Bakgrund: Patienter som långvarigt behandlas med kvarliggande urinkateter får ofta problem med flödeshinder. En åtgärd som företas vid flödeshinder är spolning av urinkatetern, alternativet är att byta katetern. Otillräckligt vetenskapligt underlag för spolning gör att evidens saknas i frågan. Individuell katetervård rekommenderas. För närvarande saknas till stor del forskning om Patienters upplevelse av kateterbehandling.

Upplevelsen av mötet med akutsjukvården kan vara komplicerad på grund av att det ofta handlar om snabba korta möten där patienterna kan befinna sig i en kris. För att mötet med patienterna ska bli så bra som möjligt är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap om hur patienterna upplever mötet med akutsjukvården. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för Patienters upplevelse av mötet med akutsjukvården. En litteratur studie med kvalitativ ansats gjordes. Studien resulterade i två stycken kategorier positiva och negativa upplevelser.

Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker vård och kan bland annat orsakas av ischemisk hjärtsjukdom eller utan någon objektiv förklaring.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Patienters upplevelse av bröstsmärta och den omvårdnaden som ges.Metoden utgick ifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PubMed användes. Artiklarna granskades av författarna till litteraturstudien och med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod.Resultatet baserades på 11 artiklar. Kategorierna som identifierades efter bearbetning var Fysisk upplevelse, Psykisk upplevelse, Behov av delaktighet och Behov av stöd och hjälp. Resultatet påvisade att patienter upplevde bröstsmärtan individuellt.

Att behöva opereras kan vara en stor händelse i många människors liv. Det kan både vara positiva och negativ orsaker till operationen. Oavsett operationstyp eller syfte för operationen så skall patienten behandlas och vårdas på ett värdigt och professionellt sätt. Författarna till studien anser att den perioperativa vårdprocessen ger patienten möjlighet att vårdas på ett bra sätt. Syftet med studien är att belysa Patienters upplevelse av den perioperativa vårdprocessen.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom som drabbar lungorna. Lungorna tappar sin elastiska förmåga och det minskar deras ventilationsyta. Till följd av detta får patienten svårt att tömma lungorna vid utandning. KOL drabbar framförallt rökare och väntas att bli tredje vanligaste dödsorsaken före år 2020 enligt WHO, Världshälsoorganisationen.Syfte: Syftet med studien är att belysa Patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).Metod: 8 stycken kvalitativa empiriska studier har analyserats med hjälp av kvalitativ metod för att få fram Patienters upplevelser. Valda artiklar har granskats och delats in i hög, medel och låg kvalitet.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om Patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Syftet med studien var att undersöka Patienters upplevelse av smärtlindring och livskvalitet efter botoxbehandling i smärtlindrande syfte samt patienternas inställning till Botox.Metod: En kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv och explorativ design. Urvalet bestod av sju patienter, sex kvinnor och en man, vilka behandlas men botoxbehandling vid Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Resultat: Materialet analyserades enligt syftet under tre kategorier: smärtlindring, oro/nedstämdhet samt inställning till Botox. Samtliga informanter har fått en minskad smärta till följd av botoxbehandlingen och upplever att livskvaliteten förbättrats. Trots biverkningar känner sig patienterna nöjda med behandlingen så länge fördelarna är fler än nackdelarna. Ingen av informanterna förutom en kände någon oro/nedstämdhet.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva Patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

Bakgrund: Fysisk beröring ingår i en stor del av sjuksköterskans vardagliga, patientnära arbetsuppgifter. Upplevelsen av att bli berörd kan härledas till fysiologiska processer såväl som till personlighet och tidigare erfarenheter. Om inte Patienters upplevelser av beröring tas i beaktande, finns det risk att sjuksköterskor utför beröring på ett omedvetet och oreflekterat sätt, med följden att patienter känner sig illa behandlade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa Patienters upplevelser av sjuksköterskans fysiska beröring i daglig omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1977 och 2011.

Intensivvård bedrivs idag inte enbart på våra intensivvårdsavdelningarutan förekommer på andra vårdavdelningar inom slutenvården. Modernhjärtintensivvård har de senaste åren blivit tekniskt mer avancerad. Det finns risk atttekniken avhumaniserar vården och att vårdpersonalen fokuserar mer på apparaturenän patienten. Den teoretiska referensramen i detta arbete utgick från begreppetempowerment samt Hendersons omvårdnadteori.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva Patienters upplevelse av intensivvårdmed fokus på empowerment.Metod: Litteraturstudien baserades på artiklar från sökningar i databaserna CINAHLoch PUBMED. De sökord som användes var ?empowerment?, ?patientempowerment?, nurse relations?, ?ICU?, ?critical illness?, ?patient perspective?,?critical care? och ?patient experience?.Resultat: Efter genomläsning av artiklarna kunde fyra teman identifieras sompåverkade patientens upplevelse och känsla av empowerment.

Ett stort antal personer insjuknar varje år i kranskärlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bästa stöd och arbeta på ett personcentrerat sätt. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes.

Sammanfattning:Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa Patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning ? reaktioner och bearbetning, social återhämtning ? stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal.Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Patienters upplevelse av att vårdas isolerad på sjukhus. I studien användes 16 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 1977-2007. Artiklarna har analyserats enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen har resulterat i sex kategorier: Att vara instängd som en fånge, att isoleringen gav upphov till starka och obehagliga känslor, att vilja ha kontroll och härda ut, att uppleva ensamhet och frånvarande vårdpersonal, närheten av en annan människa är ett stöd och ökar välbefinnande, att finna sig väl tillrätta i sin situation och ta tillvara möjligheterna Flera isolerade patienter jämförde upplevelsen att vara instängd i isoleringsrummet med att vara fängslad. Huvuddelen av de isolerade kände att ensamheten var det som kännetecknade vistelsen i isolering.