Att tala inför andra är för de allra flesta både nervöst och svårt. I skolan ställs krav på elever att de ska vara goda talare. Vad händer om eleverna inte har de rätta förutsättningarna och kanske rent av lider av talängslan? Genom att undersöka fenomenet talängslan, som är något långt mer än bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktär. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för elever med talängslan i skolan och hur man som Pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling.

Studiens syfte är att försöka förstå uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som Pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frågeställningar blir följande: Vad finns det för intresse hos Pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar Pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar Pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den här undersökningen bygger på fyra verksamma fritidsPedagogers syn på sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av Pedagogerna har fritidsPedagogsutbildning och en är utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgår från ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhällets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag på en dialogPedagogik som praktisk tillämpning i det Pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien består av enskilda intervjuer med Pedagogerna i verksamheten utifrån en kvalitativ metod som fokuserar på ett inifrånperspektiv, studien bygger på tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet.

BAKGRUND: En förutsättning för att barnet skall få ut så mycket som möjligt av sinförskoletid är att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vår bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I läroplanen står detatt föräldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i föräldrars liv och vad tycker de att den ärtill för? Ges det möjlighet för föräldrarna att bli insatta i läroplanen?Vet föräldrar att det handlar om så mycket mer än bara barnpassning?SYFTE: Hur ser föräldrar på förskolans roll och dess uppdrag både för sigsjälva och i samhället?METOD: Undersökningen baseras på enkäter som lämnades ut till föräldrarnapå tre olika förskoleavdelningar. Vi lämnade ut 100 stycken enkäteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns Pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa Pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den Pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos Pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till Pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en Pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie.

Syftet med studien är att ta reda på vad som skapar en god och inkluderande atmosfär sett utifrån ett Pedagog- och barns perspektiv. Ett av målen med studien är att kunna förmedla kunskap och ge läsaren en ökad förståelse för hur den psykiska miljön i förskolan påverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien är baserad på kvalitativa enkäter som delats ut till Pedagoger och barnintervjuer med barn i åldrarna fem-sex år har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jämföra Pedagogernas perspektiv med barnens syn gällande atmosfären i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrån teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfär. Pedagogernas uppfattningar utifrån enkätundersökningen skiljde sig men stämde också överens med barnens föreställningar.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

I denna studie problematiserar vi iPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis iPaden. Detta intresse har de medverkande Pedagogerna i vår studie tagit vara på i arbetet med att stödja och stärka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien är att problematisera iPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. Utifrån detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrågor.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den Pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Syftet med studien är att utifrån begreppet bildskapande studera hur bild används som Pedagogiskt verktyg på tre olika typer av förskolor. I inledningen beskrivs att bild har fått stå tillbaka i jämförelse med de förstärkta målområdena som matematik, naturvetenskap och teknik. En kvalitativ metod används där nio Pedagoger intervjuas. De valda frågeställningarna är: Hur uppfattar Pedagoger att de arbetar med bild i förskolan? Hur motiverar Pedagoger bild i verksamheten, det vill säga är några specifika lärmål kopplade till metoden? Hur definierar Pedagoger bild, det vill säga vad (hur), med vilket material arbetar barnen med då? Hur tänker Pedagoger kring sin egen roll i barns bildskapande? Är det några skillnader hur olika typer av förskolor arbetar med bild?  I resultatet framkommer det att majoriteten av Pedagoger arbetar med bild i förskolan samt att de kopplar bild till det fria skapandet i förskolans verksamhet vilket innebär att barn har tillgång till material och skapar på egen hand.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som eleverna borde få med sig.SyfteSyftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller specialundervisning. Med särskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan Pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever på sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg.

SAMMANFATTNINGPia Carlsson & Carina Lindström"- Hoppsan, här fick jag en timme, vad ska jag göra då?"En undersökning om hur förskollärare tar tillvara tiden med och utan barn."- Oops, here I was given an hour, what should I do?"A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children.Antal sidor: 39Vi har båda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo år och i vår profession samt på våra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra Pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska räcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna något som stän-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollärare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker även oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, där "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". Därför ville vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till tid och deras syn på syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete.

Denna studies syfte är att ta reda på hur Pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet Pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var:Hur tolkar Pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen Pedagogisk dokumentation?Vad är meningsfullt att dokumentera?Vad är det som gör att man kan arbeta med Pedagogisk dokumentation?För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika Pedagoger och forskare inom Pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med Pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet Pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som Pedagog har. Förskolans Pedagoger använder sig av Pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Syftet med studien var att beskriva, analysera och förstå hur Pedagoger i förskolemiljö, arbetar inomhus med att stödja barns språkutveckling. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer och litteraturstudier. I vår studie intervjuades fyra verksamma Pedagoger på fyra olika förskolor i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet i denna studie visade att informanterna har haft språkutveckling i åtanke när de utformat den fysiska miljön på förskolan. Informanterna nämner dock inte ofta möblering som en viktig faktor, utan istället ligger fokusen på att det ska finnas tillgång till sociala mötesplatser där barn kan utföra gemensamma aktiviteter.