Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidsPedagoger ser på statusen i yrket. Frågeställningarna har utformats på ett sådant sätt att de ska besvara båda hur fritidsPedagoger ser på sin yrkesstatus samt hur de anser deras yrkesstatus konstrueras. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och samtliga informanter upplever att deras yrkesstatus är låg. Det finns olika skäl till varför informanterna anser detta men fyra aspekter återkom: lön, utbildning, yrkestiteln och dåliga kunskaper om yrket. FritidsPedagogerna upplever att den låga yrkesstatusen beror på att de har låga löner i relation till lärarna, de upplever att det finns låg kunskap om fritidsverksamheten och det viktiga Pedagogiska arbetet fritidsPedagoger utför.

The tablet is a new IT-tool which have started to get introduced into school, but research is still missing and especially in the pre-school environment. The purpose with this study is to investigate teachers uptake, how they use the tablet in everyday Pedagogy work as well as the organizational conditions that that facilitate and hinders. Through my observations and interviews in a Swedish K-5 school I have found that the teachers find tablets more appealing to use in comparison to computers. These findings are partly supported by Davis et al.?s (1989) TAM-theory who considers there to be three types of aspects that affect the way individuals adapt to technology.

Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och Pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från Pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att Pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att Pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter.

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur Pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många Pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många Pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som Pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning.

Den här uppsatsen behandlar vad det innebär att vara KME-Pedagog i förskolan och hur denna roll förhåller sig till en officiell bild av ämnet KME. Syftet med uppsatsen är att jämföra den officiella bilden av huvudämnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-Pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har använts i undersökningen och sex Pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jämförts med hur ämnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudämnet KME är. Resultatet visar på att förskolans ramar och miljö har stor inverkan på i vilken mån Pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar.

The purpose of this thesis is to gain insight into educators? views and work with circle time in preschool. To find out, I have referred to the following questions: How is your circle time performed in preschool? What objectives have teachers with the circle time? What impact has your circle time for the children in preschool?I have chosen to carry out qualitative interviews with three preschool teachers. After the interviews, I compared the educators? response to previous research.The survey shows that the circle time is one of the day´s highlights for preschool children.

Syftet med studien är att undersöka hur bekräftande av barns hemkulturer i förskolan kan tänkas påverka barns identitetsskapande och förståelse för allas lika värde. Kvalitativa intervjuer med Pedagoger är den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer använts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att Pedagogerna använder sig av flera medvetna strategier för att bekräfta barns hemkulturer på förskolan. Samtliga deltagare beskriver Pedagogens förhållningssätt som en del i strategierna. För att stärka barnets identitet menar Pedagogerna att barnet behöver få känna sig stolt över sin bakgrund.

Detta arbete ämnar undersöka hur Pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Vilken litteratur väljer Pedagogen att använda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras på intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga Pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det är viktigt att barnen får tillgång till litteratur och högläsning både hemifrån och ifrån skolans verksamhet. Syftet och tillvägagångssätten varierar och skiljer sig dock lite åt. Några generella mönster går att utläsas av intervjusvaren.

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad Pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot Pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden.

This paper is an examination of how you as Pedagogue can strengthen students self-esteem. I have acknowledge that there are possibilities to do this by the art of dancing. I want to with this paper to give a deeper understanding that shows of how you as a Pedagogue can strengthen students self-esteem by using dance at junior level. To answer this question I have used this questions:- Can dance strengthen students self-esteem by the art of dancing and if that is so how can this be done?- What Pedagogical attitude can be to an advantage when the goal is to strengthen students self-esteem.I have chosen to use ten qualitative interviews which brings up my questions at hand.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av hur Pedagoger på tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus på problemlösning, för förskolebarn i åldern fem år. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre Pedagoger från var sin förskola. Även löpande observationer har gjorts på de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus på problemlösning finns överallt under hela dagen på förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt vilket är betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift är att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen på ett roligt och lustfyllt sätt.

I denna uppsats behandlas frågor om vilka orsaker som gör att det uppstår konflikter mellan förskolebarn och hur de hanterar konflikter. Tanken är att rapporten ska vara behjälplig för Pedagoger i arbetet med barns konflikthantering. Den här undersökningen har gjorts med hjälp av observation under lek där barnens filmades. Resultatet visar att det finns flera orsaker för barnens konflikter. Dessa orsaker handlar bland annat om leksaker och dess roll samt lekens handling.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma Pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma Pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde.

This qualitative study is aimed to find out how teachers at one preschool relate to influence and boundaries. This has been carried out through qualitative interviews whose contents have been analyzed and processed. The theoretical framework of the study is the philosophy of John Dewey derived from Pragmatism, where thought and action is seen as one where the child needs to try and experiment to learn. We are two authors who stand for this study in which we both were present at all times for the interviews.The interviews revealed that teachers believe that influence is important for children's self-esteem, to become a good citizen of the community and to learn that certain things are expected. It also emerged that influence combined with boundaries is seen as very important.It appeared that the teachers look at influence in preschool in three different ways - influence here and now, influence in the future and influence for the children self-esteem.

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen är att med hjälp av ett test se om eleverna, i årskurs 1 på gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som står beskrivet i Lgr11 för skolår 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att på 50 elever göra 2 tester med ett intervall på 2 veckor, där 24 av de 50 eleverna fått använda ett matematikspel för att se om kunskapsförbättring uppnåtts. Det första testet har även använts för att få en inblick i hur elevernas matematikkunskaper är. En enkätundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som använt spelet. Resultatet visade att eleverna som använt spelet gjorde en större progression än de elever som inte haft tillgång till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krävs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolår 9. De flesta elever var positivt inställda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur då flertalet författare menar att om man som Pedagog kan hitta andra former än läroböckerna kan detta öka motivationen till lärande. .