Meticillinresistenta Stafylokockus aureus (MRSA) är resistenta stammar av den vanliga bakterien Stafylokockus aureus (S. aureus). MRSA upptäcktes första gången 1961 i England och har sedan dess brett ut sig över hela världen. På sjukhus sprids MRSA mellan patienter via sjukvårdspersonalens händer till följd av bristande hygienrutiner och i samhället sprids bakterierna där människor lever och umgås tätt. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är isoleringsvård, vilken ofta upplevs som negativ.

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt.

Fatigue är det vanligaste symtomet vid cancer och innebär onormal trötthet och utmattning. Symtomet påverkar människan både fysiskt, psykiskt och leder till minskad livskvalitet. I samband med cancer benämns symtomet som cancerrelaterad fatigue, CRF. Bristfällig medicinsk behandling mot CRF ställer större krav på sjuksköterskan att genom god omvårdnad lindra symtomet. God omvårdnad är bland annat att lindra lidande, vilket är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgifter.

Uppmärksamheten kring vårdrelaterade infektioner har lyfts fram i media som ett växande problem på sjukhus i Sverige. En av de stora anledningarna till spridning av smitta är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gentemot Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien, användande av handskar och skyddskläder. Data samlades in genom strukturerade observationer på en avdelning på ett sjukhus i södra Sverige och analyserades därefter både kvalitativt och kvantitativt med hjälp av en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten var mindre god inom samtliga kategorier.

Interaktion mellan sjuksköterska och patient påverkar upplevelsen av vård. Upplevelsen av vården är således en betydelsefull komponent för patienten och dess hälsotillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhållande som påverkar manliga patienters upplevelse av vård. Teoretisk ram för arbetet är Madeleine Leiningers Transkulturell omvårdnad och då främst hennes sunrise modell som inspirerat författarna både beträffande enkätframställan, analys och tolkning av materialet. Metoden är en empirisk studie som behandlar sexton enkätsvar från onkologisk klinik i Skåne.

När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet.

Bakgrund: Vid vissa situationer togs ett beslut att avstå från livsuppehållande behandling, ett s.k. O-HLR-beslut. Vårdgivare hade en skyldighet att ge patienten information om dennes hälsotillstånd, vård och behandling och detta skulle ske i samråd med patienten enligt lag. Om patienten önskade fanns en möjlighet att överlåta beslutet till den ansvariga läkaren och/eller anhöriga. Sjuksköterskan har visat sig ha en viktig roll i mötet med den palliativa patienten.

The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient?s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient?s experiences of their visit at the Emergency department.A descriptive design was used.

Patienter som ska genomgå en undersökning känner ofta oro och ångest inför detta. Ett sätt att reducera oron och ångesten kan vara att låta patienten lyssna på musik under undersökningar som på något sätt kan vara ångestladdade för patienterna. Studier i ämnet har visat på god effekt av musik. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka musikens påverkan på patienters ångest/oro under pågående undersökningar. Litteraturöversikten baserades på tre frågeställningar som utvecklats från syftet: reducerar musik ångest/oro hos patienter under pågående undersökningar, påverkar musiken övervakningsparametrar som pulsfrekvens och blodtryck hos patienterna, och påverkar musiken patienternas till ett minskat intag av lugnande och smärtstillande läkemedelsanvändning före och under undersökningen? Studien omfattade tretton artiklar som granskades utifrån dessa tre frågeställningar.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Patienter som väntar på hjärttransplantation har en oviss tid framför sig. Det finns ett behov av att utforska patienters upplevelser under denna tid för att sjuksköterskan ska kunna ge optimal omvårdnad. Syftet var att utforska patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation och vilken betydelse sjuksköterskans omvårdnad hade under den perioden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och bearbetades. De kategorier som kom fram i bearbetningen handlade om patientens psykiska, sociala och fysiska aspekter, hur tiden på väntelistan hanterades samt sjuksköterskans omvårdnad.

Bakgrund: Florence Nightingale ändrade den allmännauppfattningenom omvårdnad och sedan dess har kvinnor domineratinom sjuksköterskeyrket. Genusperspektivet på sjuksköterskeprofessionen påverkar hur kvinnliga och manliga sjuksköterskor uppfattas i sitt omvårdnadsarbete av patienter. Kvinnor och mäns beteende och kommunikation skiljer sig åt och kan sannoliktpåverka patienters vård. Syfte:Syftetäratt beskriva hur patienter vårdas av sjuksköterskor utifrån ett genusperspektiv. Metod: En litteraturöversikt baserad påsju kvalitativaoch tre kvantitativa vetenskapliga artiklarvaldes för att ta reda på befintlig forskning inom området.Resultat:Presenteras utifrån trehuvudteman: Vård utifrån patientperspektivet, vård utifrån sjuksköterskeperspektivet och sjuksköterskors beröring av patienter i vården samttvåunderteman: Beröring och intim beröring.

Bakgrund: Kroniska bensår definieras som sår som sitter på underbenen och/eller fötterna och läker väldigt långsamt. I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår och det är främst äldre som drabbas. Vanligaste orsaken till bensår är cirkulatoriska rubbningar som arteriell rubbning och venös insufficiens. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Sökning och sammanställning av tidigare forskning.

På senare tid har det skett en svag ökning av antalet manliga sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av manliga sjuksköterskors omvårdnad och kollegors uppfattningar om manliga sjuksköterskor. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilken resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest, kvalitativ innehållsanalys. Frågeställningen, hur upplever patienter manliga sjuksköterskors omvårdnad? besvarades med kategorierna: Att vara obekväm och begränsad i kommunikationen, att föredra och uppskatta, att det inte är någon skillnad.

Målsättningen med den palliativa vården är att ge stöd och hjälp så att patienten kan dö fridfullt med livskvalitet. Upplevelsen av livskvalitet är någonting individuellt men är starkt förankrad med normalitet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid livets slutskede. Fjorton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll över sin sjukdomssituation: Att leva ett liv med bibehållen värdighet: Att ha hopp och livsvilja och Att få stöd av familj, vänner och vårdpersonal.