Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning vårdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet på akutmottagningen ställer höga krav på vårdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. Vårdandet av patienter kan därför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsätt för vårdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka Patienters erfarenheter av att ha vårdats på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar alltmer i omfattning världen över. Livsstilsförändring är en del av behandlingen men kan vara svår att genomföra om motivation saknas. Att vara delaktig i sin egenvård och få stöd från sjuksköterskor ger bättre förutsättningar att lyckas uppnå förändring. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva Patienters och sjuksköterskors syn på motivation, stöd och delaktighet vid livsstilsförändring i samband med diabetes typ 2. Metod: Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie med en kvalitativ metod som har inspiration av fenomenologi.

Akutmottagningar är en plats med hög omsättning av patienter och kan många gånger upplevas som en stressig miljö av personal och patienter. Syftet med denna studie var att beskriva Patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: att känna sig trygg och omhändertagen av kompetent personal; att känna sig misstrodd, ifrågasatt och som en börda; att miljön skapar obehag, känsla av ensamhet och förlust av integritet; och att känna sig som i ett mörker på grund av bristande information. Många Patienters upplevelse av akutmottagningar är att det är av dålig kvalité. En viktig komponent för många patienter är information och om de får information upplever de att det blir lättare att vänta.

De instrument som används för att mäta Patienters förväntningar av omvårdnaden finns i olika utformanden men det är få som är utvecklade med inverkan från patienternas egna förväntningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Patienters förväntningar av mötet med sjuksköterskan. Sju vetenskapliga studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Att få en bra relation, Att kunna vara delaktig, Att vilja bli sedd och lyssnad på. Resultatet visade att patienter förväntade sig att etablera en god relation till sjuksköterskan där medbestämmande i den egna omvårdnaden var av stor vikt. Resultatet visade också att patienter ville bli sedda som individer och att sjuksköterskan tog sig tid för att lyssna på dem.

Mänskliga sexuella beteenden är mångfacetterade och omfattar fysiologiska behov men även kärlek och gemenskap. Sexualiteten är starkt förankrad i människans identitet och är förknippat med självkänsla och det känslomässiga välbefinnandet. En attityd beskriver en uppfattning som byggts upp genom upplevelser och formas av känslor, kunskaper och beteenden. Det är av stor vikt att tydliggöra sjuksköterskors attityder till Patienters behov av sexualitet eftersom det skulle ge sjuksköterskor en möjlighet att utvecklas i sitt omvårdnadsarbete. Syftet med vår litteraturstudie var därför att beskriva sjuksköterskors attityder till sexualitet hos vuxna patienter.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Patienters syn på sin omvårdnad avseende integritet och värdighet vid sjukhusvistelse. Designen var en deskriptiv litteraturstudie och artiklar hämtades från databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Medline via PubMed.Resultatet i denna studie visar att omgivning och arkitektoniska miljöer är framtonande orsaker till Patienters negativa upplevelser i vården. Kommunikativa svårigheter och utebliven information om medicinska åtgärder och undersökningar, tillsammans med personalens bemötande och beteende, gör att Patienters integritet och värdighet åsidosätts. Vårdtagarna vill känna delaktighet i sin vård och få information om sin situation vilket stärker känslan av att de behandlas med respekt från vårdpersonalens sida. Etiska kränkningar av Patienters integritet och värdighet, under sjukhusvistelse, är i stort beroende av vårdpersonalens agerande vid vårdsituationer där patienter blottas eller utsätts för undersökningar utan tillräckligt skydd runt patienten.

För att få fram rätt information krävs en metod som belyser Patienters behov och på så sätt kan hjälpa sjukvården att på bättre sätt ta hjälp av Patienters åsikt. Syftet med uppsatsen är därför att få fram hur patienter upplever att deras informationsbehov av hälsoinformation tillfredställs. Vi vill även ta reda på hur detta behov ser ut idag och på vilka sätt det kan tillfredställas bättre.Vi vill även testa om fokusgrupper är lämplig som metod för att besvara vårt syfte.För att uppfylla syftet har vi samlat in data genom två fokusgrupper. En grupp bestod av personer med mer kontakt med sjukvården medan den andra bestod av personer med mindre kontakt med sjukvården. Med hjälp av resultatet från fokusgrupperna genomfördes en analys där vi fann områden som var särskilt viktiga.

Syftet med studien var att beskriva Patienters erfarenheter av hur den personligaintegriteten respekteras i olika vårdsituationer. Varje människa har rätt att blirespekterad som en individ och inte utsättas för intrång i den personliga sfären. Då dettainte alltid respekteras i vårdsituationerna blir det intressant att skaffa kunskaper om hurpatienter upplever detta. I studien användes en kvalitativ ansats. Med hjälp av criticalincident metoden undersöktes Patienters positiva och negativa erfarenheter av hur denpersonliga integriteten respekterades i olika vårdsituationer.

