Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch språkutveckling för att aktivt hjälpa barn som tenderar att ha svårigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp ämnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa på att kommunikation och samspel har en historisk utgångspunkt som barn föds in ioch måste anpassa sig till. Jag har även tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att påpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket är att främja barnsspråkliga utveckling. Tillvägagångssättet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus på intervjuer.

Syftet med studien är att undersöka vilka lärprocesser som äger rum före och under promenaden där vi vill få insyn i vilka faktorer som kan påverka. Promenaden som en rutin i förskolans vardag är inte ett fenomen som tidigare betraktats ur ett lärandeperspektiv och utgör problemet samt motivationen för att undersöka och kartlägga området. Materialet samlas in genom en etnografisk studie med filmobservationer och fältanteckningar samt intervjuer med pedagoger för få insyn i deras tankar kring ämnet. Arbetet kommer ha ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt och verkar som ett redskap för att analysera empirin. Teorierna presenteras utifrån tre övergripande infallsvinklar som är säkerhet, rutin och lärande för att förtydliga resultatet.

Huvudsyftet med vår undersökning var att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta utifrån ett genusperspektiv, vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan arbeta mer konkret utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. Åtta pedagoger intervjuades som alla är verksamma i förskolan och som arbetar på ett medvetet sätt ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att pedagoger har olika definitioner om vad genus är och betyder. Utifrån intervjuerna kom det fram olika förhållningssätt och olika arbetssätt som pedagogerna använder sig av i sitt genusarbete.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialpedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

SammandragDetta examensarbete bygger på en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt manliga pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lärmiljö med fokus på barns lek, och om den bilden skiljer sig åt från pedagogers uppfattningar om lek/lärmiljö inom den reguljära förskolan. Min studie består av intervjuer med dels pedagoger från en Mobil förskola, dels pedagoger från reguljär förskola. Jag utgår från en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lärmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet på ett annorlunda/särskilt vis; särskilt i den bemärkelsen ?olik? den reguljära förskolans verksamhet. Studien utgår från pedagogernas egna uppfattningar utifrån den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utläsa eventuella särskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lärmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

Som pedagog är det viktigt att välja läromedel som uppfyller det åtagande som gäller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstås inte bara är pedagogerna som påverkar elevernas värderingar utan även innehållet i de läromedel som används påverkar eleverna i stor utsträckning. Det kanske t.o.m. är så att det är den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. Därför är det viktigt att innehållet uppfyller kraven som ställs på goda läroböcker.Är det då så att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla läroböcker? Detta är angeläget att ta reda på eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att även läromedlen utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv..

Syftet i denna studie är att få ökad förståelse för hur förskollärare använder sagoberättandet i relation till barnens språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt främjas barnens språkutveckling genom sagoberättandet enligt förskollärarna samt vilka metoder säger de sig använda för att gynna barnens språkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberättandets möjligheter för språkutvecklingen. Vi har under arbetets gång haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vårt sätt att se på lärandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lärandet.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi har valt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor. Vi har följande frågeställningar: #1; Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? #1; På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga verksamheten? #1; Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersökta förskolorna? Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på två förskolor som tillhör våra partnerområden.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad som ligger till grund för de åtgärder man som pedagog väljer för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har även syftat till att ta reda på om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av åtgärder beroende på om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder där data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till är att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant på för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att pedagoger i allmänhet tycks ha en positiv inställning till genomförandet av kartläggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har någon betydelse vid val av åtgärder som pedagoger använde.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på flerspråkiga barns språkutveckling i yngre åldrar i förskolan. I studien har vi utgått från följande frågeställningar: Vilken syn förskollärare har om strategier som används vid flerspråkiga barns språkutveckling? Hur använder förskollärare miljön för att utveckla flerspråkiga barns språk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollärare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde använda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågeställningar. Denna metod lämpar sig för vår studie då vi vill undersöka förskollärarnas syn på vårt syfte.

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sällan leds av läraren i helklassundervisning, utan istället organiseras som bänkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt är det preciserat i Lpf94 att elever själva ska ta ansvar för sitt lärande och resultat i förhållande till kurskriterier. Min undran utifrån detta var hur eleverna förvaltar dessa lärandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå vilka möjligheter och begränsningar för lärande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lärandesituation. Kommunikationen som undersökts är tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn bygger utifrån en inspirationsbild samt om barnen lär sig mer då de utmanas av en pedagog. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer av barn på en förskoleavdelning där samtliga barn var tre år gamla.  Resultatet visade att de flesta barnen byggde vertikalt. Endast ett barn valde att bygga horisontellt och använde inspirationsbilden som underlag till sitt bygge. Resultatet visade även att det har stor betydelse om det finns en pedagog närvarande som utmanar barnen vid bygg och konstruktionslek och kan synliggöra deras lärande. Skillnaden i barnens byggande när de blev utmanande av en pedagog var att de använde sig av flera byggklossar när de byggde samt av flera olika geometriska former på byggklossarna..