Sökresultat:
1182 Uppsatser om Pedagog och förskola. - Sida 19 av 79
"De glittrar liksom igen" Om hur organisationer arbetar med flyktingbarn och vad en pedagog med skapande inriktning kan tillföra detta arbete
Denna studie har som huvudsyfte att undersöka hur organisationer arbetar med flyktingbarn och pÄ vilket sÀtt en pedagog med skapande inriktning (till exempel en musiklÀrare) kan arbeta för att förbÀttra flyktingbarns situation i Sverige och i vÀrlden. Studien utgÄr frÄn tre intervjuer med mÀnniskor som Àr aktiva inom tre olika organisationer i Sverige. Dessutom tar studien upp integrationsprojektet Tillsammans och jÀmför det med information frÄn teoridel och informanternas information. Slutsatser som kunnat dras frÄn resultatkapitlet Àr att om organisationer som arbetar med flyktingbarn samarbetade mer med pedagoger med skapande inriktning skulle flyktingbarns situation kunna pÄverkas positivt eftersom detta Àr en kraftfull kombination av kunskap och erfarenheter. Det kan ocksÄ vara av betydelse att fler musikpedagoger fÄr upp ögonen och ocksÄ erbjuds kunskap som kan behövas vid arbete med flyktingbarn.
Motivationsarbete i skolan : - utifrÄn sex pedagoger och sex tolvÄringars perspektiv
Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrandeprocessen med fokus pÄ motivationsarbetet i grundskolans tidigare Är kan se ut men ocksÄ försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lÀrande.Denna studie bygger pÄ en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat pÄ sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna frÄn pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev Àr en viktig del i att motivation ska uppstÄ och vÀxa fram.Resultatet av intervjuerna frÄn eleverna tyder pÄ att ett lÀrande som tar sin utgÄngspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..
"Lek Àr ett levande sprÄk" : En fenemenologisk studie om pedagogernas uppfatningar om lekens betydelse om barns sprÄkutveckling
Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser pÄ lekens betydelse för barns sprÄkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera sprÄkutvecklingen genom leken. Arbetet utgÄr ifrÄn fenomenologiska teorier dÀr fokus ligger pÄ mÀnniskans livsvÀrld, upplevelser och tankar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns sprÄkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har nÄgon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssÀtt att stimulera barns sprÄkutveckling. Vi anser att lek Àr ??ett levande sprÄk?? och det Àr betydelsefullt att barn fÄr leka..
?Kan du l?sa f?r mig??
Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.
Matematiklek - kan man lÀra sig nÄgot av det?
Uppsatsen handlar om lekens betydelse i matematikundervisningen. Hur medvetna Àr barnen om att lek med matematik kan frÀmja deras matematikinlÀrning? Hur kan man som pedagog frÀmja barns matematikinlÀrning genom lek? Syfte med undersökningen Àr att belysa hur matematiklek kan frÀmja barns matematikinlÀrning.Undersökningen grundar sig pÄ observationer och intervjuer. VÄra informanter Àr sex stycken sexÄringar samt tvÄ pedagoger som arbetar med dessa sex barn. Vi anvÀnde oss av ett spel som matematiklek under observationen.
Specialpedagogik. Faktorer som styr specialpedagogens uppdrag. Factors which controls the commission of the special pedagog.
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrÄgas i en skola för alla. Resultatet i vÄr undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrÄgades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnÄendemÄlen och den nationella proven..
Har man gjort det sjÀlv sÄ spelar man det : LÀrarattityder kring spelprogrammering i gymnasieskolansgrundlÀggande programmeringskurser
Elektroniska spel har gÄtt frÄn att vara en hobby för en handfull nördar i en kÀllare till att bli en oerhört stor del av vÄr kultur. Mobilspel, datorspel och TV-spel spelas av allt fler.Om ungdomar nu Àr intresserade av spel, och intresse gör att man blir mer engagerad och lÀr sig mer, sÄ borde det innebÀra att den pedagog som lyckas anvÀnda sig av elevernas spelintresse i sin undervisning fÄr stor fördel av detta. I det hÀr examensarbetet var mitt mÄl att undersöka programmeringslÀrare pÄ gymnasienivÄs attityder till, anvÀndning av och resonemang kring att anvÀnda spelprogrammering som pedagogiskt verktyg. Syftet med detta var att skapa kunskap kring huruvida spelprogrammering skulle kunna spela en större roll Àn vad det gör idag..
