Studiens syfte är att öka kunskapen om hur Pedagogerna arbetar för att främja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör också en jämförande analys om det som sägs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien är baserad på fem intervjuer med Pedagoger från en förskola samt observationer av Pedagogerna i deras arbete på en 3-5-års avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur Pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Den 1 juli 2011 träder en nyläroplan för förskolan i kraft. Det finns nu ett tydligare fokus pånaturvetenskap i läroplanen än vad som funnits tidigare. Syftet med dennastudie är att undersöka Pedagogers inställning till de reviderade målengällande naturvetenskap, för att sedan se vilka chanser som finns förimplementering. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjueroch enkäter. Totalt 38 Pedagoger har deltagit och gett sin uppfattning om hurdet naturvetenskapliga arbetet i verksamheten kommer förändras och vilkaförutsättningar de anser kommer behövas.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa hur Pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med läs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i ämnet och många olika metoder att välja bland. Ett sekundärt syfte är att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns många teorier och metoder i ämnet läs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssätt till olika teorier. Tre av Pedagogerna arbetar efter en bestämd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller Språkbiten) samt Vi läser. De övriga tre blandar olika metoder.

Examensarbetet inriktar sig på de elever som har svårt att koncentrera sig under lektionen och på så vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet är att undersöka hur man som Pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvårigheter på bästa sätt, försöka förstå elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlägga orsaker till dessa svårigheter. Huvudfrågan är:Hur gör Pedagogen för att förstå och bemöta elever med koncentrationssvårigheter på ett bra sätt?.

Bakgrund:Anledningen till att vi valde barnboken som utgångspunkt för denna uppsats var att vi båda har ett stort intresse av den. Vi har även erfarenhet av att arbeta med barnboken i barngrupper och sett hur den kan engagera barn. Därför ville vi ta reda på hur den används av Pedagoger i förskolan eftersom vi upplever att det är mycket som tar barnens tid, bland annat surfplattor och datorer.SyfteSyftet med denna studie var att ta reda på hur Pedagoger arbetade med barnboken i sin verksamhet på förskolan. Vi ville se om de använde den i sitt arbete med att ge barnen en skriftspråksstimulerande miljö samt vid det sociala samspelet.Metod:Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod. Därför har vi intervjuat åtta Pedagoger om hur de använder sig av barnboken i den dagliga verksamheten.

Abstract Denna uppsats handlar om hur kulturarv och kulturell mångfald uppfattas bland några Pedagoger på tre svenska skolor som är mångkulturella arenor. Vår undersökning ingår i forskningsfältet Mångfald i förskola och skola. Vårt syfte med detta arbete är att lyfta fram Pedagogernas uppfattningar kring kulturarv och kulturell mångfald. Detta på grund av att få en ökad förståelse och samtidigt få fram en tydlig och klar bild av hur man som Pedagog på bästa möjliga sätt kan hantera de olika situationer som uppstår på grund av kulturella olikheter inom dagens skola. Undersökningen genomförde vi genom att intervjua och observera fyra Pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare år på tre olika skolor i Malmö. Vi har genomfört observationerna under en skoldag i respektive Pedagogs klass och därefter har vi utfört intervjun med respektive Pedagog.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns när det gäller läs- och skrivinlärningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans Pedagogik. I vår empiriska undersökning använder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda på hur verksamma Pedagoger i skolans lägre åldrar arbetar med läs- och skrivinlärningen på de olika skolorna. Vi har intervjuat en Pedagog på vardera skolan och observerat läs- och skrivundervisningen i tre dagar på varje skola..

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om huruvida Pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrån ett könsperspektiv. För att uppnå denna fördjupade förståelse observeras tre Pedagogers beteende i olika lärandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord är det de berörda Pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus läggs på eleverna. De metoder som används under studiens gång är av etnografisk karaktär då dessa är de bäst lämpade metoderna för att ta reda på hur verkligheten, i detta fall skolan där undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att få en klarare bild av hur Pedagogerna i fråga tänker angående jämställdhet. Den kvalitativa aspekten av jämställdhet, som är i fokus under detta arbete, innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det kommer till saker i vår vardag.

Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan Brorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Jag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med någon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de får i förskolan. Därför har jag genomfört observationer av en femårig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har även intervjuat två förskollärare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en släkting till mig.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fyra Pedagoger i förskolan erfar möten med barn som har Downs syndrom, utifrån frågeställningar som; Vilka erfarenheter och uppfattningar om möten med barn som har Downs syndrom finns hos de fyra intervjuade Pedagogerna? Vilka utmaningar finns enligt de fyra Pedagogerna i arbetet med barn som har Downs syndrom? Vad finns det för positivt respektive negativt i de fyra Pedagogernas beskrivningar av möten i förskolan med barn som har Downs syndrom? Hur erfar de intervjuade Pedagogerna möten med barn som har Downs syndrom?Utifrån den kvalitativa metoden intervjuade vi fyra Pedagoger i förskolan som arbetar med barn som har Downs syndrom. Först ger vi en bakgrund till Downs syndrom där vi bland annat beskriver syndromet ur ett medicinskt perspektiv och ger en bild av vilka lagar och styrdokument som berör barn med Downs syndrom. Den tidigare forskningen vi har med i vår uppsats beskriver hur barn med Downs syndrom bör bemötas och vad man som Pedagog behöver tänka på i mötet med dessa barn.Studien visar att kommunikationen är mycket central i Pedagogernas berättelser om möten med barnen med Downs syndrom. Samtliga Pedagoger uttrycker en känsla av otillräcklighet när de inte förstår vad barnet vill.

Vilka förväntningar och tankar har femåringarna inför att börja i förskoleklassen? Som Pedagog och lärare vill man ha kunskap om vilka förväntningar och tankar barn har om förskoleklassen, då det sker förändringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lärandet..

SammanfattningAtt arbeta som Pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur Pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över Pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet.

Med bakgrund i förskolan har vi kunnat följa barns ständiga jakt på nya upplevelser och sett hur de med spontanitet och nyfikenhet på olika sätt erfar sin omvärld. I detta examensarbete studerar vi hur man som Pedagog kan identifiera och tillvarata barns olika förmågor. Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att med hjälp av observationer undersöka faktorer som kan påverka barns lust och motivation för lärande. Intentionen med arbetet har varit att det skulle kunna fungera som inspiration för verksamma Pedagoger inom området. Genom en utvidgad syn på lärandet och med ett gemensamt förhållningssätt skapas möjligheter till en skola för alla..

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken syn Pedagoger har på begreppet barns inflytande. Vi vill även få en inblick i vilka hinder och möjligheter Pedagoger upplever när det gäller att ge femåringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken Pedagoger på fyra förskolor. Inflytande är ett begrepp som utgör en central del i vår studie. Resultatet av studien visar att Pedagogerna har en likvärdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebär.

Syftet med den här studien är att utifrån Pedagogers tankar om en god introduktion bygga en broschyr som visar föräldrar vad en introduktion på förskolan innebär. I bakgrunden har jag beskrivit introduktionens olika modeller, och vad styrdokumentet säger om introduktionen. Jag har fördjupat mig i litteratur som handlar om anknytning, identitetsskapande, förskolan som institution i samband med introduktionen, och förskolans material i förskolemiljön. Resultatet av undersökningen har blivit en broschyr som visar föräldrar vad innehållet i en introduktion kan vara..