Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman: högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del i barnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur verksamma Pedagoger i förskolan ser på barns språkutveckling och att undersöka vad utvalda Pedagoger anser är viktigt för att barnen i verksamheten ska utvecklas språkligt. Uppsatsen baseras på sex intervjuer med Pedagoger på två olika förskolor som ligger placerade i områden där miljön utgörs av fristående villor, skog och mark. Avsikten är att ta reda på vad just dessa informanter anser och att sedan sammanställa informationen på så sätt att likheter och skillnader kommer fram. Resultatet av undersökningen visar att verksamheterna på förskolorna är väl grundade i styrdokumenten men att lika stor vikt läggs vid att anpassa arbetet efter de barn som finns representerade i gruppen. Vardagssamtal är det som ses som det viktigaste för att barnens språk ska utvecklas och att man som Pedagog har en medvetenhet i sitt sätt att samtala med barnen.

Att lära sig att läsa är att stegvis öppna dörrar mot nya världar, nya upptäckter och nya kunskaper. Sagans underbara värld är enligt mig en av portarna som kan öppnas för en magisk färd mot förmågan att kunna läsa och uttrycka sig i skrift. I fantasins och sagans värld kan vad som helst hända vill jag hävda. Jag har i detta arbete valt att fokusera på Pedagogens syn på sagan som Pedagogiskt verktyg för barns språkutveckling. Använder man sig av sagan och i så fall på vilket sätt? Tidigare forskning har visat att sagan ofta i samband med leken stärker barnens språkutveckling.

Syftet med studien var att jämföra några Pedagogers uppfattningar om sitt arbetssätt och om barns lärande och utveckling i åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med Pedagoger som arbetar på tre olika förskolor med olika ålderssammansättningar. Materialet analyserades utifrån en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssätt var att Pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens ålder och utvecklingsnivå skapar möjligheter för det egna arbetssättet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lärande och utveckling var att barn lär av att vara tillsammans samt att gruppsammansättningen utgör möjligheter för barnens lärande.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma Pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma Pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som Pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Denna studie handlar om datoranvändande på förskolan och är baserad på fyra kvalitativa intervjuer på tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolePedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete är att undersöka användningen av datorer som ett Pedagogiskt redskap på förskolor. Studiens frågeställningar är: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer på förskolan?, Vilka innehåll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgång till?, Vilka möjligheter och hinder finns gällande datoranvändande för Pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. Vår frågeställning består av fyra frågor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? På vilket sätt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen påverka temats riktning? Bemöter Pedagogerna i vår undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill säga, pratar Pedagogerna till barnen eller med barnen? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av Pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass där Pedagogerna är verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet därför kommer vi att jämföra förskoleklassen med skolan i vårt arbete. Tidigare forskning har hämtats från bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, Säljös sociokulturella perspektiv med mera.

I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som Pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur Pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur Pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner Pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av Pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om Pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa Pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa Pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver Pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att Pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som Pedagog lär ut denna kunskap.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Studiens syfte var att undersöka hur Pedagoger i förskolans yngre åldrar (1-3 år) arbetar talspråksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts så mycket forskning på små barns talspråksutveckling; sådan forskning har snarare handlat om de äldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har använt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i två delstudier, för att därigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, på två olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollärare var. Den intervjuade förskolläraren var också den som observerades i samlingarna.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur Pedagoger i förskolan resonerar kring användningen av portfolio i den praktiska verksamheten. Syftet är även att analysera vilken funktion berörda Pedagoger anser att portfolion har. I studien har vi använt oss av kvalitativ undersökning genom enkäter. Vi har utfört studien bland frivilliga förskolor som arbetar med portfolio. I uppsatsens bakgrund behandlas litteratur som beskriver hur Pedagoger kan arbeta med portfolio, det vill säga sådant som rör portfolions syfte, innehåll, verktyg och arbetssätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och på vilket sätt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och får möjlighet att använda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och den teoretiska bakgrunden utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna på förskolor är vanligtvis spontana och initieras av både vuxna och barn. Förskollärarna är positivt inställda till musik men det förekommer en osäkerhet om den egna kompetensen inom ämnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lära sig något annat, och inte som ett mål i sig. Förskollärarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgång till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Förskolans miljö är en viktig del i förskolans verksamhet och vår studie undersöker hur Pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen är vårt antagande om att Pedagogernas sociala representationer påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vår uppfattning är att förskolans läroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur Pedagoger bör sträva mot målen i förskolans läroplan och därmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att Pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och därmed även barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Undersökningen är baserad på tre olika fokusgruppsintervjuer med Pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra Pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. Vår studie visar att Pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna.