Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i Pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande Pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en Pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många Pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar Pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur Pedagoger använder sig av detta.

Sammandrag Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en Pedagog kan arbeta med den inledande läs- och skrivinlärningen och hur eleverna upplevde läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte använde jag mig av två frågeställningar: ? Hur arbetar Pedagogen med läs- och skrivinlärning ? Hur upplever eleverna arbetet med läs- och skrivinlärning? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkätundersökning. Jag observerade Pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. Därefter genomförde jag en formell intervju med Pedagogen.

Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för Pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning.Som Pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar.

Examensarbetets syfte var att undersöka om och hur förskolePedagoger kan stärka barn till att få en god självkänsla. Studien redogör också för vad självkänsla och självförtroende är. För att få svar på frågeställningarna "kan förskolePedagoger hjälpa barn att få en god självkänsla?" och "hur bär de sig i så fall åt?" har observation och intervjuer gjorts på en förskola vars policy fokuserar på att stärka barns självkänsla. Utifrån intervjuerna har tre teman tolkats fram: tema 1Självkänsla och självförtroende, där begreppens innebörd behandlats, tema 2 Pedagogernas förhållningssätt, hur har Pedagogerna tänkt kring sitt eget beteende? och tema 3 Pedagogernas arbetsmetod, inom vilket Pedagogernas arbetssätt redovisats.

Syftet med denna c-uppsats var att studera användningen av matematik i förskolan och undersöka vilka kontexter som påverkar Pedagogerna att använda matematik i den dagliga verksamheten. I undersökningen besvarade 52 Pedagoger från fyra förskolor i en mellansvensk kommun enkäter. En Pedagog från förskola, en föreståndare samt en lärare i skolans tidiga år deltog i intervju. Insamlad data analyserades mot teorin att det krävs att flera del-kontexter uppfylls för att nå en meningsfull innebörd i att använda matematiken i förskolan. Det visade sig att det som påverkade dessa Pedagoger mest, vad gäller att använda matematiken i vardagen, var kollegornas inställning till området i fråga samt kompetensutveckling inom detsamma.

Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar på elevers audiovisuella förmåga. Dagens skola kräver andra redskap av dig som Pedagog än vad gårdagens skola gjorde. En förändring som innebär många nya inlärningsmetoder som både kan vara positiva och negativa då kunskap om dessa kan vara bristfällig. Film är idag ett ledande medialt verktyg som kan användas till att öka elevers historiska kunskaper och intressen.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att främja en god elevhälsa. Vi har utgått från styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer på tre olika skolor. Från varje skola intervjuades en rektor och en lärare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hälsa egentligen är.

My purpose with this study was to research how a few teachers work with the children in preschool class to achieve a group that the children feel safe and comfortable with. Every human being has got the need to feel safe and with this study I want to illustrate the importance about working to achieve safety for children in preschool class, and environment that is new to them. In order to try to get answers to my research questions I have interviewed five preschool class teachers. The results showed that the teachers work in a way that makes the children feel safe by helping them establish the daily routines and common rules for the preschool class. They also let the children in the preschool class get to know each other and other children in the school by play and shared activities.

Skolans engagemang inom dyslexi- Hur ser verksamma Pedagoger på sin kunskap om dyslexi? är ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra Pedagoger och två rektorer på tre olika skolor har om dyslexi. Arbetet undersöker även vilka insatser skolorna sätter in för att hjälpa eleverna. Syftet med arbetet är att ta reda på hur verksamma Pedagoger ser på dyslexi samt hur de arbetar med de elever som får denna diagnos Frågeställningarna vi valt att använda är Hur ser verksamma Pedagoger på deras kunskaper kring dyslexi? När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med dyslexi och hur tillämpas de? Det finns mycket forskning på ämnet dyslexi.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärarna ser på barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts på två frågeställningar:? Hur ser förskollärarna på inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollärarna att barnen ges bäst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien är semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskollärarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollärare på två olika förskole-områden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika områden i samma kommun.Resultatet visar att förskollärarna ser på inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollärare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med både inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollärarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfället, vad den barngruppen behövde..

Denna uppsats behandlar hedersproblematik där unga kvinnors röster är i fokus. I uppsatsen berättar fyra respondenter som själva levt eller fortfarande lever med hedersproblematik om sina liv och sina erfarenheter. Respondenterna har alla levt ett liv med inslag av hot och våld. De har begränsats i sin vardag och levt med en hotbild från den egna familjen. Även två skolkuratorer har intervjuats.

Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande som finns i den fria leken för treåringar på förskolan. Studien vill också synliggöra Pedagogens roll för att öka barnens möjligheter till lärande genom den fria leken. Metoden för studien har varit att samla in empiri genom videoobservationer. De deltagande barnen observerades i den fria leken och därefter kategoriserades och analyserades datamaterialet. Det insamlade materialet analyserades i förhållande till såväl ett psykologiskt, biologiskt perspektiv på lek som ett socialt, kulturellt perspektiv.

Författare: Git-Marie Nilsson och Annika Lindholm Titel: God morgon genus! Hur vi möter barnen ur ett genusperspektiv Uppsatsen är skriven utifrån ett genusperspektiv. Intresset för genusperspektivet väcktes i en kurs på Malmö högskola genom läsning av ?Lilla genushäftet? som är skrivet av Maria Hedlin. Undersökningen i uppsatsen genomfördes på en förskola genom att titta på mötet på morgonen, mellan Pedagog och barn, ur ett genusperspektiv. Syftet med undersökningen var att studera om och hur genus skapas i förskolan.

Syftet med examensarbetet är att undersöka Pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i Pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma Pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av Pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga Pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.