna arbetar för att stödja utagerande barn. Undersökningen har ägt rum på två förskolor, i två olika kommuner genom kvalitativa intervjuer. Utifrån den litteratur jag tagit del av är tidiga insatser mycket vikigtiga eftersom barnen riskerar att hamna i ytterligare svårigheter när de blir äldre. I skolan kan det röra sig om skolk och svårigheter med kompisrelationer men även risk för att hamna i kriminalitet och drog- och alkoholproblem.

Syftet med detta arbete är att undersöka Pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda på vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på Pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna Pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att Pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska begrepp är beroende av hur ofta Pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska begrepp.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhåller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgå från barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. Läroplanen betonar också det sociala samspelets betydelse för lärande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en Pedagog, och därmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. Därför är det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollärare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur högläsning sker i fyra olika lässituationer i förskolan. Utifrån högläsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets språkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sådana praktiker. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är det sociokulturella perspektivet som innebär att lärandet är en social och kommunikativ process där språket är ett viktigt redskap för lärande. Inställningen är också att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets språk. Dessa begrepp löper därmed som en röd tråd genom uppsatsens alla delar.

I den här studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och användas i relation till Pedagogisk handling. Hur Pedagogens syn på trygghetsbegreppet kan visa sig i lärandesituationen mellan barn och Pedagog. Intresset för begreppet trygghet växte fram från egna minnen från vår första tid i skolan då vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lära. Med hermeneutiken som forskningsansats används och problematiseras vår egen förförståelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lärande.

I gymnasiets fysikkurser ingår som ett moment att eleverna ska planera, genomföra och utvärdera experiment. I dagligt tal kallas detta för ?laborationer?. Under min tid som lärare har jag vid flera tillfällen noterat att de mål man som Pedagog ställt upp avseende laborationerna ofta uteblir, eller åtminstone inte uppfylls helt och hållet. Man kan tänka sig en rad orsaker till detta.

Studien handlar om verksamma Pedagogers syn på högläsning. Med högläsning avser vi när Pedagogen läser högt ur en text, en bok eller ett läromedel. Bakgrunden till studien var att få reda på hur Pedagogerna använder sig av högläsning i undervisningen då vi genom egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vår lärarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som Pedagog ska kunna motivera alla val man gör gällande all undervisningstid. Vårt intresse för högläsning väcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lär sig läsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur. Syftet med studien var att ta reda på Pedagogernas intentioner med att använda högläsning i sin undervisning och vad de grundar sina val på.