Antalet patienter med ICD-behandling (implanterbar defibrillator) ökar. Antalet patienter som behandlas med ICD beräknas vara omkring 1400-2000 patienter/år. Då behandlingen ges på indikationen risk för livshotande hjärtrytmrubbning, är kunskap om bemötande av patienten i en allvarlig livssituation och skapande av delaktighet avgörande. Patienten behöver stöd till förståelse och kunskap för att uppleva hälsa och livskvalitet. Det mellanmänskliga mötet är centralt för att ge information till patienten.

Att behöva opereras kan vara en stor händelse i många människors liv. Det kan både vara positiva och negativ orsaker till operationen. Oavsett operationstyp eller syfte för operationen så skall patienten behandlas och vårdas på ett värdigt och professionellt sätt. Författarna till studien anser att den perioperativa vårdprocessen ger patienten möjlighet att vårdas på ett bra sätt. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av den perioperativa vårdprocessen.

Introduktion:Inför en kirurgisk operation spelar den preoperativa informationen till patienten en mycket viktig roll för att patienten skall känna sig trygg i en annars maktlös situation. Detta lägger stort ansvar på den person som genomför det preoperativa samtalet.Syfte:Syftet med detta kvalitetssäkringsarbete var att beskriva patienters upplevelser av den perioperativa processen samt upplevelser av den preoperativt givna informationen.Metod:Arbetet har en kvalitativ ansats där åtta patienter som opererats med colorektal kirurgi vid kirurgisk klinik ingick. Semistrukturerade intervjuer gjordes där alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat:Analysen resulterade i fyra kategorier och nio subkategorier. Dessa redovisas dels i en tabell samt i en berättande text med citat från intervjuerna.

Bakgrund: Bristfällig postoperativ smärtlindring är ett stort problem på många vårdavdelningar. Patienter fortsätter att uppleva obehag och smärta efter operation trots att utvecklingen i postoperativ smärtbehandling har gått framåt. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser vid postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudien byggde på sju artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studierna granskades och analyserades efter Malteruds (1998) analysprocess, med avsikt att komma fram till olika teman.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste diagnoserna och varje år insjuknar cirka 40000 personer i Sverige. En hjärtinfarkt innebär en stor förändring i livet och patienten måste ibland lära sig att leva ?ett nytt liv?. Det är sjuksköterskan som har till uppgift att ge dessa patienter den information de behöver för att känna sig någorlunda trygga och ge dem en chans att bemöta de förändringar som uppstått. Forskning visar att det finns brister vid informationsgivning.

Bakgrund: På akutmottagningen använder sjuksköterskor triageriktlinjer för att bedöma hur akut patienters sjukdomstillstånd är. Triage är en komplex uppgift som kräver kritiskt tänkande och medicinsk kunskap. Sjuksköterskor har en viktig roll i patienters upplevelse av att söka vård på akutmottagningen.Syfte: Syftet var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskors triagearbete på akutmottagningen.Metod: Vald metod var litteraturöversikt med både kvalitativa- och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklarResultat: Vid analysen identifierades fyra teman. Dessa var Sjuksköterskors sätt att arbeta med triage, Sjuksköterskors kollegor i triagearbetet, Sjuksköterskors arbetsmiljö i triagearbetet samt Sjuksköterskors förhållningssätt till patienter i triagearbetet.Konklusioner: Tillsammans kan sjuksköterskor stärka professionen och blir säkrare i sina triagebeslut.

Bakgrund: Fysisk beröring ingår i en stor del av sjuksköterskans vardagliga, patientnära arbetsuppgifter. Upplevelsen av att bli berörd kan härledas till fysiologiska processer såväl som till personlighet och tidigare erfarenheter. Om inte patienters upplevelser av beröring tas i beaktande, finns det risk att sjuksköterskor utför beröring på ett omedvetet och oreflekterat sätt, med följden att patienter känner sig illa behandlade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans fysiska beröring i daglig omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1977 och 2011.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters inställning till sin antipsykotiska medicinering och orsaker till varför läkemedelsordinationer inte följs.Metod: Enkätstudie med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman och 13 kategorier framkom för att beskriva patienters inställning till läkemedlet. Dessa teman är Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Antalet kategorier under temat läkemedel som hjälp är nio stycken och antalet kategorier under temat läkemedel som belastning är fyra. För att beskriva varför ordinationer inte följts framkom fyra kategorier.Slutsats: Huvudresultaten i denna studie är de två teman som framkom, Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Deltagarna i denna studie uppgav både positiva och negativa attityder till sin antipsykotiska medicin.

Kommunikation är en viktig faktor för att främja en trygg relation. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskors kommunikativa färdigheter. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationens betydelse för att främja en trygg relation till patienter i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktsskötskor och sjuksköterskor i norra Sverige. Analys av fokusgruppsintervjuer genomfördes med en tematisk innehållsanalys.

Långvarig smärta är ett växande hälsoproblem med en komplex symptombild. Precis och igenkännande information är en förutsättning för att komma vidare i den egna hanteringen av långvarig smärta. Syftet med studien var att undersöka om en information om smärta med fokus på egenhantering på en CD-skiva kan påverka self-efficacy och coping hos personer med långvarig smärta. Deltagare i studien (N=22) uppfyllde de uppsatta kriterierna för deltagande och lottades in slumpmässigt i interventions respektive kontrollgrupp. Studien pågick under en månads tid med självskattning med hjälp av instrument och enkäter vid studiestart, i samband med intervention och vid avslut.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hållbarhet..

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en livsstilssjukdom där riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemässiga samt miljömässiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka känslor. Sjukdomsupplevelsen har väsentlig betydelse då en stor del av ansvaret för en framgångsrik behandling, kräver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen består av livsstilsanpassning vars syfte är att förhindra senkomplikationer och att bibehålla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet.

Människor har under flera århundraden blivit utsatta för isolering. Isoleringsmetoderna har utvecklats, och idag förekommer isoleringsvård på allmänna sjukhus, på enkelrum med sluss, dusch och toalett. De patientgrupper som kan behöva vårdas i isolering är patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med smittsamma sjukdomar. Isoleringsvård kan ge upphov till lidande hos patienten, i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Därför är det viktigt för allmänsjuksköterskan att ha kunskap om hur patienten upplever isoleringsvården så att hon kan minska patientens lidande, i synnerhet vårdlidandet.