En jÀmstÀlld fritidsverksamhet?
Den hÀr uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanstÀllas och analyseras. Resultatet visar pÄ att pedagogerna genom genusutbildningen fÄtt med sig sÄvÀl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrÄgor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhÄllningssÀtt. Denna kompetens hjÀlper pedagogerna att ha en öppnare instÀllning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.
Respekt - hur synliggörs det i förskolans vardag?/ Respect - how is it Visualised in the Daily Work in the Pre-school?
Mitt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frÄgestÀllningar har varit:
Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt?
Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar pedagogerna Àr lÀmpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna pÄ förskolan?
Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 pedagoger.
Resultatet av undersökningen visar att flertalet pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvÄrdande roll.
Förskolebarn i sorg : Krishantering i förskolan
The purpose of this essay is to investigate what preschool teachers now about children in crisis and and how to manage crisis. ItÂŽs also about what children in preschool understand about death. Literature studies have been made to get a better idea about what to do when you are in the middle of a crisis situation and to find out how children reacts when they are in grief. Four preschool teachers have been interviewed from two different preschools and three children at the same preschool. The interviews show theire knowledge about preschool children in crisis and how to deal whit the crisis.
Barns medvetenhet om stress: en undersökning pÄ en begrÀnsad barngrupp
I dagens samhÀlle möts barn av enorma krav frÄn olika hÄll, skolan Àr en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat pÄ hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har anvÀnt oss av bestÄr av dessa frÄgor: Àr barnen medvetna om sin egen stress? Hur kÀnns det i kroppen dÄ de Àr stressade? Och vet de varför de Àr stressade? Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄr barngrupps medvetenhet om stress inte Àr sÀrskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig sjÀlv och beskrev sin egen stress..
Man lÀr sig hela tiden egentligen: verksamheten i ett Reggio
Emilia inspirerat fritidshem
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur lÀrare och ansvariga uppfattar de lÀrande som sker i ett fritidshem som Àr inspirerat av Reggio Emilias arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod och genomfört tvÄ intervjuer med en verksam pedagog samt en rektor för ett specifikt fritidshem i PiteÄ. Intervjuerna genomfördes under april 2007 pÄ fritidshemmet. Resultatet av min studie visar att den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken svarar vÀl mot en modern kunskapssyn. Eftersom utgÄngspunkten Àr lyhördhet gentemot barnets inneboende kreativitet och skaparkraft viktiga inslag i denna pedagogiska modell Àr estetiska uttryckssÀtt samt en medveten dokumentation av de lÀrande som sker..
Naturvetenskap i förskolan. : En studie i pedagogers syn pÄ naturvetenskap i förskolan och hur de synliggör den.
Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser pÄ naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var ocksÄ intresserad av att fÄ veta hur de anvÀnder sig av ett undersökande och utforskande arbetssÀtt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssÀtt.Som metod anvÀnde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollÀrare. De var alla eniga om att naturvetenskap Àr ett brett och viktigt Àmne. I första hand Àr det biologin man lyfter fram.
Genus, kön och jÀmstÀlldhet i förskolan ? en frÄga om pedagogisk jÀmstÀlldhetsmedvetenhet
Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att synliggöra förhÄllningssÀtt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. VÄr mÄlsÀttning Àr att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befÀsts. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgor. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har Àven fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhÄllningssÀtt till leken.Genom vÄra undersökningar har vi fÄtt fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och flickor olika beroende pÄ kön och att vÄr egen bakgrund pÄverkar oss i detta bemötande.
Sekretess och tystnadsplikt : Sekretess i förskolan ur ett pedagogperspektiv
Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess pÄ tvÄ förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgÄng och om det kan uppstÄ nÄgra etiska dilemman pÄ grund av tystnadsplikten.Vi har sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att anvÀnda oss av litteraturstudier och enkÀter med öppna frÄgor till pedagoger verksamma pÄ en kommunal och en fristÄende förskola. VÄrt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt Àr en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tÀnka pÄ med vem och vad de pratade om samt att vÀrna om barns och förÀldrars integritet..