Denna studie bygger på filmobservationer av Pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt Pedagogen samspelar och kommunicerar med barnen under måltiden i förskolan. Våra frågeställningar är:? I vilken utsträckning är lunchen ett tillfälle för samtal?? Hur fördelar en Pedagog sin samtalstid mellan barnen under en måltid?? Hur ser samspelet och kommunikationen ut mellan Pedagog och barn?? I vilken utsträckning stödjer och bekräftar Pedagogens förhållningssätt barnen?I studien ingår två förskollärare och sjutton barn i åldrarna 4 ? 5 år. Det analyserade materialet är fyra filmer som är cirka 30 minuter vardera.

Syftet var att kartlägga hur Pedagogen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Kartläggningen ägde rum i år fyra, sju och nio samt med Pedagoger från tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som påverkar elevers motivation och vad man som Pedagog kan göra för att öka motivationen för ämnet matematik. Vi använde oss av enkätundersökningar för att få en så bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna är beroende av hur man som enskild individ mår, omgivningen, bemötande, eget intresse, Pedagogens engagemang, individanpassning, läromedel och lektionens utformning.

Hur bör man som Pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som Pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken på hur ett barn kan fara illa och vad lagen säger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstå hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhållandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger på intervjuer med tre förskollärare, en specialPedagog, en polis, en socialsekreterare, personal på BVC och en rektor på en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt område.

Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att få mer kunskap om hur jag som Pedagog ska gå tillväga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick från endast en fråga: Hur kan man som Pedagog hjälpa barn som far illa? Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på min frågeställning. Jag har även använt mig av litteratur om ämnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio Pedagoger för att få fram mitt resultat.

Vårt syfte med det här arbetet är att undersöka vilka hjälpmedel det finns och vilka metoder som är lämpliga att använda i olika situationer som främjar språkutveckling hos barn på förskolan. Vi vill även undersöka hur Pedagoger i förskolan arbetar med språkutveckling för att tillgodose varje enskilt barns behov. Våra frågeställningar är: Varför är det viktigt att barn utvecklar språket i ett tidigt skede i förskolan? Hur förhåller sig Pedagoger och hur skapas förutsättningar för språkutveckling? Hur kan man tillmötesgå varje enskilt barn som har svårigheter med språkutveckling? Metoden i den här undersökningen baserades på kvalitativ ansats. Genomförandet av intervjuer skedde på fem olika förskolor med fem olika Pedagoger.

In my essay, I will start with a story that represents my dilemma from my own experience. In the story, dealing with children that challenges teachers and other children in preschool, I wonder how I as a teacher can be fair and inclusive when I feel insufficient on several occasions. I reflect on my own approach because it can be difficult when we encounter children with different needs and abilities in preschool.I write the essay in experience-based essay form. The essays form makes it possible for me to reflect on my own experience and by using selected theoretical perspectives processing my dilemma. In my essay, I explore my own approach, what is meant by fairness and how the concept can be interpreted and how I can in the best way include all children in activities.I conclude that fairness from a perspective can be seen from the five criteria similarity, need, performance, compensation and rights.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig Pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig Pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga Pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig Pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga Pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur man som Pedagog praktiskt kan planera och arbeta för elevers olika inlärningsstilar i grundskolans tidigare år, utifrån Dunn & Dunns modell. Jag har även velat undersöka om eleverna själva är medvetna om vilken inlärningsstil de har och om Pedagogerna anser att elever använder sig av olika inlärningsstilar. Data har samlats in genom en kvalitativ, samt en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har jag observerat tre Pedagoger i deras klassrumssituation, samt intervjuat respektive Pedagog. I den kvantitativa undersökningen har jag delat ut ett frågeformulär till 33 elever angående deras starkaste sinnespreferens.

Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i åldern 4-5 år. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen då de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat på lärande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lärande i matematik och om en aktiv Pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom ämnet. Som hjälp på vägen tittade jag extra noga på de begrepp som barnen använde och även vilka svårigheter de ställdes inför.Resultatet jag fick fram var att spel är ett bra hjälpmedel vid matematikinlärning då det bidrar till att man på ett naturligt sätt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet.

Vårt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder Pedagoger arbetar för att främja barns talspråksutveckling. Detta har skett med hjälp av två kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre Pedagoger samt observerat dem i olika lärandesituationer.De resultat som undersökningen har visat är att man använder sig av bland annat sång, rim, ramsor och samtal för att främja talspråksutvecklingen. En Pedagog ansåg att det var viktigt att främja talspråksutveckling med bakgrund i att barnens verbala språkbruk är sämre idag än för tio år sedan. Forskningsbakgrunden vilar på Säljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, Pedagog, samtal, språkutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

Syftet med uppsatsen är att utforska den Pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och Pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus.

ABSTRAKTSPECIALPedagogPROGRAMMET Titel                                    ?Att se med lite andra ögon? Beskrivningar av specialPedagogik i förskolan.     Engelsk titel                       ?To see with different eyes? Descriptions of special education in preschool. Författare                           Anna Hellsaeus Handledare                        Leif Nilsson Antal sidor                         64 Nyckelord                          SpecialPedagogik, förskola, Pedagog, specialPedagog, barn i behov av särskilt stöd.

Den här kvalitativa studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Positioneringsteorin används för att analysera den producerade empirin. Två Pedagoger och fembarn i åldrarna två till tre år på en förskola i västra Sverige har deltagit i studien. Videofilmninghar använts som metod för att producera empirin. Syftet med studien är att studera Pedagogernasförhållningssätt gentemot de yngsta barnen i åldrarna två till tre vid bildskapande. Syftet är ocksåatt studera de positioner som Pedagoger och barn intar och tilldelas under aktivitetens gång.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda Pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har Pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har Pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som Pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

SammandragDetta examensarbete bygger på en fallstudie av en manlig Pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av manliga Pedagoger kontra kvinnliga Pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt manliga Pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga Pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en manlig Pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig Pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder.