Världen blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler människor bosätter sig i städer och tätorter ställs högre krav på kvaliteten i urbana miljöer. Många skogsmiljöer i tätorter saknar tydlig målbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lämnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svåranvända landskap. Genom variation i karaktärer och platser kan större möjligheter för såväl rekreation som för växt- och djurliv skapas och därmed en rikare naturupplevelse. Många skogar har försvunnit som inslag i urbana områden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förändring av hur tätortsnära skogar behandlas är därför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts på ett skogsområde i Kävlinge i sydvästra Skåne, kallat Högalidskogen. Skogsområdet valdes då det är en tätortsnära skog med centralt läge i byn med närhet till bostäder och skolor och skogen var från början tänkt att fungera som en närrekreationsskog.

Den intracellulära protozoon Neospora caninum är en viktig orsak världen över till abort hos nötkreatur. De exakta bakomliggande mekanismerna till abort är omdiskuterade och sambanden verkar vara komplexa. Immunförsvar hos såväl moder som foster har en roll i Patogenesen. Denna litteraturstudie syftar till att se vilken roll immunförsvaret har under dräktigheten och vid uppkomst av abort till följd av en neosporainfektion. Många olika hypoteser kring aborterna har lagts fram och merparten av dessa visar att tidpunkten för när infektion sker är avgörande för utfallet av dräktigheten.

Atopisk dermatit är en sjukdom som drabbar ungefär en tiondel av världens hundar. Sjukdomen ger som följd av allergenexponering symptom såsom klåda, hudlesioner och otitis externa. Patogenesen för atopisk dermatit är komplex och multifaktoriell. Målet med denna litteraturstudie var att undersöka hur genetiska och immunologiska faktorer bidrar till sjukdomens Patogenes. En obalans i T-hjälpar-(Th)-svaret vid atopisk dermatit är allmänt accepterad.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och Patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

Det finns många faktorer som påverkar folkhälsan. Människors inställning och hälsa påverkas ständigt av den omgivande miljön, samspel mellan människor men också av de faktorer som finns nära på grund av livsstil och arv. Fram till i början av 2000-talet var det vanligast att arbetsgivarna jobbade med förebyggande hälsoåtgärder där fokus låg på ohälsa och sjukdom (Patogenes). Därefter har ett hälsofrämjande arbete som fokuserar på friskfaktorer (salutogenes) växt sig allt starkare runt om i världen. Forskning visar att fokus på hälsa leder till friskare personal men att det är svårt att få korrekta och mätbara resultat (Karlsson 2010; Goetzel & Ozminowski 2008).Arbetsgivaren Landstinget i Värmland har sedan 2010 utöver förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete satsat på att främja hälsan hos sina medarbetare utifrån det salutogena perspektivet.

Inflammatory bowel disease (IBD) är ett samlingsnamn för en grupp inflammatoriska tarmsjukdomar och en av de vanligaste orsakerna till kroniska mag-tarmsymtom hos hund. Orsakerna till IBD är inte helt fastställda men tarmslemhinnans immunförsvar, bakterieflora, genetiska faktorer och miljöfaktorer anses vara centrala för tillståndet. En av de mest utbredda uppfattningarna är att sjukdomen uppkommer som ett resultat av bristande immunologisk tolerans som gör att immunförsvaret felaktigt går till attack mot harmlösa antigen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vilken roll Pattern recognition receptors (PRRs) har i IBD, hur tarmbarriären påverkar risken för sjukdomen, vilka förändringar av tarmfloran som setts hos IBD-hundar och hur floran påverkar sjukdomsuppkomst. Litteraturen menar att en defekt tarmbarriär är en av de nyckelfaktorer som hör ihop med IBD. Ökad permeabilitet i tarmen kan öka exponeringen, och därmed interaktion, mellan antigen och immunförsvar vilket inducerar inflammation. Oavsett om en defekt tarmbarriär uppkommer som en effekt av sjukdomen eller om det är en direkt orsak till IBD så är det troligen viktigt för att det ska bli kroniskt.

Syftet med detta arbete var att redogöra för hur EHV-1 orsakar abort hos dräktiga ston samt Patogenes och egenskaper hos viruset som leder fram till abort. Ekvint herpesvirus typ 1(EHV-1) är ett ?-herpesvirus som finns över hela världen och kan orsaka tre olika typer av sjukdomar hos häst: Respiratorisk sjukdom, neurologisk sjukdom och abort. EHV-1 överförs främst genom inandning av aerosoler från infekterad häst och orsakar först luftvägssjukdom och viremi. Viruset bildar sedan latens, främst i lymfknutor nära de övre luftvägarna samt i trigeminala ganglier.

Cystisk endometriehyperplasi (CEH), är en mycket vanligt förekommande patologisk förändring hos framför allt äldre tikar, som innebär att körtelgångar i livmoder slemhinnan fokalt dilateras och fylls med sekret så att cystor bildas. Dessa cystor kan bli uppemot en centimeter i diameter, ibland större, och anses uppkomma under diöstrusfasen av löpningscykeln. Drabbade tikar är ofta symptomlösa men de kan uppvisa nedsatt allmäntillstånd, flytning och oförmåga att bli dräktiga. De har även en ökad risk att utveckla allvarligare uteruspatologier såsom varbildande livmoderinflammation (pyometra). I dennastudie har vi försökt bidra till kartläggningen av vad som händer i endometriet under utvecklingen av cystiska förändringar. Det finns olika sätt att histologiskt klassificera uterus patologier.