Vår frågeställning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vårdande relation. Begreppet vårdande relation har som utgångspunkt att man genom att lindra patientens lidande når en relation som är vårdande. En vårdrelation kan vara vårdande eller icke-vårdande, men en vårdande relation kan inte vara icke-vårdande. Stora svårigheter att skapa en vårdande relation som operationssjuksköterska råder idag på operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Inledning: Att som sjuksköterska arbeta med patienter som vårdas mot sin vilja kräver stor inlevelseförmåga. Mötet med denna patientgrupp gör att sjuksköterskorna utsätts för tvivel och osäkerhet huruvida den vård som erbjuds är till gagn för patienten.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts. Åtta vetenskapliga artiklar publicerade från år 2000 och framåt inkluderades.

Bakgrund: Bristfällig postoperativ smärtlindring är ett stort problem på många vårdavdelningar. Patienter fortsätter att uppleva obehag och smärta efter operation trots att utvecklingen i postoperativ smärtbehandling har gått framåt. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser vid postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudien byggde på sju artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studierna granskades och analyserades efter Malteruds (1998) analysprocess, med avsikt att komma fram till olika teman.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Bakgrund: Vid vissa situationer togs ett beslut att avstå från livsuppehållande behandling, ett s.k. O-HLR-beslut. Vårdgivare hade en skyldighet att ge patienten information om dennes hälsotillstånd, vård och behandling och detta skulle ske i samråd med patienten enligt lag. Om patienten önskade fanns en möjlighet att överlåta beslutet till den ansvariga läkaren och/eller anhöriga. Sjuksköterskan har visat sig ha en viktig roll i mötet med den palliativa patienten.

Abstract Syftet med denna studie var att påvisa effekter av ofrivillig hypotermi samt beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att belysa vilka förebyggande faktorer som bibehåller normotermi i den perioperativa vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts via Cinahl och Medline. Studiens resultat baserades på sjutton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, dessa grupperades under olika teman. Resultatet redovisas i följande huvudteman fysiologiska effekter, komplikationer, perioperativa teamet, aktiv uppvärmning, administrering av intravenösa vätskor, miljön i operationssalen samt riktlinjer för bibehållande av normotermi.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebär att kroppen förändras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmåga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. När livets slut närmar sig isolerar sig patienten från omvärlden och endast de närmaste personerna finns kvar nära patienten. Patienten är ensam i sin död där en lätt beröring kan vara viktigare än någonsin.

Bakgrund: Diagnosen hjärtsvikt innebär en stor förändring i patienternas liv. De som diagnostiseras upplever förändringar på flera områden i livet; det kroppsliga, sociala, livssituationen och att nu vara beroende av vård, mediciner och behandling. Sjuksköterskan bör ha en förståelse för dessa patienters livssituation för att kunna ge en bättre och mer individuell vård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Den valda metoden är en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyseras.

I vården möter vi många patienter som kommer utsättas för nålstick, både inom slutenvårdenoch primärvården. Många medicinska utredningar och behandlingar kräver blodprovstagningaroch perifera venkatetrar. En del patienter upplever dessa moment med en extrem rädsla ochkänsla av obehag, och kan påverka patientens upplevelse och skapa problem i framtida kontaktmed vården. Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna patienters upplevelser viduttalad rädsla för nålstick, vilka faktorer som påverkar samt hur sjuksköterskan kan bemöta ochlindra dessa patienters oro och rädsla. Litteraturöversikten är baserad på vetenskapliga artiklarfunna i tidsskrifter.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva patienters upplevelser av livskvalitet i samband med genomförd bariatrisk kirurgi utifrån aspekterna mental och fysisk hälsa, samt att granska och redovisa valda vetenskapliga artiklar. Metod: Författarna utförde en beskrivande litteraturstudie vilken baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Eftersökningar utfördes på databaserna Cinahl, PubMed via Medline och Mosby´s index. Huvudresultat: Flertalet studier påvisade att övervikt och fetma påverkade deltagarnas upplevelser av livskvalitet på ett negativt sätt. Livskvalitetssänkande faktorer utgjordes av bl.a.

Psykisk ohälsa är ett växande problem i det svenska samhället och har i alla tider varit tabubelagt, vilket försvårat situationen för individer som lider av psykiska problem. Somatisering är en typ av psykisk ohälsa som visar sig som somatiska symtom som är medicinskt oförklarliga. Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals hantering och patienters upplevelser av somatisering i primärvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att sjukvårdspersonalens hantering av patienterna spelar en avgörande roll.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av att leva med dialysbehandling samt väntan på njurtransplantation. Litteratursökningar gjordes i databasen Medline. Studiens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultatet visade att upplevelser av begränsningar i livet till följd av dialysbehandling var vanligt förekommande. Många patienter led av fatigue och brist på energi vilket resulterade i inaktivitet och svårigheter att orka med vardagliga sysslor.