Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus på att förändra den traditionella högläsningen i grundskoleverksamheter med hjälp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella högläsningen inte har varit planerad utifrån rådande styrdokument. Med högläsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i högläsningssituationen vilket gynnar deras språkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas även elevernas språkliga förståelse. Resultatet av min studie påvisar att högläsning kan ske med hänsyn till rådande styrdokument.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Idag finns de varor vi behöver tillgängliga att köpa och de tillverkas ofta långt bort i andra delar av världen. Tyg-, sybehörs- och garnaffärer läggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra själv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i gränslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmärksamma, tillgängliggöra, förändra eller förbättra någonting, nära eller i en annan del av världen, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frågeställningen: Hur förhåller sig barn i åldrarna elva och tolv år till möjligheten att lämna avtryck i en offentlig miljö i området där de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt på biblioteket i en förort i södra Stockholm där ett rum för 9-13-åringar skulle skapas.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som nyligen flyttat till Sverige, och deras lärare, hanterar språkhinder i slöjdundervisningen.Metoderna i uppsatsen är observationer och videoinspelningar av undervisning som sedan transkriberas och analyseras utifrån de språkliga strategier som används. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar på traditionella undervisningsmetoder där läraren tar mest talutrymme, medan det i undervisningsförsöket förekommer betydligt mer elevprat. Strategier som tillämpas är kodväxling och olika former av icke-verbal kommunikation. I relation till tidigare forskning på området dras slutsatsen att språkmedvetenhet bör genomsyra alla ämnen för att effektivisera den viktiga språkinlärningen, och genom små ändringar i undervisningen skulle den kunna vara särskilt lämpad i slöjden med dess rika interaktionsmiljö..

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Vårt syfte med undersökningen var att undersöka och jämföra gymnasielärares syn på kunskap och lärande i förhållande till: när de utexaminerades, den då gällande läroplanen och dagens läroplan. Vår teoretiska utgångspunkt var de tre dominerande lärandeteorierna som genomsyrat skolan och läroplanerna de senaste femtio åren: behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Tillvägagångssättet för den empiriska undersökningen var två olika metoder. En kvalitativ metod där vi intervjuade två gymnasielärare i en öppen forskningsintervjuform och en kvantitativ metod där vi gjorde enkätundersökning bland gymnasielärare. Undersökningen avgränsades till två gymnasieskolor i Luleå kommun samt att informanter var aktiva lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med studien är att beskriva hur ett antal lärare upplever, resonerar kring, förhåller sig till och hanterar sin undervisningssituation beträffande elever med svenska som andraspråk. Undersökningens syfte och frågeställning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lärande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andraspråk ofta av lärarna beskrivs som elever med språkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andraspråk ställer stora krav på både elever och lärare, då elever tvingas ta itu med dubbla inlärningsuppgifter och lärarna får extra arbetsuppgifter.

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehåll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehållet i sexårsverksamhetens inskolning. Vårt syfte är att undersöka vilka inskolningsprocesser som används i sexårsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehållet i inskolning. Vår undersökning baseras på intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sätta fokus på individanpassad inskolning. Vi har utgått från frågeställningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexårsverksamheten om det pedagogiska innehållet i inskolningen och anser de att inskolningen är individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehållet i inskolningen variera från pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar på en alternativ inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades två förskollärare, två barnskötare och en lärare.

Syftet med detta arbete är att se vad förskollärare idag vet om Tecken Som Stöd och hur de använder sig av denna kunskap. Samtidigt vill vi visa Tecken Som Stöd som en arbetsmetod i integreringen en skola för alla. I litteraturen tar vi upp språkutveckling och kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv. Därifrån går vi vidare till vad Tecken Som Stöd är för något och meningen med att använda sig av det.Vi har intervjuat nio förskollärare i tre kommuner för att där kunna se skillnader. Alla är positiva till att använda sig av Tecken Som Stöd i förskolan men många tycker att det lägger en extra arbetsbörda på förskollärarna.

SammanfattningSyftet med denna studie är att studera vilka färdigheter och förmågor barn får möjlighet att utveckla vid av- och påklädning i förskolans hall samt att undersöka förskollärares uppfattningar kring lärande i hallen. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i ämnet och titta närmare på hur hallen används som ett pedagogiskt utrymme. Utifrån våra frågeställningar undersöktes detta med hjälp av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen får möjlighet att utveckla en rad olika färdigheter vid av- och påklädning, med hjälp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhållningssätt i dessa situationer blir mycket viktiga.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilkenforskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierandeinnehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn ialla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag iden nya skolan.Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt attfokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens socialakompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berördabarn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varitatt åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form ellerbrist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varitaktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplexsituation som styrs av flera faktorer.Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort detmöjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa?leksvaga? barn in i gruppen.Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfälletbefinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen..

Uppsatsen undersöker tre lärares syn på kunskap i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet är att identifiera och analysera tre lärares syn på kunskap. Tre gymnasielärare i ämnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frågorna (1) Hur definierar lärarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lärarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras?Lärarnas kunskapssyn kategoriseras med hjälp av tre välkända utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lärande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lärarna har en väl genomtänkt kunskapssyn, även om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex föräldrar uppfattar begreppet föräldrasamverkan. Till hjälp att undersöka detta användes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med föräldrar från samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, föräldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att påverka förskolan. Föräldrarna ansåg alltså att det var viktigt att deras barn hade det bra på förskolan. Begreppet kunde också betyda föräldragemenskap mellan föräldrarna på förskolan.