AB Slagkraft har under den senaste tiden genomgått stora förändringar. Tidigare var företaget specialiserade på tillverkning, montering och försäljning av maskiner avsedda för röjning utmed vägar. Sedan den 1 januari 2005 ansvarar Slagkraft även för försäljning av kranar avsedda för skogsindustrin. Kranarna som tillverkas av Cranab, ett annat lokalt beläget företag i Vindeln, inhandlades även tidigare i mindre skala då de även används till buskröjningsutrustning. I samband med övertagandet av kranförsäljningen flyttades även tillverkningen av svetsade detaljer till buskröjningsmaskinerna från Slagkraft till Cranab.

Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen måste sedan år 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprättande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstår om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebär att den finansiella informationen som lämnas inte är fullständig. För en investerare innebär detta att det kan vara svårt att kontrollera hur beräkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med är inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lämnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan länder, och att skiljaktigheten beror på bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat på specifika områden som är svårtolkade i IFRS.

Under 2013 skedde det hittills största läckaget av hemliga dokument. Dessa avslöjanden detaljerar den hemliga övervakning som genomförs av bl.a. amerikanska underrättelsetjänsten NSA (National Security Agency). Offentliggörandet att stora IT-företag är delaktiga i denna övervakningen via samarbete med NSA har även framkommit. Förespråkare av särskilt öppen källkod ser massövervakningen som en inkräktan på den enskildes integritet.

Under 3 mån. i början av 2009 fick parkarbetare motionera 30 min.2 ggr/vecka under arbetstid som hälsopromotiv åtgärd. Projektet var redan igång och startade som frisk- och funktionsprofil med undersökning av muskelstyrka, balans, rörlighet och kondi-tionstest hösten -08. En enkätundersökning genomfördes med 29 frågor tillsammans med uppföljning av vikt, midjemått och fett% som projektarbete under företagsläkarutbildning. Sammanlagt deltog 32 parkarbetare, 26män och 6 kvinnor.

Ett flertal vanliga orsaker till hälsostörningar hos häst (t.ex. fång och reproduktionsstörningar) kan förebyggas genom att hästen hålls i ett lagom hull, varken för tjock eller för smal. Många hästägare har, ofta på grund av bristande kunskap, svårt att korrekt kunna bedöma sina hästars hull. Syftet med detta arbete är därför att dels beskriva och jämföra några vanliga metoder för hullbedömning, dels att försöka dra slutsatser kring hur användbara dessa metoder är för den enskilde hästägaren, eftersom det ju är denne som har ansvaret för hästens dagliga skötsel och välmående.Hullbedömning (Body Condition Score) innebär att man genom palpation av olika kroppsområden där hästar normalt lagrar fett skapar sig en uppfattning om hur stora depåer av underhudsfett hästen har. Varje område får en hullpoäng utifrån hur fettfyllt det är, och från dessa delpoäng beräknas hästens totala hullpoäng.

Syfte: En vanlig och traditionell uppfattning bland företagsledare i små företag är att små företag i princip fungerar som stora företag, men i mindre skala. Dock har Welsh och White, som skrivit artikeln ?A small business is not a little big business?, en annan uppfattning och menar att detta är en felaktig bild av små företag vars storlek skapar speciella förhållanden. Syftet med denna uppsats är att belysa förutsättningarna för marknadsföring i små företag.Metod: Det vetenskapliga förhållningssättet i denna uppsats är av hermeneutisk karaktär.Eftersom vi studerat marknadsföring på universitets- och högskolenivå har vi redan med oss en hel del kunskap och åsikter i ämnet. Vi kommer även att påverkas under resans gång av det material vi samlar in.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Introduktion: Arbetsmiljö och hälsa är viktigt och längre uppmärksammade på arbetsmarknaden, inte minst inom den offentliga sektorn som landstinget. Inom området har ett nytt tänk, för att mäta och följa upp hälsofrämjande effekter och följa upp dem, börjat användas och studeras. Hälsobokslut är ett nytt begrepp som börjat få fotfäste. Tidigare forskningsresultat bevisar att ett synliggörande av sambandet mellan hälsa och ekonomi är centralt för att minska ohälsotalen.Tillämpligheten av hälsobokslut testades genom ett förbättringsarbete på två vårdenheter.Syfte: Syftet med denna studie var att klarlägga möjligheteroch svårighetervid införande av hälsobokslut (HB) inom sjukvården samt nyttan av HB. Studien vägleddes av följande frågeställningar: -Hur ser chefer inom vården på hälsofrämjande projekt och hur följer de upp resultatet av dem?  -Vilken nytta får cheferna av hälsobokslutet? -Hur stödjer hälsobokslutet utvärderingen av hälsofrämjande insatser?Metod: Studien har en interaktiv forskningsansats med kvalitativa och kvantitativa data.

