Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas.

Endast ett fåtal personer drabbas varje år av en traumatisk ryggmärgsskada. Den akuta vården av dessa patienter utövas på endast sex sjukhus i Sverige. Vårdbehovet för personer med en ryggmärgskada är stort eftersom en traumatisk ryggmärgsskada medför såväl fysiska även som stora psykiska omställningar i livet. När dessa personer senare i livet behöver vård saknas kunskapen om dessa patienters specifika omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hos allmänsjuksköterskor. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet efter en traumatisk ryggmärsskada.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att fibromyalgi påverkar deras dagliga liv. Femton artiklar valdes ut efter sökningar i databaserna Medline (via PubMed), CINAHL, Science Direct, Academic Search Elite och Wiley InterScience. Urvalet av artiklarna genomfördes utifrån inklusionskriterierna. Artiklarna granskades och sammanställdes för att nå resultat. Resultatet visade att smärtan begränsar patienternas vardag genom att kroppen säger ifrån då smärtan blir för intensiv.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och därmed unik för den enskilde individen. Att hjälpa och vårda en patient med smärta kräver kunskaper och inlevelseförmåga hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller bedömning och behandling av smärta. Efter bedömningen tar sjuksköterskan flera viktiga beslut som leder till både medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder. Dokumentationen görs av sjuksköterskan och den skall bidra till patientens säkerhet.

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det är hög- eller lågkontrastvisus som påverkar kataraktpatienters subjektiva synupplevelse mest.Metod: Mätningarna utfördes på Kalmar länssjukhus i samband med patienternas förundersökning inför kataraktoperation. För att utvärdera patienternas synförmåga mättes visus med logaritmiska tavlor med tre olika kontraster, 100 %, 25 % och 5 %. Patienternas upplevda synförmåga utvärderades genom ett frågeformulär, Priquest, som används rutinmässigt i Sverige i samband med kataraktoperation. Samtliga mätningar utfördes med patientens habituella korrektion och patienterna var även fullt dilaterade på grund av att mätningarna skedde efter patienterna undersökts av en ögonläkare där dilatering var nödvändig.Resultat: 29 patienter medverkade i studien. Nio av dessa hade kortikal katarakt, 19 hade nukleär katarakt och tre patienter var diagnosticerade med bakre subkapsulär katarakt.

Bakgrund: En stor del av alla patienter opereras idag dagkirurgiskt vilket innebär att operation och utskrivning sker samma dag. Patienterna vistas därför allt kortare tid på sjukhuset vilket innebär att mötena mellan sjuksköterska och patient också blir korta. Det är den perioperativa sjuksköterskans ansvar att ge en god omvårdnad till den dagkirurgiska patienten för att han/hon ska känna sig trygg, delaktig och välinformerad. För att kunna utveckla och förbättra den perioperativa omvårdnaden är det viktigt att få ta del av patientens upplevelse av denna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av den perioperativa omvårdnaden i samband med ett dagkirurgiskt ingrepp vid en öron- näs och hals klinik.

Bakgrund: Diagnosen hjärtsvikt innebär en stor förändring i patienternas liv. De som diagnostiseras upplever förändringar på flera områden i livet; det kroppsliga, sociala, livssituationen och att nu vara beroende av vård, mediciner och behandling. Sjuksköterskan bör ha en förståelse för dessa patienters livssituation för att kunna ge en bättre och mer individuell vård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Den valda metoden är en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyseras.

Bakgrund:Inom demensvården är undernäring en vanlig företeelse som personalen måste handskas med. Detta på grund av alla de svårigheter dementa patienter drabbas av. Syfte: Syftet med uppsatsen är belysa omvårdnadsåtgärder som syftar till att anpassa måltidsmiljön för dementa och stödja dessa vid närings- och vätskeintag. Metod: I litteraturstudien har artiklar söks i databaserna Pubmed och Cinahl, samt att vissa artiklar togs fram med hjälp av manuell sökning. Resultat: Resultatet redovisas i olika subkategorier och kategorier.

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan.

Bakgrund: En stor del av alla patienter opereras idag dagkirurgiskt vilket innebär att operation och utskrivning sker samma dag. Patienterna vistas därför allt kortare tid på sjukhuset vilket innebär att mötena mellan sjuksköterska och patient också blir korta. Det är den perioperativa sjuksköterskans ansvar att ge en god omvårdnad till den dagkirurgiska patienten för att han/hon ska känna sig trygg, delaktig och välinformerad. För att kunna utveckla och förbättra den perioperativa omvårdnaden är det viktigt att få ta del av patientens upplevelse av denna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av den perioperativa omvårdnaden i samband med ett dagkirurgiskt ingrepp vid en öron- näs och hals klinik. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med sex patienter.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av ECT-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Artikelsökning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar har gjorts i fritextdatabaserna Cinahl, ELIN och Whiley interscience. Artiklar granskades enligt granskningsmallar för kvalitetsbedömning och var en modifierad version av Willman, Stoltz, Bahtsevani, (2006) och Forsberg, Wengström, (2008).Litteratur i introduktionsdelen har inhämtats enligt ett bekvämlighetsurval på respektive uppsatsförfattares hemort (Borlänge, Leksand). Resultat: Rädsla är ett återkommande tema när det gäller patienters upplevelse av ECT.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.

Tack vare ständigt förbättrade metoder för diagnostisering ökar antalet patienter med diagnosen cancer. Syftet: Syftet var att belysa cancerpatienters uppfattning om sjukdomen cancer utifrån ett kulturellt perspektiv. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökning gjordes i PubMed och CINAHL. Resultaten i studien byggde på tio valda artiklar.

Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning.