Isoleringsvård kan bli aktuellt både vid infektionssjukdom och vid infektionskänslighet. Detta sätt att vårda finns redan tidigt beskrivet i historien. Ett stort användande av antibiotika tros ligga till grund för ökad mängd multiresistenta bakterier vilket orsakar problem i dagens sjukvård. Patienter med dessa bakterier, tuberkulos eller nedsatt immunförsvar är exempel på patientgrupper som vårdas isolerade. Att vårdas isolerad innebär för många att vara i en utsatt situation och utan kontroll över vad som sker.

Huvudsyftet med studien har varit att beskriva upplevelser och svårigheter om hur kognition påverkar vuxna MMC patienters möjlighet att uppnå delaktighet och självbestämmande. De frågor som har ställts är: 1.) Vad påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos informanterna? 2.) Hur beskriver informanterna självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? 3.) I vilken utsträckning upplever informanterna att de kan påverka den egna förmågan till självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? Kvalitativ metod har använts där totalt åtta patienter i åldrarna mellan 20-55 år och som alla hade diagnosen MMC ingick. Huvudresultatet visar att flera faktorer påverkar MMC-patienters upplevelse av självbestämmande och delaktighet. Några faktorer som påverkar är kognition, bristande diagnoskunskap, ekonomi och arbete, utbildning och tillgänglighet med flera.

Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling.

Urininkontinens drabbar ungefär hälften av de män som genomgått en radikal prostatektomi. I Sverige utförs cirka 2400 operationer årligen och antalet antas stiga i takt med att befolkningen blir allt äldre. I relation till antalet operationer som årligen genomförs är sannolikheten stor att som sjuksköterska möta män som lever med urininkontinens som postoperativ komplikation. Forskning visar att urininkontinens ofta orsakar ett betydande lidande för individen och det är därför av betydelse att männens upplevelser uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av att leva med urininkontinensefter radikal prostatektomi och baserades på tolv vetenskapliga artiklar.

Insomni a?r ett stort folkha?lsoproblem da?r Kognitiv beteendeterapi(KBT) har visat sig vara en effektiv behandling ocksa? i form avsja?lvhja?lp. Fo?religgande studie hade till syfte att underso?ka hur ha?llbara resultaten av en behandling med en sja?lvhja?lpsbok a?r o?ver tid och om ett terapeutsto?d 15 minuter i veckan via telefon gav na?gon skillnad fo?r behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad,kontrollerad studie da?r 130 deltagare uppfyllde inklusionskriteriernafo?r so?mnsva?righeter.

På vårdavdelningar är det vanligt att patienter inte får sin sömn tillgodosedd. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkade patienters sömn på en vårdavdelning. Genom litteratursökning i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO och Swemed+ valdes 18 kvalitativa och kvantitativa artiklar ut till analys. Utifrån syftet formulerades två specifika frågeställningar: vilka faktorer kan försvåra patienters sömn på en vårdavdelning samt vilka faktorer kan främja patienters sömn på en vårdavdelning. Resultatet visade att personalen behövde ökade kunskaper om sömn och åtgärder som förbättrar sömnen för patienterna.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Bakgrund: Övervikt och fetma är den största folkhälsosjukdomen i dagens samhälle. Överviktiga patienter blir allt vanligare i hälso- och sjukvården och vårdpersonal upplever det svårt att behandla dem korrekt. Sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att nå dessa patienter men är osäkra på hur patienterna uppfattar deras råd. Patienter med övervikt står inför allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med studien är att belysa överviktiga patienters upplevelser av mötet med vården.

The purpose of this study was to evaluate the effect of bilateral repetitive transcranial magnetic stimulation (rTMS) on language ability in eight participants with aphasia. All participants underwent two periods of treatment and five periods of evaluation. During one treatment period high frequency stimulation was given to the left hemisphere and low frequency stimulation to the right and in one other period placebo stimulation was given. Boston Naming Test and Token Test were used to assess the effects of treatment on naming ability and language comprehension. Results showed that no significant effects were found on group level.

Upplevelsen av att drabbas av hjärtinfarkt är en stor förändring i det dagliga livet. Den som blir drabbad, dennes familj och närstående påverkas också av sjukdomen på olika sätt. Kvinnor delar inte alltid samma upplevelser med männen efter en hjärtinfarkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys.

Människors sexualitet är en stor del av livet och innebär olika saker för olika människor. Sexualitet är en grund för människors känsla av hälsa och välmående och är förknippat med att känna samhörighet till andra. Vid sjukdom och behandling kan självbilden förändras och därmed även sexualiteten. För att utöva holistisk vård krävs ett engagemang från sjuksköterskor där patienters behov av sexualitet inkluderas i omvårdnaden. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter patienters behov av sexualitet.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård.

Cancer är den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 år. Detta är en tid som präglas av fysisk och psykisk utveckling, då unga söker efter identitet och självständighet.  Studier har visat att under pågående behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras från sin normala omgivning. De unga påpekade vikten av att bli sedda och lyssnade på av vårdpersonalen, de beskriver även betydelsen av att vara delaktig i sin vård. Antalet unga canceröverlevande ökar och många av dem känner sig övergivna efter utskrivning, vilket späder på det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien är att beskriva ungas, 15-25 år, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter färdig behandling till friskförklaringen som är efter fem år.