Skador relaterade till rörelseapparaten är den vanligaste orsaken till att hästar be-handlas av en veterinär. Det ställs stora krav på veterinären som bedömer hältan för att hästen ska få en korrekt diagnos. Tidigare studier som gjorts, där överens-stämmelsen mellan veterinärers subjektiva bedömning av hältor jämförts, har visat på att samstämmigheten är otillfredsställande. Inga av dessa studier har undersökt hur samstämmiga veterinärer är vid bedömning av hältor hos häst som longeras i trav. Syftet med denna studie var att titta på överensstämmelsen mellan erfarna hästpraktiserande veterinärers subjektiva bedömning av hältor hos häst som long-eras i trav.

Avsikten med undersökningen var att presentera vad forskningen har visat angående de inlärningsprinciper som finns och de vanligaste träningsmetoderna hos hund. Författaren vill också kartlägga vilken inställning aktiva hundinstruktörer har till olika träningsmetoder och förhållningssätt.Traditionella träningsmetoder bygger på aversiva stimuli som positiv bestraffning och negativ förstärkning. När hunden gör fel eller uppvisar ett oönskat beteende korrigeras detta genom att något obehagligt tillförs, när hunden gör rätt tas obehaget bort. Forskning har visat att dessa träningsmetoder kan skapa stress och rädsla hos hunden, de kan även orsaka aggression hos hunden. Motsatsen till dessa metoder är den belöningsbaserade träningen där fokus ligger på att rätt beteende belönas och fel beteende ignoreras.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och skrivs på Mälardalens Högskola i Eskilstuna med inriktning produktdesign ? industriell design. Arbetet genomfördes under vårterminen, april till juni 2014 där en grupp på två personer utvecklade ett trappräcke på Lundbergs produkter AB i Nyköping. Lundbergs tog kontakt med gruppen innan start och presenterade fyra stycken uppdrag. Uppdraget var att utveckla Ekerö räcke i metall, där målet var att få räcket monterbart i trappor och gruppen blev tilldelad en kravspecifikation på vad företaget förväntade sig utav slutprodukten.På grund av den stora säkerhetsfrågan hos ett trappräcke behövdes en analys på problemet och de krav som ställdes på produkten.

Bakgrund och problem: Företag strävar efter att synkronisera organisationens mål, strategioch styrning. Utifrån målen utarbetas en långsiktig strategi vilken ska genomsyrautvecklingen inom företaget. Den utformade strategin bryts ner och återfinns på en mängdnivåer inom organisationen. Då strategivalet påverkar en mängd processer inom företaget därnegativa sidoeffekter kan uppstå är det av intresse att utreda kopplingen mellan suboptimeringoch strategivalet.Syfte: Att utröna på vilket sätt en lågkostnadsstrategi leder till suboptimering samt via enunderforskningsfråga se hur suboptimeringen påverkar de i fallstudien aktuella företagen.Metod: Studien är utförd på fyra stycken organisationer vilka får representera en större del aven generell verklighet. Med kostnadsledande strategi menas att ständigt sträva efterkostnadsrationalisering och effektivisering av processer i syfte att erbjuda marknaden lägstapris.

Ökad användning av byggtekniken massivträ kan ge ett positivt bidrag till hållbart byggande. Utvecklingen inom datornavigerad bearbetning ger massivträ möjligheten att rationalisera byggproduktionen inom trä. Tekniken ligger rätt i tiden och kommer att värderas allt högre då den tillvaratar materialets karaktäristiska egenskaper.Utvecklingen av massivträ har resulterat i teknikvarianter av hur virke kan sammanfogas till solida element. Ett behov har funnits av en marknadsjämförelse mellan befintliga principer där studien förtydligar grundläggande skillnader för intresserade byggaktörer. Problemfrågan för denna studie har varit: vilka principer för sammanfogning av trä till plattelement inom massivträ är mest fördelaktiga? Detta sett utifrån faktorerna produktionskostnad, hållfasthet och ekologiska övervägningar.För att förtydliga den undersökta byggmetodens nytta i ett vidare perspektiv har det presenterats en allmän beskrivning av massivträ.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.