Background: Mental illness is a growing public health problem which can cause significant disabilities and lead to poor quality of life. As primary care nurses often are the first to encounter these patients they need knowledge to be able to respond appropriately to this group.Aim: The aim was to describe how the sufferer of mental illness experiences the introduction to primary care. Method: The literature review was based on the results of 11 scientific articles which were analyzed with the inspiration of a metasynthesis method.Results: Four categories emerged: the experience of being treated like a human being, the importance of a therapeutic space, the experience of time and availability as well as the importance of competent personnel and the importance of continuity. Patients described different aspects deemed important when encountering nursing staff. Conclusion: Patients experienced that they received good care when they felt listened to and seen as individuals with their own thoughts and feelings.

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av påföljden ungdomstjänst. Ungdomstjänsti dess nuvarande utformning trädde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till främst tillungdomar mellan 15 och 18 år, om särskilda skäl föreligger kan ungdomar upp till 21 årdömas till ungdomstjänst. Påföljden består av två delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benämns ? annan särskilt anordnad verksamhet? vilkenbestår av samtal och/eller studiebesök.Då lagen är en ganska ny företeelse valde vi att undersöka såväl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men även hur väl ungdomarnas upplevelse överensstämmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stämmer in på de tre straffrättsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som är gällande i lagstiftningen.Vi har valt att ha såväl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkät har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjänst i Göteborg.

Vid ohälsa förändras människans upplevelse av den subjektiva kroppen vilket leder till en känsla av otrygghet. Det leder i sin tur till ett behov av att bli sedd och hörd samt till ett ökat behov av bekräftelse, vilket delvis kan tillgodoses genom empatisk beröring. Studier visar att empatisk beröring som fenomen är en bristvara i vården. Genom att belysa patientens upplevelse av empatisk beröring vid ohälsa, ges möjlighet till sjuksköterskan att få förståelse för patientens behov och betydelsen av empatisk beröring. Tidigare forskning har till stor del inriktat sig på begreppet terapeutisk beröring och effekterna av detta hos patienten, utifrån vårdarens perspektiv.

Kroppens organ består av många miljoner celler, som har sin uppgift i det organ de befinner sig i. När en cell dör ersätts den med en ny som har samma uppgift. Cellerna samarbetar och kommunicerar via olika signaler, vilket är en förutsättning för att kroppen ska fungera. Cancercellerna delar på sig snabbt vilket leder till celltillväxt. cancer är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdomar.

Bakgrunden till studien är att bipolär sjukdom är en av de tjugo vanligaste orsaker till funktionsnedsättning i världen. Det finns få studier gjorda på hur patienter upplever att vårdas för sjukdomen. Vårdpersonal kommer möta patienter med diagnosen inom all form av sjukvård. Syftet är att belysa behov av vård och stöd såsom det upplevs av patienter med bipolär sjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju självbiografiska böcker analyserades med hjälp av en kvalitativ metod.

Bakgrund. Runt om i världen är det ca 383 miljoner människor som lever med diabetes. Arbetet med att ändra kost- och motionsvanor är en utmaning för de flesta. Det är inte alltid lätt att anpassa de nya rutinerna till vardagslivet, som att äta på fasta tider och äta mindre av ohälsosam mat. Därför är det viktigt att sjuksköterskan och patienten tillsamman arbetar mot en hälsosammare livsstil.

TV, film och litteratur är områden som alla ingår i de kulturella och kreativa näringarna, dvs. näringar som går ut på att på något sätt producera upplevelser. Fandom, som ofta kretsar kring källmaterial i form av t.ex. TV-serier eller böcker, har trots detta aldrig undersökts med utgångspunkt i upplevelseproduktionsteorier.Syftet med detta arbete var att undersöka hur deltagandet i en fandom kan fördjupa upplevelsen av källmaterialet, med utgångspunkt i två olika upplevelseproduktions-teorier. Denna första ansats till forskning kring kombinationen fandom?upplevelse gjordes genom en litteraturstudie.I bakgrunden presenteras upplevelseekonomin, upplevelseproduktion, samt fenomenet fandom.

En god vård i livets slutskede ställer stora krav på personalen. Det krävs kompetens på flera områden och en kreativ förmåga för att kunna möta enskilda patienters behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Dessa särskilda omständigheter kan ge upphov till mycket tankar och känslor hos omvårdnadspersonalen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta patienter inom palliativ vård. En litteraturstudie genomfördes.

Viktigt för ett bra gruppklimat är bland annat gruppens kommunikationsmönster och tidigare framgångar, något som är beroende av tydliga mål för arbetet. Tidigare forskning har påvisat ett positivt samband mellan gruppens kollektiva efficacy och dess prestationer. Området kollektiv efficacy är relativt välforskat, dock tycks frågan om vilka faktorer som har betydelse för kollektiv efficacy i arbetsgruppen stå relativt obesvarad. Inom området dominerar kvantitativ metod, varpå en kvalitativ ansats bedömdes lämplig i denna undersökning. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för individens upplevelse av kollektiv efficacy i arbetsgruppen.

I en personcentrerad vård av äldre är det viktigt att ta del av deras erfarenheter och göra dem delaktiga i planeringen av sin egen vård. Forskning visar att det finns många hinder för de äldres delaktighet som har att göra med deras utsatta situation och brister i vårdplaneringsprocessen. Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers upplevelse av delaktighet vid vårdplaneringen i samband med att de vårdas på kortidsboende. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes för att samla data. Sex deltagare ingick i studien.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjälp. Hälsa för den sjuke kan vara att få vistas i sin hemmiljö så länge det är möjligt. Ett sätt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillämpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hälsa, det vill säga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hälsa för människor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Sjuksköterskeyrket är ett mångdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sällan förberedda inför den nya yrkesrollen. Svårigheter uppstår därmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen från student till sjuksköterska de första sex månaderna i yrket. Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades.

Bakgrund: I Sverige finns 85000 män som har eller har haft prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Trots att många män idag får en positiv prognos upplever majoriteten i denna patientgrupp ändå psykosocial stress, ångest och depression av sin sjukdom. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av lidande efter diagnostiserad prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på en kvalitativ innehållsanalys.

Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk värdegrund där alla patienter har lika värde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer från olika samhällsklasser, kulturer och åldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter från utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehållsanalys användes som analysmetod.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för både infarkter och blödningar som drabbar hjärnan. Stroke är bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar den svenska befolkningen. Stroke är inte bara en sjukdom som drabbar den som insjuknar utan påverkar hela familjen.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelse av när en närstående drabbats av en stroke och överlevt.Metod: Systematisk litteraturstudie av både kvalitativa och kvantitativa studier som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Anhörigas livssituation och livskvalité förändrades då en närstående drabbades av stroke. Deras eget liv åsidosattes för den sjuke och vardagen förändrades. Den nya livssituationen medförde en känsla av stress, otillräcklighet, börda och oro.