Smärta i olika former är den största anledningen till att människor söker vård. Att vara uppmärksam på förändringar i patientens tillstånd är viktigt för att patienten ska få en så god vård så möjligt. Tidigare studier har visat att trots vårdpersonalens kompetens ökar inom ämnet smärta genom information och utbildning, fortsätter Patienters smärtprevalens att vara hög. Syftet med denna studie var att redogöra för inlagda Patienters synpunkter angående smärtuppfattning, smärtskattning, smärtlindring samt uppföljning av smärtbehandlingen. Studien genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige.

Alla människor har ett individuellt behov av sömn och har olika sömnmönster. Dessa mönster kan ändras då människor hamnar på sjukhus och leda till otillräcklig sömn. Sömn har visat sig ha en stor betydelse för kroppens återhämtning och rekreation, speciellt vid sjukdom. Forskning visar att när Patienters sömnmönster störs bidrar detta till minskad samverkan av de fem olika sömnstadierna vilket leder till att patienter välbefinnande kan påverkas i negativ riktning. Syftet med föreliggande studie är att ur inneliggande Patienters perspektiv beskriva störande faktorer som påverkar deras sömn.

Bakgrunden beskrivs utifrån ett globalt och svenskt perspektiv hur levnadsvanor påverkar människors hälsa negativt. Den vanligaste ohälsosamma levnadsvanan är övervikt och den ökar globalt samtidigt kan övervikt leda till sjukdomar. Vidare beskrivs motiverande samtal (MI) och vårdande samtal som kan vara en del i behandlingen vid livsstilsförändringar. Problemformuleringen beskriver sjuksköterskans roll i arbetet med Patienters livsstilförändringar. Syftet är att belysa Patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförändringar.

Syfte: Att belysa Patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans bemötande på Vårdcentral.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade 10 vetenskapliga artiklar. Databassökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsychInfo. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån bedömningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier och innehållet analyserades induktivt och sammanställdes till flera kategorier.Resultat: Artiklarnas resultat visade att tillfredsställelsen med sjuksköterskans bemötande var god. Tillfredsställelsen med bemötandet delades in i kategorier som var av betydelse för patienterna. Dessa handlade om tillgänglighet, förtroende och tillit, kommunikation, sjuksköterske- och patientrelation, kontinuitet och tid samt Patienters uppfattning om sjuksköterskans yrkesroll.Slutsats: De flesta patienterna upplevde bemötandet från sjuksköterska på Vårdcentral som tillfredsställande.

Syfte: Syftet var att belysa Patienters upplevelser av tvångsåtgärder i form av fastspänning samt isolering inom den psykiatriska tvångsvården. Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård innebär att samhället har förmågan att beröva en individ sin frihet om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer tvångsåtgärder så som fastspänning och isolering, dessa ska utövas med så stor hänsyn som möjligt till patienten. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som är begränsade mellan 2002 och 2014. Resultat: En del patienter ansåg att fastspänning är en nödvändig åtgärd men ändå är det många som har negativa erfarenheter av dessa.

Brister har påvisats i kunskapen hos vårdpersonal om våldtagna Patienters omvårdnadsbehov. Den bristande kunskapen kunde innebära att våldtagna patienter erhöll otillfredsställande omvårdnad. Den omvårdnadsteoretiska grunden var hämtad från Katie Eriksson.Syfte: Syftet var att beskriva våldtagna Patienters upplevelse av omhändertagandet i vården.Metod: En systematisk litteraturstudie som byggde på fem kvalitativa och fem kvantitativa studier samt två studier vilka var både kvalitativa och kvantitativa. Två huvudtema för omvårdnad skapades och fem undertema framkom.Resultat: Två tema framkom, positiva upplevelser av omvårdnad och negativa upplevelser av omvårdnad med respektive undertema. Resultatet visade i huvudsak att patienter upplevde tillfredställande omvårdnad men brister påträffades fortfarande.

Överrapportering vid skiftbyten sker dagligen mellan sjuksköterskan som ska avsluta sitt skift och sjuksköterskan som ska börja sitt skift och under överrapporteringen överlämnas patientansvaret till nästa sjuksköterska. Traditionell överrapportering sker övergripligen på sjuksköterskeexpeditionen utan Patienters delaktighet. I Sverige har sjukvården en skyldighet att göra patienter delaktiga i sin egen vård och därmed behöver den traditionella överapporteringen förändras. Bedsiderapport som överrapporteringsmetod gör det möjligt för patienter att vara delaktiga. Syftet med studien var att belysa Patienters erfarenheter av bedsiderapport inom slutenvården.