Vårt examensarbete belyser hur betydelsefull leken är för barnet i förskolan och att det krävs utrymme för att den ska utvecklas och skapa mening. Våra huvudfrågor är följande: Hur tänker förskolePedagogen angående vilket utrymme leken ska få i förskolan?På vilket sätt kan förskolePedagogen inspirera till lek?För att nå ett resultat använde vi oss utav kvalitativa intervjuer, där vi skribenter intervjuade sju stycken förskolePedagoger på olika förskolor i en kommun i Blekinge. De teman som framkom i resultatet var: Lek och lärande går hand i hand, Utrymmet påverkar leken, Miljön en inspirationskälla och Inspirera utan att ta över. I resultatet av den kvalitativa undersökningen synliggjordes det att det krävs en aktiv Pedagog för barnets lek och att miljön ska vara inspirerande och locka till lek.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen.I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som Pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

Sammanfattning Studiens syfte är att få en förståelse för hur Pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhusPedagogik. Vår problemställning är hur Pedagoger använder utomhusPedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhusPedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. UtomhusPedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som Pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean Piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra.

The present study deals with the importance of play for children's learning in preschool. The purpose is to investigate the importance of play for children's learning in preschool from a Pedagogue?s perspective. The study is based on two issues: How does the Pedagogue´s who were interviewed reason about the impact the play has on children's development? How does the Pedagogue´s approach to make play a learning situation? The empirical data is based on semi-structured interviews with four preschool Pedagogue´s.

En skola för alla är målet, men hur skall vi nå dit?Vårt arbete syftar till att ge läsaren exempel på hur man kan jobba som Pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad Pedagogen skall försöka att undvika. Autism är ett mångfacetterat begrepp som inte låter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvändigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vårt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel på hur arbetssättet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vårt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialPedagoger för att få deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka fritidsPedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur Pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidsPedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna.

På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-handledaren är den Pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och Pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur man som Pedagog kan skapa ett gott talklimat. I vår undersökning använde vi oss av frågeställningar som hur lärare uppfattar begreppet talklimat och hur de skapar förutsättningar för att alla elever ska våga tala?Metod I vår undersökning använde vi en kvalitativ metod. Vi valde att ställa öppna frågor, en s.k. ostrukturerad intervju.

Detta examensarbete behandlar skönlitteratur och högläsning i skolans undervisning ur ett Pedagogiskt perspektiv. Syftet är att undersöka de didaktiska frågornas betydelse för arbetet med skönlitteratur i skolan, samt högläsningens betydelse. Genom kvalitativa intervjuer av en Pedagog från varje skolår, 1-6, har vi undersökt varför, vad och hur skönlitteratur kan användas i undervisningen. Resultaten visar att Pedagogerna anser att skönlitteratur och högläsning har en given plats i undervisningen. Det finns dock en stor variation mellan Pedagogerna när det gäller hur mycket man använder sig av skönlitteratur i undervisningen.

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut.

Syftet med det här arbetet var att undersöka några förskolebarns kunskap om ett antal djur i närmiljön samt om ett spel kan stimulera barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn på en förskola intervjuats vid två tillfällen. Barnen fick se på bilder på djur och andra organismer som finns i naturen, berätta vad bilden föreställer och svara på om det är ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och användes av Pedagoger och barn på förskolan i två veckor. Pedagogerna som använt spelmaterialet svarade på en enkät om spelmaterialets användningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en Pedagog.

Vi vill ta reda på hur kvinnliga Pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan Pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos Pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i Pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder Pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat Pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat Pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Vårt ena syfte med vårt examensarbete var att få reda på vilka för- och nackdelar det finns när man använder utomhusPedagogik i undervisningen. Vi ville även ha svar på hur elevers psykiska och fysiska hälsa påverkas av utomhusundervisning. Vårt tredje syfte var att ta reda på hur man arbetar med de samhällsorienterande ämnena utomhus. För att uppnå dessa syften har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Resultat vi fått från Pedagogerna har därefter jämförts, varvid vi dragit slutsatsen att eleverna mår bättre av att vara utomhus och att de då använder sin kropp vid inlärning. Eleverna med koncentrationssvårigheter får större utrymme till rörelse och märks inte på samma sätt utomhus och de tysta eleverna har en praktisk uppgift att lösa som kräver aktivt deltagande. Som Pedagog kan man arbeta med de samhällsorienterande ämnena utomhus genom att gå på stadsvandringar och se vad bygden har att berätta..

Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken kännedom Pedagoger i en förskola hadeom flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur Pedagogerna ansåg att dearbetade och förhöll sig till flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom användes var kvalitativa intervjuer med utvalda Pedagoger på en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade Pedagogerna hade kännedom om flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en Pedagog som i dagsläget kunde identifiera dennagrupp av flickor. Flertalet av de intervjuade Pedagogerna visade sig ha ett arbetssätt sominnebar att de i första hand utgick från att anpassa miljön på förskolan och inte innehållet iden Pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen är att merinformation och kunskap måste nå ut till samtliga Pedagoger i förskolan, för att dessa flickorska kunna få det individuella stöd de har rätt till i ett tidigt skede av utvecklingen..

I denna c-uppsats har vi genom en fallstudie studerat hur en förskollärare utformar en aktivitet tillsammans med en barngrupp och hur samspelet sker mellan barn och förskollärare. Vidare har vi studerat hur barnen uppfattar aktiviteten och hur deras uppfattning förhåller sig till förskollärarens. Forskningsbakgrunden handlar om hur förskolan har förändrats med tiden och hur förskollärarens roll har utvecklats. I vår undersökande del har vi observerat och filmat en naturvetenskaplig aktivitet, samt gjort intervjuer med barn och Pedagog. Resultatet av studien visar att förskollärarens målsättningar, med stöd från läroplanen, uppfylldes i aktiviteten genom att barnen fick en lustfylld erfarenhet av ett naturvetenskapligt experiment.