BAKGRUND:Konflikter kan både vara negativa och positiva, beroende på hur man hanterar dem. Konflikter är en viktigt och naturligt del av livet. Det är betydelsefullt att hantera och lösa konflikter där alla inblandade parterna känner sig nöjda. För att kunna förebygga konflikter mellan barnen krävs det en god kommunikation och att det finns vuxna tillgängliga som goda förebilder. Som Pedagog är det viktigt att hjälpa och stödja barnen när de hamnar i konfliktsituationer.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka Pedagogens arbetssätt med konflikter och konflikthantering mellan barnen i förskolan respektive förskoleklassen.

Syftet med studien var att få en djupare inblick i hur ensemblePedagoger ser på Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsåg att få djupare inblick i olika förhållningssätt som ensemblePedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebär. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.Vi anser att vi har fått en bredare ingång i ämnet genom att alla Pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn är att de undervisar i ensemble på folkhögskola. I undersökningen använder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar på våra frågor.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och Pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och Pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om Pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar Pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Under våra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om Pedagoger i förskolan på ett medvetet sätt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om Pedagoger på två förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hur Pedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktär.

Det här examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie som har som syfte att ge en förståelse för hur Pedagoger uppfattar att små barns språkutveckling påverkas av böcker och framförallt av vilken sorts språk som används i böcker. Vi har delat upp syftet i tre olika forskningsfrågor som infattar vad Pedagogerna anser om småbarnsspråk i litteratur, hur de använder sig av litteraturen och till sist hur det påverkar barns språkutveckling. Vi har noterat att många böcker som vänder sig till små barn inte har en korrekt eller fullständig svenska i sin text, de använder sig av så kallat småbarnsspråk. Vi har också frågat Pedagogerna hur de använder sig av litteraturen i barngruppen.Vi har intervjuat fem olika Pedagoger med olika erfarenheter och arbetsplatser. Sedan har deras uppfattningar jämförts med vad tidigare forskning om små barns språkutveckling samt forskning om småbarnslitteratur visar.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att Pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och Pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en Pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag.

BAKGRUND:Att känna trygghet samt att våga visa sina känslor och kunna sätta ord på dem är viktigt förbarn. Om Pedagoger i förskolan lär barnen att samtala om känslor som till exempel rädslaredan tidigt i barndomen kan det leda till att det blir naturligt för barnen att tala om dennakänsla även när de blir äldre. Som Pedagog är det viktigt att ha kunskap om vilka rädslor somkan finnas vid olika åldrar och hur barnen gör vid rädsla. I läroplanen för förskolan står detbland annat att barn ska kunna känna trygghet samt ges möjlighet att uttrycka och bearbetasina känslor.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad pojkar och flickor i åldern 3-5 år är rädda för och vad de görvid rädsla.METOD:Undersökningen omfattar 19 kvalitativa intervjuer. I vår undersökningsgrupp har barn iåldrarna 3-5 år från två olika förskolor ingått.RESULTAT:Resultatet som vi kom fram till visade olika rädslor som fanns hos barnen i dessa åldrar ochhur de gjorde vid rädsla.

Studien avser att undersöka vilken funktion Pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur Pedagoger uppfattar begreppet Pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av Pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att Pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för Pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

Den här uppsatsen handlar om förutsättningar för skapande verksamhet för barn i årskurs 1 och 2 samt på fritidshem i Stockholmstrakten. När och hur används skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berättelser eller som hjälp att lättare förstå basämnen. Eget skapande, mest i form av teckning används som något att göra i väntan på att lärare ska komma eller för att vänta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frågeställning har varit vilka förutsättningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

Jag har valt att fördjupa mig i den nya läroplanen för förskolan, (Lpfö98 reviderad 2010). Här kommer jag att belysa inflytande och delaktighet ur ett föräldraperspektiv samt ur ett Pedagogperspektiv. Detta genom att göra kvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om hur mycket och vad föräldrarna vet om läroplanen för förskolan. Jag anser att detta är en viktig aspekt då vårdnadshavare enligt läroplanen ska vara delaktiga i verksamheten och kunna påverka denna. För mig som blivande Pedagog är det då viktigt att först ta reda vilken information föräldrar fått kring den nya läroplanen som började gälla 1 juli 2011 samt hur Pedagogerna i verksamheten arbetar för att etablera en föräldrasamverkan.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad den nya utbildningen ? Grundlärare mot fritidshem ? innebär för aktiva inom verksamheten, vilka förändringarna är och om de är välkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om både utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som är annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra Pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förändras.

Studien syftar till att undersöka verksamma Pedagogers syn och förhållningssätt till barns lekar, både de onda och de goda lekarna. Skillnader mellan Pedagogernas roller beroende på barnens ålder undersöks även. Undersökningen genomförs genom intervjuer och observationer på två förskolor med sex Pedagoger. Analysen utgår från de sociokulturella perspektiven där Pedagogernas tal om och handlingar i leken kategoriseras och jämförs. Resultatet visar att Pedagogernas förhållningssätt till leken och vilka roller de intar varierar beroende på vad barnen leker.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik i grundskolans senare år, utifrån ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgång samlat på sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka få en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras på intervjuer med tre pojkar, en i år åtta och två i år nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stämmer väl överrens med litteraturstudierna inom ämnet. Informanterna återger liknande bilder av lektionerna, först genomgång vid tavlan sedan enskild färdighetsträning i böckerna.

Jordens framtid är något som bekommer var och en. För att jag som Pedagog ska kunna utgå från mina elever vid planering av undervisning är det viktigt att jag är medveten om hur de tänker sig jordens framtid. Tror eleverna på en hållbar utveckling, är eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den här studien är att ta reda på hur eleverna tänker kring jordens framtid. Frågeställningarna som använts gäller hur eleverna tänker på framtiden och om de själva känner något engagemang för att gynna en hållbar utveckling.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i gymnasiet.

BAKGRUND:En måltid är en situation på förskolan där barnen sitter tillsammans med en Pedagog. Vi ärintresserade av att veta om och hur dessa tillfällen utnyttjas medvetet av Pedagogen.Läroplanen för förskolan (Skolverket 2006) beskriver att omsorg, fostran och lärande skaknytas samman och vi undersöker hur det sker vid måltiden. Forskning som belyser lärande iomsorgssituationer presenteras. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som ilärandet betonar samspelet och kommunikationen med andra.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur Pedagoger uppfattar barns lärande kringmåltiden.METOD:Kvalitativ metod genom intervju har använts för att besvara syftet. Åtta Pedagoger från fyraolika förskolor har intervjuats.RESULTAT:Alla Pedagoger i undersökningen uttryckte att det sker ett lärande för barnen vid måltiden.Bordsskick var en viktig del av lärandet och Pedagogen stöttade och uppmuntrade barnen attlita på sin egen förmåga vid måltiden.