Denna studie handlar om Patienters upplevelser vid DT kolografi. Kolorektal cancer är denvanligaste typen av cancer som drabbar människor efter 60- års ålder. DT kolografi är nytarmundersökningsmetod som kan hjälpa till att upptäcka kolorektal cancer i ett tidigt skede ochsom ännu inte utförs rutinmässigt på alla kliniker. Eftersom patienter kräver mycket omvårdnadunder proceduren är det viktigt att veta vilka upplevelser patienter har av DT kolografi för attkunna ge en god och säker vård. Vissa delmoment i undersökningen kan upplevas som obehagligaoch inte helt riskfria.

BAKGRUND: Att vara sjuksköterska innebär att ha kunskap om medicinska frågor såväl som om omvårdnadsvetenskap. Omvårdnad handlar bland annat om att bemöta patienter på ett korrekt sätt, för att undvika att ett vårdlidande uppstår för patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter på ett sätt som av dem upplevs som bra behöver sjuksköterskor känna till hur patienter uppfattar deras bemötande.SYFTE: Att belysa Patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid vård på sjukhus.METOD: Litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där 14 artiklar har analyserats.RESULTAT: Resultatet indelas i fem teman: Bemötandets betydelse för patienter, Humorns betydelse för patienter, Patienters behov av kommunikation och information, Patienters behov av bekräftelse samt Faktorer som påverkar patienters förtroende för sjuksköterskor.KONKLUSION: Resultatet visar hur patienter upplevde det att befinna sig i en omvårdnadssituation och vad de lägger i begreppet bemötande. Det kan användas som en upplysning och en påminnelse till sjuksköterskor som dagligen möter människor/patienter i arbetet. Kunskapen som studien bidragit med kan användas för att förbättra vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor i praktiken vilket ger bättre omvårdnadskvalitet..

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Bakgrund: Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt och är en bakterie som kan orsaka svåra infektioner i olika delar av kroppen. Oftast är den dock symtomfri då de flesta bär på bakterien utan att den orsakar infektion. I Sverige görs sedan länge mycket nationellt för att försöka minska spridningen och detta är antagligen en anledning varför prevalensen är förhållandevis låg. Dessutom måste patienterna själva förhålla sig till lagar och landstingen har utarbetat handlingsplaner för MRSA bärande patienter. MRSA sprids via kontaktsmitta och kan då spridas till sjuka människor som på grund av sin sjukdom är mer mottagliga för dessa bakterier.

Tidigare studier har fokuserat på barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt leukemi. Hematologiska maligniteter är ett samlingsnamn för leukemi och några andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och främst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva Patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ.

Att sövas inför en operation innebär att lämna över kontrollen av sina livsfunktioner och är en situation många patienter känner oro inför. För att kunna utveckla anestesisjuksköterskans preoperativa omhändertagande är kunskap om Patienters upplevelser av omhändertagandet nödvändigt. Dessa upplevelser kommer att studeras med utgångspunkt i en teoretisk begreppsmodell om personcentrerad vård.Syfte: Att beskriva Patienters upplevelse av det preoperativa omhändertagandet inför anestesi.Metod: Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer kommer att genomföras med ett tiotal personer som i slutenvården genomgått en operation i generell anestesi. Intervjuerna kommer att analyseras med kvalitativ innehållsanalys. För att testa metod och forskningsplan genomfördes en pilotstudie där två forskningspersoner som nyligen genomgått en operation i generell anestesi intervjuades.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer människor som behöver akut hjälp av olika grader och former. Triagen är det första möte som patienten har med vårdpersonal och genom detta ordnas ett turordningssystem där de mest akut sjuka patienterna tas omhand om först, medan de patienter som kan vänta utan att det finns en risk för försämring av sin hälsa, får vänta på sin tur. Syfte: Att belysa vuxna Patienters upplevelse av mötet på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga orginalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det fem kategorier. Dessa var att komma till en akutmottagning, den långa väntan, att vårda vårdrelationen, hjälplös utan kontroll och behov av att bli sedd och få tydlig information.Slutsats: Patienter upplever att väntetiden, informationen och mötet i sig är viktigt för att inte tappa kontrollen över situationen. Med detta som underlag anser författarna att patienten bör vara delaktig i sin vårdprocess.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohälsa. Det är ett folkhälsoproblem som kostar samhället stora pengar varje år. Fysisk aktivitet på recept är en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Sambandet mellan upplevelsen av hälsa och fysisk aktivitet på recept behöver klarläggas tydligare. Syftet med arbetet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet på recept och hur det påverkar patientens hälsa.

Att vårdas för hjärtinfarkt kan innebära känslor av förvirring och osäkerhet till följd av ett hastigt förlopp. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Patienters upplevelser av vården vid hjärtinfarkt. Studien baserades på 15 vetenskapliga studier. Analys utfördes med manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier; att bli omhändertagen i en oviss och främmande situation, att genomgå behandling medför rädsla och tilltro och att vilja ha tydlig information för ökad förståelse av diagnos och behandling. Patienter beskrev omhändertagandet vid hjärtinfarkt som positivt.

Bakgrund: I Sverige har 325 000 människor diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen ställer stora krav på individen. För att sjuksköterskan ska ge en god omvårdnad behövs kunskaper om patientens individuella behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd kategoriserades som emotionellt, informativt och värderande stöd. Viktiga faktorer i sjuksköterskans stöd var gemensamt engagemang, tillit, lindring av bördan, att bli sedd som en individ, kunskap genom information, dialog, kontroll och bekräftelse.

Amyotrofisk Laterskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som endast drabbar det motoriska nervsystemet vilket leder till förlamning och slutligen döden, överlevnaden är 3-5 år. Det finns inget botemedel mot sjukdomen, endast symtomatisk behandling. Lidande kan gestalta sig på olika sätt, välbefinnande är en unik upplevelse och högst individuell. En vårdrelation mellan en patient med denna diagnos och vårdpersonalen bör ges utrymme och präglas utav patientens önskemål. En ökad förståelse gentemot dessa Patienters upplevelse är centralt och av stor betydelse för vårdrelationen.

Akut myokardinfarkt (AMI) är en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhälle. De senaste årtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI är fysisk aktivitet. Trots forskning som påvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet är det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gällande behandlingen. Då sjuksköterskan har det primära ansvaret för omvårdnaden är det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen.

När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva icke akuta patienters upplevelser av akutmottagning. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: akutmottagningen var det snabbaste och bästa sättet att få hjälp med sina åkommor och sitt lidande, väntan kan accepteras men kan också förstärka oron beroende på bristande information, vilja bli respekterad och inte vara till besvär. Resultatet visade att akutmottagningen var lättillgänglig med bra öppettider och de gav den mest kompletta vården. Det framkom även missnöje med primärvården.

Antalet patienter som söker sig till akutmottagning på grund av smärta är mycket omfattande. Smärta är en subjektiv upplevelse, därför är smärtlindring en komplex omvårdnadshandling som ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskors omvårdnad vid smärtlindring av vuxna patienter på akutmottagning. Studien genomfördes med en systematisk litteratursökning med utgångspunkt i problemformuleringen. Genom strukturerade sökningar identifierades, granskades och analyserades relevant forskning inom området.