Att genomgå en hjärtoperation påverkar människors dagliga liv starkt. En hjärtoperation är ett stort ingrepp som för personer har kroppsliga så väl som emotionella effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser i samband med en hjärtoperation från och med att det blev tal om operation till två år efter operationen. Med kvalitativ inne-hållsanalys analyserades tolv vetenskapliga studier och resulterade i sex kategorier: Att känna sig hindrad av sin kropp, Att vänta präglades av oro och maktlöshet, Att ha förväntningar om ett nytt liv och känna rädsla för det okända, Att känna och sakna stöd från andra, Att få och sakna infor-mation, Att känna sig överrumplad av resultatets olika sidor. Denna litte-raturstudie visade att många personer kände sig oroliga under väntetiden och att det fanns brister av stöd från vårdpersonalens sida.

Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom i västvärlden. Eftersom patienterna ofta upplever ångest och oro i samband med hjärtinfarkt är bemötande, känslomässigt stöd och Patientinformation av stor vikt vid omvårdnaden. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter under och efter vårdtiden vid hjärtinfarkt. Studien är en litteraturstudie. De nio artiklar som användes i resultatet analyserades med hjälp av en modifiering av Burnards fyra analysmetods steg.

Patienter som akut insjuknar i hjärtinfarkt drabbas ofta av problem efteråt. Ett sätt att reducera dessa problem är att ge patienten en god och relevant information, in-dividuellt anpassad till den enskilde patienten. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka informationens betydelse för hjärtpatienter i det akuta skedet och i den tidiga rehabiliteringsprocessen. Litteraturöversikten ba-serades på tre frågeställningar som utvecklats från syftet: vilken betydelse har in- formation för patentens välbefinnande, vilken information vill patienten ha eller inte ha och vad är av betydelse hur informationen ges. Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikt som innebar systematisk sökning av lit-teratur i databaserna.

Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre.

Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom i västvärlden. Eftersom patienterna ofta upplever ångest och oro i samband med hjärtinfarkt är bemötande, känslomässigt stöd och Patientinformation av stor vikt vid omvårdnaden. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter under och efter vårdtiden vid hjärtinfarkt. Studien är en litteraturstudie. De nio artiklar som användes i resultatet analyserades med hjälp av en modifiering av Burnards fyra analysmetods steg.

Syfte: Att belysa patienters behov av information postoperativt. Bakgrund: Flera hundra tusen operationer genomförs varje år i Sverige på patienter som läggs in på sjukhus. Många av dessa patienter är stressade och oroliga och behöver få information för att minska deras oro. En av kärnkompetenserna för sjuksköterskor är att kunna ge information. Metod: Kunskap om vikten av Patientinformation införskaffades genom vetenskapliga artiklar.

Rapporten är sjuksköterskans arbetsverktyg för att erhålla information om patienterna inför sitt arbetspass. En rapport som är bristfällig i sin struktur eller sitt innehåll riskerar äventyra patientsäkerheten. Denna studies syfte var att belysa allmänsjuksköterskans uppfattning om innehållet i en muntlig skiftbytessrapport. Fem sjuksköterskor intervjuades på en kirurgisk avdelning och materialet analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. På frågan vad en rapport innehåller på avdelningen framträdde tre huvudkategorier (Patientinformation, organisering och vård) med sex underkategorier. Under frågeställningen hur den ideala rapporten ser ut sågs de två huvudkategorierna struktur (med fyra underkategorier) och innehåll (med fem underkategorier). Rörande vad som var hinder och möjliggörare ansågs hinder finnas inom miljö, struktur, engagemang och organisation ? medan möjliggörare fanns inom struktur, engagemang och omgivning.

Inledning: Tidig utskrivning från sjukhuset efter hjärtkirurgi förutsätter att patienterna ska kunna hantera mycket av den postoperativa återhämtningen på egen hand. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonalen i helhetssynen på patienten har förståelse för den postoperativa återhämtningsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller Patientinformationen och hon kan genom en tillräcklig information hjälpa och stödja patienten under återhämtningsprocessen.Syftet: Syftet med denna litteraturgenomgång är att belysa vilken betydelse Patientinformation har för återhämtningen efter hjärtkirurgi.Metod: Studien är en litteraturgenomgång som bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning genomfördes i de elektroniska databaserna Pubmed och Cinahl mellan 30 januari till 30 mars 2011.Resultat: Det framkom tre teman i resultatdelen; behovet av information, innehållet i informationen samt att informationen ska vara individanpassad.Konklusion: Patienterna hade behov av information under hela vårdtiden och även under återhämtningen i hemmet. De hade önskemål om att få information om den normala läkningsprocessen under återhämtningen, inklusive den psykosociala funktionen och eventuella komplikationer.

Varje år drabbas ca 50000 människor i Sverige av cancer. Ungefär var tredje människa kommer någon gång att få en cancersjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personer med cancer och deras upplevelse av information i samband med behandling och/eller undersökning. 11 internationella kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av olika informationskällor, missnöje över att inte få individuellt anpassad och relevant information från vårdpersonal och att kontrollera och hantera situationen genom att erhålla eller undvika information.

I dagens hälso- och sjukvård behandlas patientuppgifter elektroniskt i patientjournalsystem. Uppgifterna ska behandlas med högsta möjliga säkerhetsåtgärder eftersom de innehåller känslig information om patienter. Patientuppgifterna behöver dock alltid vara tillgängliga för att vårdgivarna ska kunna ge bästa tänkbara vård. På grund av att hanteringen av Patientinformation är kritisk, måste IT-systemen följa regler och upprätthålla en hög integritet. Privacy by Design (PbD) är tänkt att adressera problemet genom att integritetsaspekten får stå i fokus genom IT-systemets hela livscykel.

Diabetes mellitus is a metabolic disorder that brings great changes in every individual's way of living. The goal in diabetes treatment is that the individual will be able to live a normal life, with normal length. To achieve this there is need to avoid complications, both acute and long-term. To be able to do this this the patient need knowledge about the illness and how to adjust pharmacological treatment to diet and exercise. In this, patient education is an important part.

During the past decade, consumer health information-centers have been developed at the hospital libraries in Sweden in order to meet the increasing demand from patients and their relatives concerning consumer health information. In 1993, the hospital libraries in Falun, Västervik and Karlstad launched a consumer health information database called PION. The aim of this Master's thesis is two-fold. My first aim is to describe and discuss the principles of user-oriented evaluation. In my attempt to convey the theoretical discussion into the everyday life of librarianship, my second and most important aim is to conduct a user-oriented evaluation of the database PION.

Akupunktur är en smärthämmande behandling som härstammar från Kina. Denna studie grundar sig på västerländsk akupunktur, vilken utgår efter vetenskaplig evidens. Akupunkturens effekter förklaras med ett antal fysiologiska verkningsmekanismer. Förutom smärtlindrande mekanismer kan akupunkturen även ge bieffekter samt innebära allvarliga risker. Sjukgymnasten har enligt lag skyldighet att innan behandling informera patienten om behandlingens gång och verkan.