The aim is to find out how teachers apply the knowledge they get from mathematics pilots in preschool and from mathematics developer in the municipality, as well as how they work further towards the children with mathematics.The study is based on qualitative interviews with two teachers, one mathematic pilot and one mathematic developer. I used the semi-structured interview questions.The results show that teachers believe that mathematics pilots will inspire the teachers in their work with mathematics in preschool. One of the teachers who were interviewed said:?Mathematics pilots should be those that have the strongest glasses and coming up with new ideas and they push the rest of the teachers in their work with mathematics in relation to children in preschool?.The teachers use the correct terms for mathematical concepts with the children. They also stressed how important it is to point out to the kids that it is mathematics that they are doing.The conclusion of the study is that the teachers agree that it is their approach towards the children that is important and how they can lead the children?s interest of mathematics forward.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramaPedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är:Hur används begreppet lek av dramaPedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramaPedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramaPedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramaPedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män.

Detta arbete har undersökt Pedagogisk dokumentation och har fokuserat på reflektion, då det är en del av vad som gör att dokumentationen blir Pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gå till. Arbetet har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade på vad barnen gjorde och sa, utan även tingen omkring barnen. Tingen sågs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod användes videoobservationer, som användes för att samla material vid fem olika tillfällen.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan Pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar Pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och Pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Denna undersökning berör högläsning som verktyg i förskolan. Vi väljer att se på högläsning ur ett barnperspektiv. Syftet är att jämföra detta med andra perspektiv, som till exempel Pedagogperspektivet, för att upptäcka eventuella likheter och skillnader samt hur de står i relation till varandra. Vår frågeställning är: Hur upplever barn högläsning? Vi har avgränsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femårsåldern.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda på hur förskolan anpassar lärandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK används vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten är observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? Pedagog.

Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lärandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundläggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lärandemiljö. För att undersöka detta har jag använt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in på två fritidshem i två olika kommuner.

Uppsatsen belyser ämnet saga, och arbetet med sagan. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning sagoundervisning används i förskolan och skolan och i så fall hur? I uppsatsen sker en kort genomgång av vad en saga är för något och hur den kan användas i undervisning. Läroplanerna lyfts fram för att visa vad en Pedagog ska arbeta efter och vilka mål som ska uppfyllas. Därefter följer en teoretisk genomgång av vad tidigare forskning pekar på är sagans vinnings områden.

Syftet med undersökningen var att belysa skolgårdens konflikter sett ur ett Pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes på två stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktär. Metoderna var observationer av skolgårdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra Pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstår på skolgården oftast är av liten karaktär, där inte så stora åtgärder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom också att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma.

I denna studie undersöktes hur man som Pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan använda sig av. Materialet är framtaget med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar på två frågeställningar: 1) Hur bemöter Pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssätt/metoder används för att främja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem Pedagoger och det framgick att de alla hade ungefär samma uppfattning om hur man som lärare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga Pedagoger poängterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta är de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansåg att barnen mår bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien är att Pedagogen bör utforma en strukturerad läromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och må bra i vardagen.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Pedagoger på förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta områdena är inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav på fyra förskolor, samt en jämförelse av två traditionellt kommunala förskolor och två förskolor med WaldorfPedagogisk inriktning. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer med en Pedagog från varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom Pedagogerna har jag fått information om barnens lek. Mitt resultat är att Pedagogerna inreder för att sänka ljudnivån, ha olika vrår för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att få vara ifred.

Syftet med denna studie är att belysa tre Pedagogers inställning till sitt jämställdhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jämställdhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nå fram till syftet har två frågeställningar utformats. Både observationer och intervjuer har använts som metod för att få svar på frågeställningarnaoch för att nå fram till syftet. Studiens fokus är att undersöka vad som händer i mötet mellan Pedagog och barn i lämningssituationen samt att belysa om Pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att Pedagogerna inte gjorde skillnad när de hälsade på flickor och pojkar, de hälsade välkomnande och positivt på alla barnen.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en Pedagog kan använda sig av musik och rörelse i läs och skrivundervisningen. I förskolans värld är musik och rörelse vanligt förekommande i språkutvecklande syfte, men när barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det språkutvecklande arbetet går mycket ut på att lära sig läsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren träning i läsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra Pedagoger, en rytmikPedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som är en del av WaldorfPedagogiken, en MontessoriPedagog och en som arbetade på en vanlig kommunal skola utan särskild Pedagogisk profil.

Genom denna undersökning ville vi ta reda på hur man som Pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhusPedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleåldern ska få ett naturligt förhållningssätt gentemot naturen. Vårt arbete kring utomhusPedagogik och hur man kan använda den som metod i förskolan grundar sig på tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhusPedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fått kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lärande genom att använda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt är att barnen befäster sina kunskaper genom konkret inlärning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlärning och utveckling arbetar Pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen.

Syfte Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra Pedagogers livsvärld i relation till fenomenen hur Pedagoger hanterar utmaningen med utagerande barn i sin grupp samt hur Pedagogers erfarenhetsbaserade lärande tar sig uttryck i arbetet med utagerande barn. Studien söker svar på följande frågor:? Vilka faktorer kan leda fram till en vändning i arbetet med utagerande barn?? Vad är det som medverkar till att Pedagoger utvidgar sin handlingsrepertoar i arbetet med utagerande barn?? Vilka strategier och Pedagogiska redskap upplever Pedagogerna bidrar till att utveckla förmågan till samspel hos barn med utagerande beteende?MetodStudien tar sin ansats ur livsvärldsfenomenologin. Livsvärlden kan beskrivas som den värld i vilken vi lever och är involverade i. Människans livsvärld synliggörs genom dess handlingar och vardagsliv.