Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder frångymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begreppdikotomi och den patriarkala ordningen.

Bakgrund: Förändringar kan ses som ett naturligt inslag i dagens samhälle. Vi argumenterar för att organisationer verkar i en föränderlig miljö och studerar vilka effekter en extern alternativt intern påverkan får på en organisation i förändring.Syfte: Syftet med studien är att identifiera kritiska moment som har varit avgörande för organisationers förändringsarbete samt bidra med ytterligare kunskap om förändringsprocesser genom att studera det kritiska momentet och dess effekter ur ett Foucaultianskt maktperspektiv.Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer genomförda på Posten, Utrikesdepartementet och SystembolagetResultat: Organisationen stannar upp och reflekterar gällande det framtida förändringsarbetet i samband med ett kritiskt moment. Kritiska momentet ger en dynamik som medför mindre förändringar än vad som ursprungligen planerats. Effekterna av det kritiska momentet styrs av det nät av maktrelationer som finns i organisationen. Det kritiska momentet skapar nya strategier som i sin tur förändrar maktrelationerna.

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4?s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts.

Syftet med detta arbete är att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan män i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de står i relation till allmänna normativa värderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen är att jämföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad är det då i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som påverkar dessa handlingar's uttryck och påverkar i såfall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan män blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frågeställning").

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med åtta kriminalvårdselever på en kriminalvårdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrån Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lärandets situerade natur utifrån Bengt Säljös lärandeteorier och inlärningsstilar utifrån Lena Boströms forskning. Kriminalvårdseleverna upplevde en mängd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktär och de disciplinära metoder som användes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser.

Denna C-uppsats granskar OmVärlden som behandlar bistånd, utveckling och globala frågor och som ställs till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna påverkar samhällets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala föreställningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingsländer.Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras på fem skilda reportage ur OmVärlden. Syftet är vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhällets föreställningar om rådande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemområde ställs frågor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och påverkan vad gäller OmVärldens redaktionella innehåll.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ?avbildar den som den är?. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld.

?Lögnen så Lekande Lätt. En analys av maktrelationeri Monika Fagerholms Den amerikanska flickan?.Johanna Aggestam, kandidatuppsats i litteraturvetenskap,framlagd för Ulf Olsson, HT 2008. Stockholms universitet,Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.Den här undersökningen har som huvudsyfte att definiera och finna orsaker till de maktrelationer som är centrala i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan utifrån tre olika frågeställningar om makt, lek, och lögn.

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor: -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare?-          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg? Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning. Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever.

I denna undersökning har vi med utgångspunkt från den ständigt aktuella debatten omungdomsvård och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensksocialtjänst, försökt att söka förståelse för hur ungdomar som är frihetsberövade hanterar sinsituation. Fokus är riktat mot unga som är placerade på ungdomshem och hur de konstruerarsin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vigrundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. Utifrån dessateorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts på ettungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp avdiskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förståelse för hurmaktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framträder i en sluten miljö somungdomshem.

Det finns idag många unga kvinnor som lever under olika former av förtryck i familjer där starka patriarkala strukturer råder. Medias rapportering under de senaste åren om morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal har bidragit till att många myndigheter och organisationer uppmärksammat detta problem. Det är de facto så att många unga flickor/kvinnor lever under förhållanden som starkt går emot de mänskliga rättigheterna som Sverige har varit med och ratificerat. Syftet med denna rapport är att belysa hur polisen arbetar med hedersrelaterade brott med inriktning på hot och riskbedömningar, mot unga kvinnor som lever under hot och tvång i patriarkala familjer. Vi har valt att studera hur två olika polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar och hur de samverkar med andra myndigheter och organisationer.

Uppsatsen ämnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning är, hur den påverkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med både systemvetare och datavetare för att se om det är någon skillnad beroende på hur teknisk deras utbildning är. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrån dem använder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstår utifrån deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lärarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande på deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa åsikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas känslor inför att börja arbeta.

Socialtjänstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste åren blivit mycket uppmärksammat. Ett flertal rapporter har påvisat svårigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur många fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i åldern 13-20 år som misstänktes vara utsatta för våld i hemmet. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna benämnde våldet och vad som var särskiljande för ett hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i familjen. Studien byggdes på en i huvudsak kvantitativ metod, då jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrån ett fast frågeformulär med öppna och slutna frågor.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus på hur det patriarkala språket inom kristen tradition påverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer använder och tolkar detta patriarkala språk för att göra det inkluderande även för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benämna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, såsom Gud Fader och Moder. Genom att tillämpa litteraturstudium som metod framgår att kvinnor från början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsår och närmast efter hans död. Därefter tar män allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. Angående resultatet av vad jag kom fram till kan sägas att trots att det kristna språket utesluter kvinnor i teorin, är det de kristna männen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio år tillbaka i tiden har en våg av feministteologer kämpat för att kvinnor ska känna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera språk, omvärdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud även med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivsoch teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus på klientensbeskrivningar. Denna studie är en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med enabduktiv ansats, där 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjälp av maktensfyra ansikten. Studien påvisar att maktbegreppet är ett komplext och svårdefinierat begrepp.Studien visar hur makten kan betraktas utifrån maktens fyra ansikten inom det sociala arbeteti mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gällandemaktaspekten för det sociala arbetet utifrån olika studier samt rekommendationer för fortsattforskning. Det är viktigt att klienternas perspektiv, såsom upplevelsen av makt och kontroll,tas upp angående deras möte med de professionella.