Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lärandetillfällen och utveckling. Läroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rätt till en jämlik utbildning. Studien har sin utgångspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus på dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en årskurs tre med två verksammapedagoger.

Vår undersökning behandlar läsinlärning och läsförståelse. Utifrån ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet läsförståelse, vad det innebär att kunna läsa och förstå text, vilka förutsättningar det kräver och hur lärandet sker kring detta. Vi har som utgångspunkt för vår undersökning använt oss av olika forskningsperspektiv på läsinlärning samt berört olika läsinlärningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lär sig läsa och vad detta innebär för läsförståelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjälpa eleven i läsutvecklingen.

Huvudsyftet med vår undersökning var att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta utifrån ett genusperspektiv, vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan arbeta mer konkret utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. Åtta pedagoger intervjuades som alla är verksamma i förskolan och som arbetar på ett medvetet sätt ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att pedagoger har olika definitioner om vad genus är och betyder. Utifrån intervjuerna kom det fram olika förhållningssätt och olika arbetssätt som pedagogerna använder sig av i sitt genusarbete.

ABSTRACT  Dokumentation ? Vad, Hur och Varför                  Documentation ? What, How and Why                                                                             Antal sidor: 44Vårt examensarbete handlar om det aktuella ämnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa områden förtydligats, vilket dokumentation är ett av dessa. Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger på sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsättningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen används till och även vad den leder till för lärande hos pedagogerna.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad som ligger till grund för de åtgärder man som pedagog väljer för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har även syftat till att ta reda på om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av åtgärder beroende på om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder där data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till är att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant på för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att pedagoger i allmänhet tycks ha en positiv inställning till genomförandet av kartläggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har någon betydelse vid val av åtgärder som pedagoger använde.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn bygger utifrån en inspirationsbild samt om barnen lär sig mer då de utmanas av en pedagog. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer av barn på en förskoleavdelning där samtliga barn var tre år gamla.  Resultatet visade att de flesta barnen byggde vertikalt. Endast ett barn valde att bygga horisontellt och använde inspirationsbilden som underlag till sitt bygge. Resultatet visade även att det har stor betydelse om det finns en pedagog närvarande som utmanar barnen vid bygg och konstruktionslek och kan synliggöra deras lärande. Skillnaden i barnens byggande när de blev utmanande av en pedagog var att de använde sig av flera byggklossar när de byggde samt av flera olika geometriska former på byggklossarna..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt i samspelet mellan pedagog och elev påverkar elevernas engagemang och motivation. Vi vill genom studien skapa en möjlighet för alla som är verksamma inom skolan att se hur avgörande den vuxnes bemötande gentemot eleverna är samtidigt som förhållningssättet och dessa faktorers betydelse för elevernas motivation och engagemang betonas. Elevernas motivation påverkas av den vuxnes förhållningssätt. Studien gjordes på två skolor där fem pedagogers förhållningssätt observerades. Utifrån observationer, intervjuer, elevsamtal samt reflekterande frågor som gavs till pedagogerna samlades data in som analyserades och som sedan kopplades till respektive pedagog och deras förhållningssätt samt den respons som eleverna gav.

Mariannes entusiastiska person som jag fick glädjen att möta och ta del av, löper som en gyllene tråd genom det här arbetet som jag vill delge er. Att Mariannes speciella och unika personlighet kommer fram på det sätt som det gör, beror mycket på valet av metod. Metoden bygger på att man får ta del av en person på ett djupare plan- en livsberättelse. Syftet att skriva om detta ämne är för det är viktigt hur jag som pedagog kan upptäcka de barn som far illa, eftersom barnen tillbringar den största delen av sin vakna tid i skolan. Arbetet handlar om hur jag som pedagog kan se/upptäcka barn som inte mår bra.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion är ute i verksamheterna samt om samtalet används i syfte att uppnå ett mål. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma på två grundskolor i mellersta Skåne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder på att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lärande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmärks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever samt en pedagog upplever arbetet i könssegregerade grupper. Undersökningen genomfördes på en F-6 skola i år 3 i Luleå kommun under våren 2006. En kvalitativ metod användes där delvis strukturerade intervjuer genomfördes med fem pojkar, fem flickor samt en pedagog. Klassen arbetade könssegregerat under gymnastiken. Resultatet visade att eleverna och pedagogen hade positiva upplevelser av den könssegregerade undervisningen.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser på barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollärare använder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden är kvalitativ och vi har utfört intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att barnlitteratur sällan används som pedagogiskt verktyg men används däremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller när barnen själva ber om att få en bok uppläst för sig. Slutsatsen är att det finns många aspekter som spelar roll vid en högläsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

Denna studie bygger på filmobservationer av pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagogen samspelar och kommunicerar med barnen under måltiden i förskolan. Våra frågeställningar är:? I vilken utsträckning är lunchen ett tillfälle för samtal?? Hur fördelar en pedagog sin samtalstid mellan barnen under en måltid?? Hur ser samspelet och kommunikationen ut mellan pedagog och barn?? I vilken utsträckning stödjer och bekräftar pedagogens förhållningssätt barnen?I studien ingår två förskollärare och sjutton barn i åldrarna 4 ? 5 år. Det analyserade materialet är fyra filmer som är cirka 30 minuter vardera.

Syftet var att kartlägga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Kartläggningen ägde rum i år fyra, sju och nio samt med pedagoger från tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som påverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för ämnet matematik. Vi använde oss av enkätundersökningar för att få en så bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna är beroende av hur man som enskild individ mår, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, läromedel och lektionens utformning.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken på hur ett barn kan fara illa och vad lagen säger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstå hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhållandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger på intervjuer med tre förskollärare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal på BVC och en rektor på en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt område.

Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att få mer kunskap om hur jag som pedagog ska gå tillväga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick från endast en fråga: Hur kan man som pedagog hjälpa barn som far illa? Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på min frågeställning. Jag har även använt mig av litteratur om ämnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att få fram mitt resultat.